50 års vanstyre

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Skillnaden mellan ett arketypiskt i-land och ett arketypiskt u-land har alltid varit kvaliteten och kraften hos det utvecklingsarbete som respektive folk förmått ådagalägga av sig själv. När staten – ibland den egna, ibland kolonialmakten, sedermera det utländska biståndet – väl lagt institutionerna till rätta – skapat ett rättsväsende, inrättat skolor, byggt en bro, etablerat lantmäteri samt polis och militär och så vidare – i vilken utsträckning har då folket förmått tillvarata det utrymme för individuellt företagande och goda frivilliga gemensamma insatser som därmed öppnats?

I det arketypiska i-landet har denna förmåga varit välutvecklad och pålitlig. Statsmakten har inte behövt göra så mycket. Den har kunnat luta sig tillbaka och betrakta allt välsignelsebringande som det flitiga folket åstadkommer.

I det arketypiska u-landet går inget av sig själv. Där blir det staten som måste stå för utvecklingsansträngningarna om det ska bli några alls. Men staten är ingen bra företagare, så resultatet blir därefter: ogenomtänkt, hackande och med täta kriser. Att folket inte har någon särskild företagarådra betyder emellertid inte att det inte kan bli förbannat och benäget att ta till våld såväl mot varandra som gentemot staten. I det arketypiska u-landet är det därför mycket bråk inklusive olika slags revolutionsförsök. Ibland lyckas revolutionerna vilket är ungefär som att underutvecklingen byter skjorta. Ibland tar armén över och inrättar diktatur tills det lugnar sig och den reguljära underutvecklingen får lunka på.

Det farligaste som kan hända ett välmående i-land är att de styrande får idéer. I början, när utvecklingen just tagit fart, är landet fortfarande så fattigt att de styrande helt enkelt inte har resurser för att iscensätta några djärva sociala experiment. Så länge minnet av fattigdomen fortfarande är levande tar man inga risker med medborgarnas pengar och tillvaro. Men ett flitigt folks envisa framgångar och de pengar som de styrande därmed kan hämta i folkets plånböcker skapar ohyggliga frestelser för de styrande.

Jag vet inte vad som förmått de styrande i ett land som Schweiz att inte falla för dessa frestelser. Är det kalla avrivningar och bön? Den motståndskraft schweiziska politiker visat mot egna drömmar om oförvägna politiska reformer står inte celibatära kalvinistiska prästers återhållsamhet långt efter. Sin självutplåning har de drivit så långt att man i utlandet inte ens vet vad deras president heter. Inte är Schweiz en humanitär stormakt, ej heller strävar landet efter att frottera sig i Bryssel och det är bara nyss – år 2002 – det med största tvekan valde att gå med i FN. Tanken att schweizarna skulle engagera sig för att få en chans att orera i säkerhetsrådet är dem troligen helt främmande.

Svenska politiker har inte under det senaste halvseklet ålagt sig några som helst sådana spärrar. De har tvärtom gjort en dygd av sin yviga lust att reformera inte bara landet och dess institutioner, utan även folket själv. Då handlar det inte bara om så efemära ting som hur många brödskivor folket ska äta om dagen – sex till åtta skulle det vara.

Brödskiverekommendationen år 1976 var bara början. Politikerna höll på att bli varma i kläderna. Gradvis blev de alltmer hänsynslöst visionära. Pö om pö övergick man till att bekymra sig om folks kroppar till deras själar, framför allt om de tänker korrekt i frågor som schweiziska politiker troligen inte bryr sig om, till exempel om man hatar danskar eller något annat folkslag.

Även det mest sturiga folk har nog svårt att stå emot sådana statliga försök till mental omdaning. Men svenska folket är inte sturigt. Det är snällt och hyggligt och har genom århundradena lärt sig att respektera och lita på staten. Därför är det inte så konstigt att det av staten påbjudna tänkandet fastnat djupt i våra sinnen.

Kanske är svenskarna hjärntvättade av en maktberusad överhet men det betyder inte att vi är dumma i huvudet. Det vi ser just nu i den svenska debatten är möjligen det bedövade förnuftets yrvakna återkomst. Hm, säger vi oss, fortfarande lite sömndruckna, det blev visst inte så lyckat med det där överhetsprojektet om att vi skulle få det så bra om bara överheten fick styra allt. Jäklar, det finns nog ingen annan råd än att vi återtar kommandot över våra liv och försöker uppföra oss så hyggligt mot vår nästa som vi bara förmår.

