På ett antikvariat i Chicago i slutet av 70-talet bläddade jag i ett tummat exemplar av ”The Naked Communist” från 1958 (den finns att läsa gratis här). Boken erinrade om en svunnen tid, då antikommunismen svepte över USA och Joseph McCarthy rensade ut vänstersympatisörer från Hollywood. Föräldrar uppmanades ge sina barn en kristen uppfostran för att de inte skulle växa upp till blodtörstiga bolsjeviker. Den kommunistiska världsrevolutionen förutspåddes infalla redan 1973, så det var hög tid att mobilisera om man ville stoppa den röda faran. Lyckligtvis tog historien en annan vändning och Sovjetunionen upplöstes 1991. Järnridån förvandlades till grus och den västerländska kapitalismen såg ut att ha segrat.

I samband med det amerikanska presidentvalet öppnade jag boken på nytt och jag slogs av hur den kändes långt mer aktuell idag, än för 40 år sen. Trots att Sovjetunionen inte längre finns, har mänskligheten aldrig tidigare befunnit sig så nära ett globalt maktövertagande, underblåst av en politiskt korrekt och förment progressiv idealism, som just nu. Självständiga demokratier hotas, inte av USSR den här gången utan av EU, FN och rader av Non-Government Organisations med det uttalade målet att tvinga på oss en ny världsordning. Så kanske bör vi ta bokens varningar på visst allvar. Säga vad man vill om McCarthy-tiden men den lyckades i alla fall uppnå ett av sina mål, att trycka tillbaka den sovjetiska expansionen.

”The Naked Communist” skrevs av den tidigare FBI-medarbetaren Willard Cleon Skousen och blev en storsäljare i USA då kalla kriget var som kallast. Som anekdot kan nämnas att en av de amerikaner som läste den och tog den till sitt hjärta var skådespelaren Ronald Reagan.

Skousen lägger mycket fokus på marxismen, som han identifierar som roten till det onda. Redan i första kapitlet skriver han:

Marx surveyed the world and dreamed of the day when the whole body of humanity could be forced into a gigantic social image which conformed completely to Marx’s dream of a perfect society.

To achieve his goal, Marx required two things: First, the total annihilation of all opposition, the downfall of all existing governments, all economies and all societies. ”Then”, he wrote, ”I shall stride through the wreckage a creator!” The second thing he needed was a new kind of human being.

Denna ”nya människa”, som ska få samhällssystemen att falla på plats och göra att ideologierna äntligen fungerar, är något man fortfarande filar på. Redan makarna Myrdal arbetade på att anpassa svenskarna till socialdemokratin, och när Sverige 1976 övergick till mångkultur anslogs medel för att justera befolkningens attityder. Skolan har i decennier försökt ”vaccinera” barnen mot allt från rasism, nationalism och toxisk maskulinitet, till traditionellt könstänkande. Allt för att minska friktionen till den härskande ideologin.

Marxismen har många bottnar och Skousen förmår väl inte greppa dem alla, men en annan av hans observationer som ger mig associationer till nutiden gäller problemlösning genom reduktion:

…the Communist doctrine is that problems can be solved by eliminating the institution from which the problems emanate. Take, for example, the problems of government. Marx and Engels would solve these problems by working for the day when they could eliminate government. Problems of morals would be solved by doing away with morals. Problems growing out of religion would be solved by doing away with religion. Problems of marriage, home and family would be eliminated by doing away with marriage, home and family. The problems arising out of property rights would be resolved by not allowing anyone to have any property rights. The problem of equalizing wages would be solved by abolishing wages. Problems connected with money, markets and prices would be solved by doing away with money, markets and prices. Problems of competition in production and distribution would be solved by forcibly prohibiting competition.

Visst låter det som en inblick i klimatrörelsens tankevärld, för att inte säga miljörörelsen i stort:

Om bilismen skapar problem, låt oss avskaffa bilismen.

Om kärnkraften skapar problem, avskaffar vi kärnkraften.

Om fossila bränslen skapar problem, avskaffar vi fossila bränslen.

Om den ekonomiska tillväxten skapar problem, avskaffar vi ekonomisk tillväxt.

Om hela industrialismen skapar problem… får vi väl avskaffa industrialismen (kanske hantverk skulle funka).

När Greta Thunbergs lärjungar är på stridshumör vill de reducera hela den västerländska civilisationen till minsta möjliga standard och då civilisationen även finns inom oss måste människor reduceras till oskrivna blad, utan andra behov än att förverkliga det ”hållbara” samhället. Hur ett hållbart samhälle ter sig är svårt att veta, förutom att det är slutmålet. Det låter nästan som en uppgradering av det ”klasslösa” samhälle Marx såg framför sig, och som bara kunde realiseras genom centralism, världsherravälde och stenhård diktatur.

Boken gjorde mig också uppmärksam på att andra världskriget visserligen var ett krig mot nazismen, men också en unik möjlighet för Stalin att exportera kommunismen. Knappast en slump att en mängd sovjetiska agenter rekryterades inom den amerikanska administrationen på 40-talet, och att militära hemligheter inklusive kunskapen om hur man snickrar ihop en atombomb, hittade vägen till Moskva. Den antikommunism som utvecklades under efterkrigstiden, hade säkert visst fog för sig.

Nyare upplagor av The Naked Communist har kompletterats med kapitel om Afrika, där FN under Dag Hammarskjölds ledning hjälpte till att sprida kommunism till fattiga länder, samt ett kapitel om den kubanska revolutionen som blev startskottet för marxismen i Latinamerika.

Boken slutar med en mycket amerikansk hyllning till kapitalismen, grundlagsfäderna och kristendomen, där tron på Jesus Kristus framförs som enda garantin för att det kommunistiska giftet aldrig må tränga in i vårt fria västerländska medvetande. Innan man raljerar för mycket över det, bör man betänka att vårt eget sekulära land (som berömmer sig av att stå fritt från religiösa dogmer) är på väg att befolkas av den mest dogmatiska rörelsen på jorden, med en om möjligt ännu blodigare historia än kommunismen, nämligen islam.

En stridsskrift med titeln ”The Naked Muslim” skulle knappast få säljas i Sverige (och med tanke på vad som höll på att hända med Aron Flams bok ”Det här är en svensk tiger” ligger tanken på statliga bokbål inte orimligt långt borta). Det närmaste vi kommer är kanske ”Landsplågan Islam” av Hege Storhaug från 2015. Den blev en bästsäljare i Norge, men fick inte lika mycket uppmärksamhet i Sverige trots att den delades ut gratis bland riksdagsmän. Enda recensionen jag hittade är en av Gunnar Sandelin på Karl-Olof Arnstbergs hemsida. Boken går inte heller att köpa på någon av de större bokkedjorna, som Bokus eller Adlibris, men kan fortfarande beställas här. Så än så länge är vi inte helt underställda blasfemilagarna.