Mikael Jalving (bilden) är historiker, skribent och en Sverigekännare. 2012 gav han ut boken Absolut Sverige – en resa i tysthetens rike. Den förbigicks med tystnad samt med någon enstaka ”sågning” i svensk press. Han var också sommaren 2014 programledare i Danmarks Röst, där jag var gäst i de två första programmen. Programmet var en version av Voice of America som behandlade svenska tabun i den dåvarande privatägda public service-kanalen Radio24syv, inspirerad av föregångarens sändningar över järnridån efter andra världskriget. Nu riktades istället radiovågorna över sundet mot grannlandet Sverige. Jalving är också regelbunden krönikör i Jyllands-Posten och numera också i den svenska nättidningen Bulletin.  

Jag ringde upp Mikael Jalving och bad honom berätta om den nya danska asylpolitiken, som i korthet går ut på att (s)-regeringen vill flytta hela asylprocessen till tredje land utanför Europa. Om någon söker asyl i Danmark är det meningen att denne ska flygas till ett danskt asylcenter utanför Europa. Förhandlingar förs med flera länder i Afrika. Om asyl beviljas ska asylsökande inte placeras i det danska samhället, utan i det aktuella värdlandet, alternativt flyttas över till ett av FN:s flyktingläger. Om det blir avslag är det värdlandet som ska ansvara för deportationen.  

Danskt asylmottagande ska nu riktas nästan helt mot kvotflyktingar. Danmark började med att ta emot 200 sådana förra året medan Sveriges kvot ligger på 5 000 årligen. Den radikala omläggningen av migrationspolitiken har givit de danska socialdemokraterna de högsta opinionssiffrorna på 20 år (30 procent) medan organisationer för mänskliga rättigheter rasar. Jag börjar med att fråga:  

Hur är det möjligt att en socialdemokratisk regering och en klar majoritet i Folketinget (70 röster mot 24) kunde anta denna radikala förändring av dansk asylpolitik? 

Det finns en lång och komplex förhistoria till den danska realismen, svarar Mikael Jalving. Åtminstone måste man förstå vad som har hänt 20 år tillbaka i tiden. Vi fick ett systemskifte 2001 då borgerlig Venstre (som egentligen är centrum-höger) kom till makten och avlöste socialdemokratin. Där startade en borgerlig realism med en mer verklighetsförankrad syn på asyl och migration. 

Men även innan det, fortsätter Mikael Jalving, hade Danmark haft fler nationellt sinnade pionjärer än Sverige, främst Mogens Glistrup,  ledare för Fremskridtspartiet (som i Sverige kallades för ”missnöjesparti”), som kom i rampljuset redan 1972 och på den tiden var kritisk till islam. I Sverige fanns knappast några sådana personer före Ian Wachtmeister, som tillsammans med Bert Karlsson grundade Ny Demokrati först 1991. Men i Danmark har vi migrationskritiska rötter 50 år tillbaks i tiden. 

Men hur allvarligt menad är de danska socialdemokraternas strävan efter en radikalt stramare migration? 

De danska sossarna har rent retoriskt adopterat Dansk Folkepartis invandringspolitik, svarar Mikael Jalving. Det man nu frågar sig är om det bara är ord och hur mycket som är handling. Jyllands-Posten gjorde nyligen en sammanställning och kom fram till att hälften av de vallöften som (s) gjorde för två-tre år sedan är genomförda, men det gäller inte de viktigaste punkterna. Vi har ännu inte något mottagningscenter i Afrika, där man redan på plats kan filtrera asylansökningarna utan att några personer ska behöva ta sig till Danmark först. Därför vore det ärligare att kalla det för ”avvisningscenter”, men detta är fortfarande ett önsketänkande, ett Fata Morgana. Det som hittills har hänt är att regeringen har besökt flera nordafrikanska länder. Några resor till Afrika är ändå ett första strategiskt steg mot att börja kontrollera invandringen. 

Myndigheterna säger att de jobbar hårt på att utvisa allt fler personer som inte har rätt att vara i Danmark. Just nu gäller det främst syrier, men vi vet inte riktigt vad som händer. De diplomatiska politiska kontakterna för den nya asylpolitiken har inte realiserats än och mottagarländerna ska ju ha betalt. Sammanfattningsvis har politiken hittills inte blivit så stram som den låter. De danska socialdemokraterna vill gärna framstå som tuffa, men för att realisera sin politik måste de söka samarbete högerut, vilket är svårt eftersom de är för beroende av partierna till vänster. Så en avgörande fråga är i vilken utsträckning de vill provocera vänsterflygeln, understryker Mikael Jalving. 