Jag skulle vilja se en politisk rörelse med fyra huvudbudskap:

  1. Ja, politikerväldet har lett Sverige på fel vägar.
  2. Nu handlar det om att hitta rätt kurs ut ur den här soppan.
  3. Det kräver inte bara en erfaren hand vid rodret, utan också ett nytt erkännande av att folk kan ta ansvar.
  4. Det betyder inte att du kan skita i din nästa.

49 thoughts on “50 års vanstyre

  1. Lennart Bengtsson skriver:

    Kanske man kunde börja i liten skala som att
    1. förbjuda bilbränder
    2. förbjuda stenkastning åtminstone mot polis och brandkår
    3. införa noll-tolerans mot bärandet av kniv eller som första steg mot knivskärning
    4. införa noll-tolerans mot våldtäkter, åtminstone i folksamlingar
    5. införa förbud mot kastandet av handgranater, åtminstone på lekplatser
    6. Nolltolerans mot skarpskytte åtminstone mot människor

    Liked by 4 people

    • BjörnS skriver:

      Ja, ett första rimligt steg är att kräva att svenska lagar ska gälla och tillämpas lika överallt i Sverige. Att inte en sådan självklarhet får ordentligt genomslag i den politiska utan hela tiden bara bemöts med undermåliga satsning är mycket frustrerande. Här, liksom på många andra områden och utöver ren inkompetents, har Sverige underinvesterat under åtminstone de senaste 20 åren. Tyvärr verkar ingen förändring vara företstående.

      Gilla

    • sunrise796 skriver:

      Bra! Inför ett system som tvingar asylsökande med hederskultur i bagaget att sluta ett avtal med den svenska staten där de på heder och samvete lovar att inte mörda sina döttrar.

      Gilla

  2. 77711n skriver:

    Bra idé. Jag skulle vilja precisera idén i följa områden:
    Jag skulle vilja se en politisk rörelse med fyra huvudbudskap:
    1. Bort med politikerväldet, inför en författningsdomstol
    2. Ta ut riktningen/strategin
    3. Erkänn folket, hitta kompetenser och yrkeserfarenheter för alla ministerposter, inför tjänstemannaansvar och avskaffa alla politiskt tillsatta verksamhetschefer
    4. Upprätta det kommunala självstyret och ansvaret

    Liked by 2 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      Etter krigen (Norge 1945) hadde man i statsapparatet en systematisk utrenskning av alle som hadde vært NS (dvs. hadde vært medlemmer av Quislings Nasjonal Samling), men også de ‘stripete’ uten fast holdning i krigsårene ble fjernet fra sine stillinger. Og det var strengt og nådeløst. Min far jobbet med dette i Justisdepartementet, 4.sivilkontor, og jeg tror hele oppgjøret ikke var ferdig før i 1952. (I tillegg til dette hadde man selvsagt de ordinære straffesaker ang. krigsforbrytelser).
      Jus-professor Johs. Andenæs skrev bok: ‘Det vanskelige oppgjøret’.

      Man må huske på at samtlige 92.000 medlemmer av NS ble anklaget og gransket.

      Etter evt. politisk skifte hos dere burde svenskene også ha en gjennomgang av ‘brodne kar’ i det offentlige?

      Liked by 4 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      77711N –
      Minner om at nazistene i Norge fablet om ”Den nye tid’ – rikitignok støttet av tyskernes bajonetter.
      Jeg får frysninger når Arbeiderpartiets leder vurmar for DET NYE NORGE – ideologien trukket ned over hodet på folk er så åpenbar!

      Under krigen gikk folk aktivt ut mot indoktrineringen – lærerstreik, idrettsstreik, biskopene og prestene la ned sine embeter. – Selvsagt var det reelt diktatur under krigen i motsetning til nå, men i dagens läge går det kanskje også an å samle seg og bygge opp motstands- og støttegrupper mot indoktrineringen?

      For øvrig: svenskesuppa under krigen var en livredder. ❤ !

      Liked by 2 people

  3. Aha skriver:

    Bra skrivet, dagens politiker inkl media har förbrukat sitt förtroende. Spiken i kistan, och då handlar det om en spik med synnerligen grova dimensioner, är invandringspolitiken där man till miljarder och miljarder kronor tagit hit ett till i sammanhanget fåtal migranter istället för att med samma miljardregn kunnat hjälpa mångfalt fler på plats. Att ett litet land uppe i norr får för sig att bli humanitär stormakt och med det sätter igång och slösar iväg pengar till en aldrig skådad omfattning är barockt, fullständigt barockt.

    Sverige har gått från fjärde till elfte plats i välståndsligan, polisantal är under snittet i Europa, långa/längsta vårdköerna i Europa, skola i förfall, försvar i spillror, underdimensionerad äldreomsorg. Listan över tillkortakommanden är lång. Folk vet inte hur dåligt vi utvecklats jämfört med andra länder. Ett media på folkets sida, en riktig tredje statsmakt hade satt en blåslampa på politikerna och upplyst folket om alla tillkortakommanden.

