KULTUR De flesta Lucior i år var flickor, så som varje år. Men jag läser om en pojke som var Lucia någonstans.

Förra året uppträdde en medelålders man som Lucia i SVT:s julkalender.

För att legitimera dessa tilltag pekar man på gamla foton av studenter i luciaklänningar. Se här! Män kan visst vara Lucior!

Man har till exempel hittat ett foto på en Johan Brag i Lund från 1875. Det spreds av jublande vänsteraktivister 2015.

Men fotona föreställer spexiga upptåg. På den tiden fanns det bara manliga studenter. Studentskan var inte uppfunnen. När man skulle ordna en kul fest i december, kanske till och med på Luciadagen, fick en av pojkarna ta rollen som Lucia.

Det handlar alltså inte om några högtidliga luciatåg, utan om grabbar som skojar. Det gick till på samma sätt inom den helmanliga militären när det var dags för underhållning. Grabbar kunde spela kvinnoroller.

Då, liksom nu, tyckte folk att det var kul när en man klädde sig som kvinna eller en kvinna klädde sig som man. Just för att det avvek från det normala. Det var karnevalsstämning.

Skillnaden är att man nu inte får skratta åt en man som klär sig som en kvinna. För man vet inte om mannen ifråga faktiskt identifierar sig som kvinna och därför kan känna sig kränkt. Hans, eller snarare hens, avsikt är inte att roa.

När hen-aktivisterna pekar på studenterna på dessa gamla foton och framställer dem som förebilder för sina progressiva experiment, begår de ett misstag.

För inte vill de väl att man ska skratta åt deras Luciagossar? Skrattar man är man ju att betrakta som sexist och mörkerman.

Nej, de vill snarare att deras luciatåg ska vara lika värdiga och högtidliga som de vanliga tågen som leds av kvinnliga Lucior. Det ska inte vara någon skillnad. Vi är alla hens.

Män får gärna klä ut sig till Lucia. De kan klä ut sig till den goda fen i Askungen också. Det beror på vad man har för syfte. Eftersträvar man ett högtidligt luciatåg med en ljusdrottning som sprider ljus i vintermörkret eller ett studentikost humornummer?

Menar man att de gamla fotona bevisar att män som klädde sig som Lucior betraktades på samma sätt som kvinnor, så har man fel. Man gjorde skillnad på män och kvinnor och en man som bar klänning och kallade sig Lucia var något avvikande och därför skojigt.

Att Lucia var en flicka visste man på 1800-talet, annars hade inte de busiga studenterna satt på sig klänningar när de skulle spela hennes roll. I Nordisk familjebok, den äldre upplagan från 1886, kan man läsa följande om Lucias dag:

Hennes dag är d. 13 December. På nämnda dag firas ännu i flere städer och landsorter i vestra och södra Sverige en från katolska tiden qvarstående festlighet till L:s ära. Kl. 3 eller 4 i den mörka vintermorgonen väckes allt husets folk af en hvitklädd flicka, som på hjessan bär en krans af brinnande ljus, och man undfägnas på sängen med de håfvor (kaffe eller öl och bränvin), som hon medför på en bricka.

När jag letade efter någon svensk historia att läsa för barnen på allhelgonaafton tidigare i år, hittade jag ett kapitel i Alla vi barn i Bullerbyn som jag tyckte passade. Boken kom ut 1946 och är den första av Astrid Lindgrens böcker om Bullerbyn.

Den halloweenesqua episoden heter ”När vi klädde ut oss” och handlar om hur barnen klär ut sig en föräldrafri höstkväll.

Britta klädde ut sig till en herre. Hon sätter på sig pappas kavaj och byxor och sotar sig i ansiktet så hon får skägg och mustasch.

Lasse tog på sig en klänning och ville se ut som en tant. Han talade med pipig röst och sa:

”Hur bär sig frun åt för att få sina pepparkakor så fina? Kan jag inte få receptet?”

Lasse tror inte att han är en tant. Han identifierar sig inte som en tant. Och alla barn i Bullerbyn vet att det är skillnad på en pojke och en flicka, på en farbror och en tant. Det är därför de skrattar när en pojke låtsas vara en tant och en flicka låtsas vara en herre.

Men när hen-folket klär ut sig får man inte skratta.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie)