Slaget vid Holowczyn var ett fältslag som ägde rum under stora nordiska kriget och utkämpades den 4 juli 1708. Svenska trupper under kung Karl XII:s befäl tvingade ryska trupper till reträtt vid staden Holowczyn i Polsk-litauiska samväldet (dagens Haloŭtjyn i Vitryssland).

Utdrag ur Anders Fryxells Berättelser ur svenska historien:

Karl hade nu, såsom ofta, ridit långt framom den egentliga hären och medförde vid ankomsten till Holofsin en så ringa hop, att han omöjligen kunde våga öfvergången. Så ytterst svåra voro ock vägarna, att först efter flere dagar kunde någon betydligare svensk styrka hinna till stället. Lyckligtvis lemnade ryssarna konungen i fred, och han begagnade dessa dagar att noga undersöka alla förhållanden och uppgöra plan för den tillämnade striden. Ändtligen den 3 Juli kom en del af hären fram till stället; dock som det påstås ej mer än 4000 man. Generalerna ville, att Karl skulle invänta de öfriga, men fåfängt. Han bestämde följande morgon till ett anfall mot den sexdubbelt starkare fienden. Planen var följande.

Läs hela kapitlet om slaget vid Holowczyn här

Anders Fryxell (1795-1881) var präst, historiker och skolman.