    Misshushållningen är förfärlig och oförsvarlig, hoppet är att många kommer fram till:
    – aldrig mer sjuklövern

    Liked by 9 people

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Kära Patrik, det var en lång beskrivning på hur Sverige åkte i diket och är under upplösning. Det finns bara ett svar, socialister har aldrig vågat fråga folket om något som helst och de moderna röda makthavarna tänker bara på sig själva. Det finns inbyggt i det schweiziska samlevnadsformen och konstitutionen att folket kan väcka en fråga 365 +1 dagar om året om i princip vad som helst. Det heter folkinitiativ. Vad tror Du svenska folket i en fråga hade tyckt om invasionen av främlingar i riket?

    Liked by 6 people

    • Utlandssvensk skriver:

      @ Samuel,

      ”Det heter folkinitiativ.”

      Jo, men detta är bara den ena formen av folkomröstning, Det som då sker är att en person eller grupp presenterar ett förslag och sen behöver de samla ihop 100 tusen underskrifter för att få till en folkomröstning. Men det är även så att alla lagar som parlamentet föreslår kan bli föremål för omröstning om bara hälften så många signaturer samlas in.

      Omröstningarna är bindande och siffrorna ovan gäller på nationell nivå. Sen finns det två nivåer till, kantoner och mindre delar av dessa. Även där röstar man friskt!

      Några heltidspolitiker finns i princip inte, de fyller helt enkelt ingen funktion och det går inte att leva på att vara politiker. Vill man förändra världen får man göra det på egen bekostnad…..

      Liked by 4 people

  5. Stefan Eriksson skriver:

    Huvudbudskapen förutsätter en tuff ”kamp” mot ”nånannanismen” som har infiltrerat större delen av vår gemensamma förvaltning.
    Naivitet och oförmåga att se verkliga följder av tagna beslut, leder oftast till att någon ”annan”
    får stå med ”svarte petter”.

    Gilla

  6. boerje2 skriver:

    ”Många har alltså objektiva motiv för att “begå” massinvandring mot Sveriges och svenska folkets intressen! Och alla har ett mycket starkt intresse av att dölja sina verkliga avsikter.”

    MAKT & MIGRATION
    Politik handlar om ideologi och makt. Och det blir väl alltmer uppenbart att mångkultur och massinvandring handlar om mer än pizza och Zlatan. Det faktum att alla från vänster till höger utom Sverigedemokraterna är så positiva till mångkulturen beror inte i första hand på att de är sugna på mer folkdans, konsthantverk och islam från Långtbortistan. Utan på att de lider av hybris och är förblindade av guldfeber för att de tror att mångkulturen kommer att skänka dem och deras ideologi mer makt och inflytande.

    Det sägs att Sverige behöver fler i arbetsför ålder och då ligger väl europeiska ungdomar närmast till hands då de flesta kan engelska och många har hög utbildning som redan är godkänd i Sverige. Ungdomsarbetslösheten är mycket stor i Europa, speciellt i Sydeuropa. Men hör vi någon som propagerar för en sådan lösning? Har då i många fall lågutbildade muslimer från tredjevärlden något speciellt som 26 miljoner arbetslösa européer saknar? Om inte, varför gå över ån efter vatten? Företag är normalt mycket noga med vilka de anställer. Men när det gäller rekryteringen till AB Sverige så anser tydligen Svenskt Näringsliv att det går bra med analfabeter utan vare sig ID-handlingar, CV, personliga referenser eller utdrag ur belastningsregistret!

    Om det nu av någon anledning inte duger med européer så kan man undra hur intresserad vänstern skulle ha varit av massinvandring av påstått humanitära skäl om de allra flesta invandrarna skulle visat sig vara “husblattar” som Hanif Bali, “islamofober” som Mona Walter och “högerspöken” som Alice Teodorescu. För invandrare skall vara vänster för att passa in i vänsterns oreflekterade världsbild baserad på känslor, där den onda vita högern i västvärlden med USA i spetsen dominerar världens folk, vilka alla är i opposition mot de vita borgerliga förtryckarna och därmed är mentalt allierade med vänstern i väst.

