Utsläpp av koldioxid och annat som påverkar jordens strålningsbalans är en fråga som dagligen uppmärksammas i Sverige inte minst när det gäller utsläpp från civilflyget. Regeringen, under miljöpartiets initiativ, menar att dessa utsläpp är omfattande och vill av denna anledning belasta resenärerna med en extra flygskatt som nu kommer att införas.

Vissa aktivister har framfört att dessa utsläpp är extra allvarliga eftersom de sker i fria atmosfären. Detta är dessvärre inte korrekt bortsett från mindre mängder av vattenånga som släpps ut i stratosfären. Enligt IPCC är dock dessa utsläpp försumbara. De utsläpp som sker någonstans i troposfären, det vill säga lägre än så där 11 – 16 km höjd, blandas snabbt upp. Det spelar ingen roll var någonstans utsläpp av långlivade växthusgaser sker om det så är från flygplan på 15 km höjd över Södra ishavet eller från svenska påsk- eller valborgsmässoeldar.

Effekten på klimatet är densamma. Kondensationsstrimmor från flygplan har ingen mätbar effekt på strålningen eftersom absorption och reflektion i dessa fall i stort sett tar ut varandra.
Med medias bistånd har regeringen fört en intensiv kampanj för en extra klimatskatt för flyget trots att såväl allmänhet som flera oppositionspartier inte anser att detta är nödvändigt. Allmänheten anser att flyget behövs för landets affärer och de stackars medborgarna som kämpat sig igenom en lång, mörk och tröttsam vinter behöver verkligen komma ut och få lite sol och rekreation. Landets politiker är inte precis särskilt generösa som det före detta språkröret Wetterstrand som för en tid sedan småleende och arrogant meddelade att hon gillade piskor!  Det är närmast obegripligt att medborgarna fortfarande ger dem sitt stöd.

SvD/Sifo rapporterar den 23 mars att motståndet mot flygresor är på en ”överraskande hög” nivå. Var sjunde svensk säger sig undvika flyget av klimatskäl. Men 74 procent av de tillfrågade svarar nej på frågan ”Undviker Du att åka på semester med flyg på grund av klimateffekterna?”.

Det som förvånar är varför landets politiker ständigt skall gissla sina medborgare och göra allt upptänkligt för att medborgarnas liv skall bli mer plågsamt. Varför kan inte politikerna till omväxling ge medborgarna en eloge för allt som görs i landet för klimat och miljö? Ta till exempel alla viktiga insatser som medborgarna gjort genom installation av värmepumpar. Detta har skett i det tysta och sparat in lika mycket energi som den subventionerade vindkraften.

Enligt IEAs (International Energy Agency) årliga sammanställningar har Sverige för perioden 2002 – 2015 minskat sina årliga koldioxidutsläpp från 50,1 till 37,1 miljoner ton CO2 medan exempelvis Kina under samma tid ökat sina utsläpp från 3 271 till 9 041 miljoner ton! Även om Kina har cirka 140 gånger fler invånare än Sverige så krävs ingen högre utbildning i matematik för att konstatera att de kinesiska utsläppen per person redan 2015 var omkring 75 procent högre än Sveriges!

Vidare är nettoackumulationen av koldioxid i den svenska skogen avsevärd. SCA meddelar i sin nyligen utkomna års- och hållbarhetsredovisning för 2017 att företaget nettoackumulerar fyra miljoner ton koldioxid i sina skogar på 2,6 miljoner hektar. Om vi antar att ackumulationen är likartad i övriga delar av den svenska skogen på 22,5 miljoner hektar så innebär detta att ungefär 35 miljoner ton koldioxid årligen sugs upp i den växande svenska biomassan.

Svenska politiker och svensk klimatdebatt borde börja ställa sina koldioxidutsläpp i ett globalt kvantitativt perspektiv och låta ambitionerna styras av vad som är praktiskt och ekonomiskt rimligt. Framför allt är det viktigt att inte som hittills låta ytterlighetspartier sätta agendan.