Jag fick ett brev från en person som är en erfaren polisman i Stockholm. Han har skrivit förut och berättat om sitt jobb. Tyvärr bekräftar han bara sådant som man redan anade. Men han ger kött på benen genom sina detaljerade iakttagelser. Varsågod. Avnjut en förstahandsbeskrivning av livet för lagens väktare. 

Patrik,

Läser dina och de andras artiklar och undrar för mig själv varför det självklara lyser med sin frånvaro för så många. Du har satt ord på det många gånger men ändå har jag så svårt för att begripa varför det inte tränger in hos folk men det är ju mitt problem. Jag ska berätta för dig hur det är idag här på jobbet och vad som diskuteras.

Exempel 1

Fem rumäner – fastän de är rumäner vill de inte benämnas som rumäner -skulle stjäla en elkabel på natten den 12 juli. De tyckte att bågfil och yxa kunde vara bra verktyg. De använde yxan när de skulle tillgripa kabeln och klarade sig helskinnade eftersom yxan hade träskaft vilket var tur för dem. Han som höll i yxan hade nämligen slagit av en högspänningledning på Söder och släckte med ett hugg ned eltillförseln för åtminstone ett helt kvarter.

De greps när de flydde från platsen i sin bil som vittnen sett på grund av explosionen/ljusbågen som uppstått. De är numera misstänkta för grov skadegörelse och försök till grov stöld. Det senare kommer de inte att dömas för eftersom koppar inte är särskilt dyrt. Min gissning är att de också har goda möjligheter att gå fria från det andra också. Vem höll i yxan… och de andra visste ju nada, blir försvaret.

I ärendet har en liten juridisk komplikation uppstått ty åklagaren har upptäckt att de blivit häktade för fel brott, således stöldbrott trots att värdet är ringa bla bla bla. Det kanske till och med slutar med att de får skadestånd. Den som häktas utan att dömas kan få skadestånd. Bara reparationen kostade 185 000 kronor. Två poliser har varit sysselsatta i ärendet och fem advokater kan fakturera.

Exempel 2

En som inte heter Kalle roar sig med att med kniv råna ungdomar på bland annat mobiltelefoner. Han har väl på så vis kommit att råna kanske 20 ungdomar. Han är känd och efterlyst men vi hittar honom inte. Ja span och ordningspoliser växer ju inte numera på trän så det är väl inte mycket att förvåna sig över. Däremot kan man bli lite förvånad över den lagstiftning som finns. Om lagstiftningen vore anpassad till verklighet skulle den underlätta gripandet av den som inte heter Kalle och alla andra tjuvar och banditer som vi letar efter. Men lagstiftningen är inte anpassad till verkligheten. I det här fallet har den som inte heter Kalle vid åtskilliga tillfällen ringt och sagt att han tänker inställa sig för förhör eftersom han vet att han är efterlyst. Det har han inte gjort. När han ringer skulle man kunna ta reda på hans telefonnummer och på den vägen spåra upp honom. Det säger dock lagstiftningen nej till. Polisen får inte tillåtelse till hemlig avlyssning bara för att få tag på folk. Ponera att Breivik flytt till Sverige och man visste om hans telefon…

Om den som inte heter Kalle får hålla på så kommer han kanske till slut ha ihjäl någon tonåring med sin kniv, för det är företrädesvis yngre han hotar.

Till slut blev han som inte heter Kalle gripen av en driftig enskild polis. Ibland funkar något.

Exempel 3

Några i min grupp utreder ett grovt narkotikabrott med fyra häktade. Man skickar ned en massa saker till Linköping, NFC (Nationellt forensiskt centrum), för analys. NFC svarar att de inte avser att utföra uppdraget. De säger inte att de inte kan för att de inte har tid eller något sådant. De säger bara ”det gör vi inte”. Jag tycker det är egendomligt. Dessutom tar undersökningarna enormt lång tid de gånger de faktiskt genomförs.

Stämningen i fikarummet

Många, särskilt äldre konstaplar, är uppgivna. De som tillhör maktsfären inom kåren ser inga problem utan bara utmaningar som de ska lösa med projekt som Rimfrost, allmänt kallat Dimrost inom polisen.

I regionen har det rapporterats om 13 misstänkta mord på två veckor. Knivskärningarna är redan dubbelt så många som hela förra året. Skolor bränns ner i parti och minut och även bilar i långa rader. Till det kan man lägga att bomber briserar kors och tvärs över landet och att mängder av våldtäkter anmäls. Sverige har aldrig varit tryggare.

Antalet poliser sägs vara lika många som vi hade när Sverige hade en miljon färre invånare. Då skall man betänka att det på den tiden inte fanns så ohyggligt många skrivbordskrigare med titeln polis.

Som vanligt ha det bra

Johan