    Massinvandringen är därför ett sätt att samla så många av de ”sina” i västvärlden för att kunna ta makten. Det också därför islam är så populär bland vänstern till skillnad från andra religioner. Vänstern identifierar sig med muslimers våldsamma opposition mot kapitalismen och väst och deras offervilja för sin sak. Vänstern är inte religiös och därför rationaliserar den islam till att passa sin egen världsbild där jihad är en defensiv kamp mot västs imperialistiska krig i den muslimska världen. Och för muslimer i väst orsakas viljan att delta i jihad framförallt av socioekonomiska förhållanden. Som bevis för det anförs alltid att de unga företrädesvis männen har hamnat i utanförskap och att de inte är speciellt troende.

    Det är därför typiskt för vänsterns sätt att tänka att den säger sig kämpa mot diskriminering, främlingsfientlighet och rasism i det svenska samhället för att ge invandrarna deras rättmätiga chans att lyckas i Sverige. Men när de gör det och inte anser sig ha blivit diskriminerade så blir vänstern väldigt missnöjd med dem då den anser att de har svikit sitt ursprung och klass och gått över till fiendesidan. De är helt enkelt Onkel Toms.

    Eftersom mångkulturen innebär en stor odefinierad förändring av samhället så har den för var och en, blivit en duk att projicera outtalade och halvt omedvetna önskningar på. Varav de negativa önskningarna och förväntningarna dominerar. Vilket medför att dessa inte lämpar sig för offentlig diskussion. Budskapet är kort och gott att mångkultur är bra per definition. Ingen problematiserar heller att mångkultur i praktiken bara betyder mer av samma sunniislamska kulturer från Afghanistan, Irak, Syrien, Eritrea och Somalia som vi redan har ett övermått av.

    Och eftersom ingen kan argumentera för vad som är bra med islam så väljer man att helt sonika tysta kritikerna med anklagelser om islamofobi och rasism. Vilket har lett till den paradoxala situationen att det inte finns en enda “godkänd” kritiker av islam! Man kan ju tycka att ateistiska och kristna mångkulturalister skulle vara nyfikna på vad exmuslimer har att berätta om hur det är att leva under islam. Men det är inte bara vänstern utan även många liberaler som är helt ointresserade av att problematisera islam och som underkänner varje tillstymmelse till kritik av islam.

    Och är det någon som har hört talas om den stora vinsten som vi kommer att få i framtiden som är omöjlig att nå utan mångkulturen generellt och islam i synnerhet. Är det någon som talar om sina vackra visioner om hur den strålande mångkulturella framtiden kommer att gestalta sig?

    Trots total avsaknad av uttalade mål och visioner så finns det ändå en fullständig enighet om massinvandringens “välsingelse” från en sällsynt brokig skara bestående av bl.a. AFA, RF, EXPO, Fi, RFSU, Röda Korset, Rädda Barnen, Fackföreningsrörelsen, Näringslivet, Kyrkan, V, MP, S, C, FP, KD till M samt EU-federalister och globalister. Plus många mindre organisationer och aktörer som jurister och asylentreprenörer.

    Det behöver knappast påpekas att ovanstående aktörer står mycket långt ifrån varandra i vanliga fall. Har då alla dessa ett gemensamt mål för framtiden? Eller är massinvandringen bara ett gemensamt medel för att nå helt olika outtalade slutmål? Varför ifrågasätter och kritiserar de inte varandras motiv när det gäller invandringen? Kan det bero på att alla har en dold mörk outtalad agenda och tror sig sitta med bästa korten och har drabbats av förblindande guldfeber som gör att de är extremt rädda för att råka avslöja sig? Både för varandra, men framförallt för allmänheten. Och kanske också inför sig själva?

    De mörka motiven
    Anarkisterna vill krossa allt, även välfärdsstaten. Vad som kommer sen är inte så noga. Huvudsaken är att förstöra och riva ned samhället. Och ju fler som också är unga, arga och frustrerade desto bättre. Tokvänstern tror på en socialistisk revolution för att krossa den kapitalistiska världsordningen, och en revolution kräver revolutionärer som hatar västvärlden tillräckligt för att vilja krossa den.
    Den demokratiska vänstern tror på fler vänsterröster baserat på hittillsvarande positiva erfarenheter av asylinvandringen i Sverige.

    I USA är demokraterna de svartas sjävutnämda riddare. Men är vänstern verkligen de svartas äkta vän eller är dessa bara en bricka i Demokraternas jakt på makt. Både i USA och här hemma är vänstern varma anhängare av illegal invandring från Latinamerika till USA, trots att det inte pågår några krig där. En invandring som framförallt drabbar de med minimilön dvs främst svarta amerikaner, då de illegala jobbar för ännu lägre lön än minimilön.