Förra året beviljade Sverige fler asylansökningar än övriga Norden tillsammans. Går vi ett och ett halvt år tillbaka i tiden kan vi se att det är oerhört stora skillnader i volymer mellan Sverige och Danmark. Sverige beviljade ungefär åtta gånger så många asylansökningar och 13 gånger så många uppehållstillstånd för asyl (gäller samtliga instanser) som Danmark, vilket diagrammet ovan visar.  

Tror du att det är möjligt för Sverige att försöka gå den väg på vilken Danmark nu har tagit sina första steg?  

Det skulle kräva ett politiskt mod som inte finns i Sverige, svarar Mikael Jalving. Ändå tror jag att det med tiden kommer att realiseras, men förmodligen är det för sent då. Den demografiska motorn är redan i full gång. I Danmark ser det mer realistiskt ut, men ändå kan jag inte hjälpa att jag tycker att det är ett tragiskt perspektiv att folk blandar ihop retorik med verkligheten. Vi talar inte tillräckligt mycket om demografin som med sin accelererande förmåga är odiskutabel. En helt avgörande faktor för att det här inte bara ska bli ett illusionsnummer är att de internationella konventionerna måste sättas åt sidan. De är uppfunna i en helt annan kontext, i kaoset efter andra världskrigets slut, då migrationen skedde inom Västeuropa. Migration från MENA-länder till Europa innebär en helt annan situation med andra kulturella faktorer. 

Men här backar politikerna. I ett litet land som Danmark finns det en bävan inför dessa konventioner; vi vågar inte utmana dem. Det är skillnad mot Visegrad-länderna (bl.a. Ungern, Polen, Tjeckien) som har varit under stövelklacken på Moskva och inte vill hamna där igen under Bryssel. När det gäller skillnaden mellan Danmark och Sverige kan man säga att vi under 20 år har försökt att bromsa invandringen, medan ni i Sverige har accelererat den. Men sammantaget har vi inte lyckats värna Europa för den stora folkvandring som sker från syd till nord, konstaterar Mikael Jalving. 

Vad tror du skulle krävas för att svensk socialdemokrati skulle bli mer lik den danska? 

Ett trendbrott skulle möjligen kunna vara att svenska (s) skulle kunna se hur deras motsvarighet i Danmark får nya väljare bland den egna befolkningen. Det som talar emot detta är att i Sverige är socialdemokraterna mycket mer beroende av invandrarväljarnas röster än vad de är hos oss. I Danmark är (s) ett nationellt parti, där det är danska väljare som gäller, men i Sverige är de ett internationellt parti. Det lilla hoppet står till att de kan bli mer nationellt sinnade. Men det ser mörkt ut, och det gäller hela den svenska eliten. Här häpnar vi när det svenska försvarets chef paraderar under regnbågsflaggan, när han istället borde marschera under den svenska fanan, säger Mikael Jalving förvånat.  

Den kände författaren och vänsterdebattören Carsten Jensen sade nyligen i en intervju i Dagens Nyheter: ”Det är den danska socialdemokratins politik under kommande år: Nej till unga väljare som är engagerade i klimatet och framtiden. Ja till dem som vill sätta klackarna i marken och rösta för ett etniskt rent Danmark.” I Sverige är fortfarande Carsten Jensens åsikter det som dagligen gäller i main stream media. 

Jalving svarar att Carsten Jensen med tiden har blivit en magiker, och förtydligar i ett mejl: ”På sine ældre dage synes Carsten Jensen at foretrække drøm for virkelighed. Skulle de danske socialdemokrater i et lille land kunne redde klimaet og samtidig huse hele verden? Hvor får han dog den slags fra? I mine øjne lyder han mere og mere som en magiker, der tror, at alt er muligt, om man bare siger det igen, igen og igen, og appellerer til verdensånd (världsanda) og menneskerettigheder – og affejer (avvisar) alle andre som fjender af det gode. Det er magi, ikke politik.” 

Fotnot: Mikael Jalvings nya bok ”Forsvar for almindeligheden” utkommer nu i augusti på förlaget Hovedland.