MOHAMED OMAR: Mångkultur och integration

Innan Sveriges riksdag bestämde att landet skulle bli mångkulturellt borde de ha tittat på hur det ser ut i mångkulturella länder.

Är folk blandade huller om buller i dessa länder? Gör man inte skillnad på varandra? Har olika etniska grupper olika status? Bor folk i olika områden? Gifter sig folk mestadels inom sina grupper eller inte?

Om man hade gjort sin läxa hade man sett att i de flesta mångkulturella länder lever de olika kulturgrupperna separerade från varandra. I många fall har de olika status. I många fall har vissa grupper mera makt än andra. I de flesta fall råder konflikter. I många fall gifter sig folk helst inom sin egen grupp.

Med integration menar de flesta vad som förr kallades assimilation, det vill säga att nyanlända grupper ska anpassa sig kulturellt till majoritetskulturen.

Sådant sker naturligt om de nyanlända gillar och respekterar majoritetskulturen. Då behövs ingen stimulans och inga tvångsmedel.

Men om invandrarna inte gillar majoritetskulturen, om de upplever den som främmande, fientlig eller förtryckande. Om de föraktar majoritetskulturen. I dessa fall kommer de inte att vilja anpassa sig till den. Alla försök att anpassa dem kommer att ses som hot mot den egna identiteten, som övergrepp eller i bästa fall betraktas med misstänksamhet.

Innan Sverige blev mångkulturellt fanns det gott om länder som redan var mångkulturella. Flera av länderna som våra invandrare kommer från är mångkulturella, till exempel Irak och Syrien.

Mångkulturen i dessa länder är en av orsakerna till konflikterna som härjat i dessa länder och lett till att människor flytt.

Både Baathpartiet i Irak och i Syrien försökte integrera eller assimilera kurderna i den arabiska majoritetskulturen. Det gick inte, för kurderna vill inte vara araber. Men även araberna i dessa länder är splittrade i sekter, religioner och etniska grupper med identiteter som de envist håller fast vid.

Ska Sverige lyckas med det som Saddam Hussein misslyckades med? Ska Sverige göra alla jordens folk som bor här till svenskar? Enligt miljöpartisten Åsa Romson är man svensk om man åker tunnelbana i Stockholm.

Saddam lyckades inte ens ena araberna, uppdelade som de är i kristna, sunniter och shiiter, än mindre araber och kurder.

Men nu har Miljöpartiet en ny plan som man tror ska fungera. Man ska sätta svenska barn i skolor i invandrarområden. Man tror att detta kommer att minska ”utanförskapet”.

De har tydligen missat att ”utanförskapet” också är ett ”innanförskap”. Man håller den svenska majoritetskulturen utanför, på tryggt avstånd kanske man skulle kunna säga.

Nej, Miljöpartiet! Om fler svenskar flyttar in i dessa områden kommer invandrarna att flytta. Inte alla, förstås. Det finns dem som vill bli svenskar. Men många kommer att flytta. På samma sätt som svenskar flyttar när det blir för många invandrare med främmande kultur i ett område. Vad folk säger är en sak. De kan säga att de älskar araber och muslimer. Men deras handlingar säger något annat.

På samma sätt kan en arabisk invandrare i Sverige kalla sig svensk när det är opportunt, men helst dela sitt familje- och vardagsliv med andra araber. Det räcker att träffa svenskar på jobbet eller på socialkontoret. Och så vill man inte gärna att ens barn, särskilt döttrarna, ska påverkas för mycket av svenskarnas osedliga kultur.

Det gäller förstås inte alla arabiska invandrare.

Läs även Bitte Assarmos text om Miljöpartiets plan här

Klicka här för att gilla min sida på Facebook.

Du kan visa din uppskattning för skribenten genom att donera via swish till 0760078008 (swishnumret stämmer, även om namnet inte är Mohamed Omar eller Eddie) eller bli månadsgivare på Patreon

Mohamed Omar