    Demokraterna gör allt för att bibehålla den stora illegala invandringen från Latinamerika för att säkra rösterna från de amerikanska latinos som är mer intresserade av att släppa in sina anhöriga och “bröder” än av kontrollerad invandring och låga skatter. Vilket är bra exempel på fenomenet vänsterns falska solidaritet för egna syften även med sina speciella darlings, de amerikanska svarta, vilka istället blir undanträngda. Och är någon som tror att Demokraternas och den svenska vänsters solidaritet med latinos är mer äkta och oegennyttig än den med de svarta?

    Nyliberalerna och högern tror på avskaffande av välfärdsstaten baserat på erfarenheterna från utanförskapsområden och getton i utlandet. För när utanförskapet blir tillräckligt stort till numerären så måste bidragstaket ned, vilket möjliggör en sänkning av lönegolvet. En större spridning av lönerna ökar också motivation för alla att anstränga sig. När den generella välfärden minskar så måste skyddet kompletteras med försäkringar vilket gör löntagarna mer beroende av att ha ett jobb och därmed av arbetsgivarnas välvilja.

    Kyrkan som sedan länge för en tynande tillvaro tror på förnyelse genom att kunna omvända troende muslimer till kristendomen genom att hålla inne med kritik av islam för att undvika att stöta sig med sina blivande anhängare. För kyrkan är välfärdsstaten en konkurrent. Kyrkan har betydligt mer makt om det finns många fattiga som är beroende av den, både för ekonomiskt bistånd och tröst i eländet. EU-federalisterna och globalisterna vill bryta ned nationalstaterna genom att fylla dessa med främlingar som inte har någon lojalitet gentemot sina nya länder för att därigenom splittra folken och motverka nationalism som annars utgör en stark konservativ kraft.

    Sammantaget så ligger det i “alla” organisationers objektiva egenintresse att det svenska folket börjar kämpa igen. Ingen av de ovanstående är betjänta av det trygga, nöjda, etniskt homogena folket med små motsättningar och låg kriminalitet. Inte heller säkerhetsbranchen eller Polisen.

    Det sovande folket är således ett problem för alla dess företrädare som ”vill dess väl”! Vilket kan formuleras som att alla som lever på att svenska folket kämpar för att få det bättre tjänar på att det aldrig blir så. Framgången blir de gamla organisationernas fiende och de börjar i sin tur att agera som folkets fiender.

    Många har alltså objektiva motiv för att “begå” massinvandring mot Sveriges och svenska folkets intressen! Och alla har ett mycket starkt intresse av att dölja sina verkliga avsikter.

    Målkonfikter
    Förenklad demografi: Med ett barn per kvinna så halveras ett folk för varje generation. Med två barn per kvinna så förblir storleken på folket oförändrad. Och med tre barn så ökar storleken med 50 procent. Med 4 blir det en fördubbling varje generation osv.

    Trots att massinvandringen är väl motiverad ur flyktingarnas perspektiv så inses med lätthet att det “aldrig” kommer att bli fred på jorden. Och att om vi fortsätter att tillåta invandring på hög nivå så kommer vi svenskar inom ett antal årtionden att bli i minoritet i Sverige som snart har en befolkning på 10 miljoner då antalet helsvenskar ligger runt 7 miljoner och är sakta minskade. Enligt SCB:s prognos som presenterades i Almedalen 2015 för 2060 dvs om 45 år så kommer Sveriges befolkning enligt det lägre fallet bli 12,9 och enligt det högre 14,9 miljoner.

    […]

    Läs fortsättningen på bloggen

    https://pwrmos.wordpress.com/2015/11/09/makt-migration/

    Liked by 8 people

  7. Hortensia skriver:

    Lysande resumé, Patrik!

    Hoppas den kommer många ur det svenska, voluminösa, vanstyrande skiktet till del och att MSM förmår rycka upp sina vänstervridna rötter och verkligen försöker behandla läsekretsens intellekt lika anständigt som DGS, Merit Wager och Johan Westerholm m fl innehållsrika bloggar.

    http://ledarsidorna.se/2016/07/kalifens-aterkomst/

    https://meritwager.se/2016/07/15/easos-oversikt-over-asylsituationen-i-eu/

    Spänningen är närmast olidlig – kommer vi att få gå till val och rösta fram politiker (läs SD och ev BF), som vill låta svenska folket bo kvar i ett svenskt Sverige, eller kommer vi genom påtvingad emigration att spridas för vinden, alternativt duka under i ett fortsatt 7-klövervanstyrt Sverige med fler islamister än någonsin på ledande befattningar, för att underlätta anslutningen till ”Kalifatet”?

    Liked by 5 people

    • MartinA skriver:

      SD förnekar ju att vi svenskar ens finns, hur skulle de någonsin kunna skapa ett svenskt sverige? Snarare har de lovat att tvinga igenom mer av exakt det som artikeln kritiserar, maktfullkomlighet, centralstyre, en enorm beskäftig stat. Och att politikerna bestämmer vad folk skall tänka och tycka och känna. Ja, med sin politisering av svenskheten så tänker de ju ge sig på vår etnicitet och vår identitet?

      Jag har ofta mer behållning av att lyssna på den här konstiga postmodernistiska extremvänstern som pratar om rasifiering och sånt. Än av att lyssna på SDs ytliga fantasier om att återskapa en nationalstat genom ordtrolleri och statlig propaganda. Många invandrare som försökt ta sig fram i media och sånt med hjälp av identitetspolitik och vänsterism har ju faktiskt varit tvungna att fundera en hel del på identitet.

      Gilla

      • Hortensia skriver:

        Var får du det ifrån, Martin, att SD skulle förneka förekomsten av svenskar?

        En handfull sverigedemokrater var, mig veterligen, de enda i Sveriges riksdag som röstade MOT grundlagsstadgad mångkulturalism, vilket snarare tyder på djup insikt, än på några ”ytliga fantasier” om svenska folkets framtidsutsikter i Sverige.

        http://www.dn.se/nyheter/sverige/i-dag-far-sverige-en-ny-grundlag/

        http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4202011

        http://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-ar-sveriges-nya-grundlag

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        SD är antirasister. Detta betyder att aktivt motarbeta den som känner etniska lojaliteter. Alltså motarbetar de att vi svenskar finns. Och demoniserar de av oss svenskar som vill fortsätta finnas till som folk. De omfamnar helt och hållet den här fascistiska sammanblandningen av stat och folk men är ännu otäckare än forna tiders fascister. I att de tar sig rätten att definiera vilka folket är. SD representerar att utrota det sista lilla minimala hörnet som återstår av svenskarnas civilsamhälle.

        Gilla

      • Hortensia skriver:

        Nej, nu tror jag allt att du är ute och cyklar, Martin. Att SD är ett uttalat antirasistiskt parti, uppfattar nog de allra flesta svenskar som ytterst sympatiskt, men om du känner att din svenska identitet på något sätt är hotad, blir mitt tips att stödja Jimmie Åkessons otacksamt envetna strävan bort från grundlagsstadgad mångkulturalism och totalt uppslukande EU-medlemskap.

        Extraval NU!!!

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Antirasism är någonting HELT annat än att inte förespråka identitetspolitik. Men jag antar att det är meningslöst att försöka förklara det för dig. Om du inte kan se vad SD är nu, efter allting som hänt och allt de gjort, tja? Jag har sett hur många partier har förvandlat sig till sin motsats. Moderaterna på åttiotalet var både konservativare och mer nationalistiska än SD är nu. Fast då var det onödigt att slå på trumman för nationalismen. Så de kallade sig ej nationalistiska. SD kallar sig ”nationalistiska”, bah, alltså, det är meningslöst. Jag kan inte förklara det här för dig bättre än jag redan gjort. Och bespara mig ”om du känner att din identitet är hotad”, du låter som Maud Olofsson när hon debatterade med Åkesson. Hur lyckades ni SDare förvandla er till er motsats på sådan rekordsnabb tid? Det är fascinerande.

        Gilla

      • Hortensia skriver:

        SD:are är man väl egentligen bara om man är medlem i partiet, eller har röstat på dem någon gång? Jag räknas inte till den skaran, men jag har faktiskt röstat på Maud för länge sedan. Det visade sig vara dumt gjort och jag har för avsikt att vara väldigt mycket noggrannare i (eventuella) framtida val, Martin.

        Gilla

  8. krllle krokodil skriver:

    Det verkar som diktatur banne mig? Det är svårt att se att Patriks punkter blir verklighet, jag är benägen att tro att detta kommer att bli mycket värre. Det värsta är att det enda som verkar få människor som är djupt indoktrinerade att byta åsikt är händelser de kan se med egna ögon. Vi är i Sverige tillbaka i ett för-vetenskapligt tillstånd, innan upplysningen och där tidigare religionen fyllde folks liv finns nu ett vakuum. Den vetenskapliga metoden, rationellt faktabaserat samtal och att ställa upp falsifierbara teorier är förkastad och det är återigen nog, eller att föredra, att tycka, och att känna, istället. Med detta i handen kan våra politiker styra precis som prästerskapet under medeltiden.

    När företeelser uppstår som kan gå de styrande emot så förnekar man det helt sonika, och den forskning som eventuellt hade kunnat bevisa felen läggs ner, läs till exempel Lamottes artiklar om sexuella övergrepp i Sverige i GP, få företeelser hade tjänat mer på fakta, den undersökning han citerar är 15 år gammal. Att jobba på BRå måste vara det mest avslappnande jobbet i världen.

    Patriks sista punkt uppfattar jag som en spark mot den nya ”högern”, men att bry sig just om sin nästa är en viktig princip, det är din NÄSTA, dina barn, din fru, din mamma, dina vänner, dina grannar, dina landsmän. Att bry sig om sin nästa betyder att man bryr sig mer om sin nästa än sin näst-näst-näst-näst-nästa. Att bry sig om alla på jorden är endast en elektronisk medkänsla. Jag tror inte någon från SD eller FN har mindre medkänsla än vänsterfolk, de bär den bara inte som en medalj, givet att alla nog har en liknande dos medkänsla att ösa ur, hur mycket blir kvar när man delar Reinfeldts eller Wiehes eller Ernmans medkänsla med 7 miljarder människor? Det är kanske förklaringen till att till exempel det sexuella våldet i Sverige fortsatt får växa, då man delat sin medkänsla med 7miljarder så finns det inte så mycket kvar till en våldtagen 13-åring i Mariestad?

    Liked by 5 people

  9. Sten Lindgren skriver:

    Att det behövs förändringar är nog de flesta som bryr sig om denna site överens om. Den stora frågan är hur. Jag började fundera över olika vägar att åstadkomma politisk förändring.
    Det är faktiskt intressant att referera till inledningen i (s) idé-program, jag lyfter ut några meningar ur inledningen:

    • Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid.
    • När socialdemokratin växte fram levde många människor fortfarande i föreställningen att tillvaron avgjordes av ödet eller av en oåtkomlig högre makt. Människan kunde själv inte göra särskilt mycket för att ändra villkoren.
    • Arbetarrörelsens främsta uppgift blev att visa att orättvisorna och den sociala misären hade att göra med brister i samhällets organisation, och att denna organisation inte var given. Människorna kan ta makten.

    Något tillspetsat kan man hävda att detta är precis vad som behöver göras idag, men inte med mera av nuvarande socialdemokratisk politik, utan snarast genom bekämpande av nuvarande socialdemokratisk politik.

    Åter till frågan om hur åstadkomma politisk förändring. Ser man tillbaka på olika politiska rörelser och vad de gjort så finner man att det handlar om opinionsbildning på gator och torg, deltagande i debatten, manifestationer med mera. Detta kan och måste till viss del ske utomparlamentariskt men budskapet måste så småningom planteras i alla fall i vissa av de existerande partierna. Att bilda ett nytt parti tror jag inte på, det är en process som tar flera decennier.

    Med andra ord, man måste synas och höras och man måste engagera sig i existerande partier, det finns ingen annan väg.

    Liked by 1 person

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Innan borgerlig Framtid hunnit etablera sig, på en rimlig nivå,
      så har Sverige kört över stupet!

      Risk är väl att L o KD tappar någon procent var o ramlar ur,
      så att ett rött styre permanentas…

      Satsa på SD, det enda partiet med kraft storlek OCH INTRESSE, av att förändra något!
      Där finns plats för konstruktiva krafter, tro inget annat!

      Liked by 4 people

  10. Christer Harling skriver:

    ”50 års vanstyre” – bra titel på den ännu oskrivna boken om hur Sverige gick från välmående
    framtidsland till dagens sorgliga tillstånd med kidnappad demokrati ( 2% av medborgarna nominerar 100% av ” folkets förtroendevalda”), skatteuttag på fel sida
    om Lafferkurvan och växande offentliga skulder i storleksordningen 2000 miljarder.

    Tack Patrik Engellau och alla skribenter i Det Goda Samhället för ert idoga och viktiga arbete med att sprida luft och ljus.

    Liked by 2 people

  11. Skrivet i utlandet skriver:

    Mycket bra skrivet. En i raden av läsvärda texter, flertalet kan samlas i en bok.

    Dessa texter fyller en viktigt funktion, nämligen att ge god analys och beskrivning av det som skett i Sverige sedan tidigt 60-tal.

    Liked by 1 person

  12. JAN BENGTSSON skriver:

    Dags att avlägsna Agendaburna Myndighetschefer,
    som inte bör ha åsikter på politiken,
    utan bara göra vad man åläggs!

    Danielsson/Ribbenvik Eliasson en helt nödvändig början!

    Här ingår, borde åtminstone ingå, även SVT chefen Hannah Stjärne,
    som har en egen uppenbart Sverigefientlig Agenda!

    Liked by 1 person

  13. Staffan Persson skriver:

    Man kan väl kalla det en mjukt totalitär tankestruktur om hur samhället skall se ut men främst om vad man ska tycka.Eftersom ingen av oss levde under den tid då välståndet började skapas så får man gå till litteraturen.Det är tydligt att samhällets funktionärer och styrande och de ev opinionsbildare som fanns då var sysselsatta med mycket mer handfasta basala konkreta saker.Det fanns visserligen visioner om ett bättre samhälle men de var ytterst allmänt formade och höll sig inom områdena sysselsättning och lika möjligheter för alla.Så analysen är uppenbarligen riktig och relevant.Det är alltså en fråga om att välståndet skapar grogrunden för en välfärdsmaskin givet vissa psykologiska och andra förutsättningar hos mottagarna och brukarna av denna maskin.Huruvida det nu verkligen sker ett uppvaknande är för tidigt att säga,detta kan vara önsketänkande.Kanske måste det välfärdsindustriella komplexet kollapsa mer fullständigt innan sniglarna vänder rörelseriktning.

    Gilla

  14. tirutaa skriver:

    Outsinlig verkar din samhällsanalytiska ådra, Patrik! Idag om det farliga i att ledare kan få idéer. Bäst om inte alls.

    Nåja, hur det skulle ha gått för Finland om våra ledare inte hade fått idéer om huru skaffa pengar till det enorma krigsskadeståndet till Sovjet man hade som förlorare, kan man ju undra. Man får bara vara tacksam för att de huvuden som då kom samman var kloka nog att skapa de goda förutsättningarna för ett fattigt men strävsamt folk som redan år 1952 kunde dra en djup suck av lättnad när den sista skuldraten var betalad. Men så var ju landet inget arketypiskt u-land. Den goda jordmånen av fungerande institutioner, som inte hade saboterats särskilt under tiden som ryskt storfurstendöme, samt lutheransk arbetsmoral – nåja alkoholen skördade ju sina offer – gjorde vägen till ett modernt välstånd möjligt.

    Men jag håller med dig om att det svenska (europeiska?) politikerväldet länge varit på fel väg. Makten deras har bara svällt, och idag svävar de så högt ovanför folket – bonnläpparna, populasen och allt vad det kallas – att de verkar vistas i en helt egen, icke-jordförankrad värld. Inte så sällan uppträder de rent av fientligt mot sitt eget folk. Vad nu detta ”sitt eget folk” kunde vara för något – kan deras allt mera relativiserande ”mind” på fullt allvar ifrågasätta. En ny politikerkast har blivit fött.

    Och på tal om ansvar: om det är några som inte tagit sitt ansvar så är det just denna politikerkast, i samarbete med en hel del myndigheter, inte så sällan ledda av före detta politiker.

    Liked by 1 person

  15. Agneta Berglöw skriver:

    Utmärkt krönika som vanligt.När man nu närmar sig pancho-åldern o blickar tillbaka på det samhället man levt i så inser man att man föddes in i socialdemokratiskt samhälle,man har levt största delen av livet i denna regeldjungel som ständigt lägger sig i den enskildes liv. S har dikterat våra liv o jag är helt övertygad om att på slutet blir det en S-märkt kista.Den får staten betala för dagens fattigpensionärer har inte de pengarna.Det har Göran Persson sett till genom stöld ha sytt in pensionspengarna i AP-fonder.Han sover säkert lika gott om natten trots detta o mkt annat.
    Så otroligt många pekpinnar,regler,bestämmelser,lagar för att styra in sin befolkning in i den socialistiska fållan.Tänka o agera själv skall vi inte syssla med utan det tar staten hand om avrundat med en klapp på huvudet a la Ylva Johansson.Från antalet brödskivor till att helst bli feminister hela gänget.

    Liked by 2 people

  16. Gösta Svensson skriver:

    Samhällskontraktet, samhällskontraktet! Finns det inte förutsättningar för att upprätta ett sådant, ja då blir det inget fungerande samhälle. Multikulturalismen och massinvandringen är tv av de viktigaste hoten mot samhällskontraktet. Det finns flera, men dessa tillhör topp fem.

    Gilla

  17. Bengt skriver:

    ”Det farligaste som kan hända ett välmående i-land är att de styrande får idéer”. Ligger mycket i det påståendet. Men det beror i högsta grad på varifrån de får sina idéer. Jag tror inte att politiker egentligen är annorlunda än du och jag, och var vi får våra idéer ifrån kan nog vara rätt komplicerat att reda ut. Erfarenhet spelar förstås en stor roll, och det är ju något som är väldigt individuellt.
    En sak är säker: Tredje statsmakten, inte minst ”oberoende” Public service, har numera större inflytande på politiken än vad våra folkvalda politiker har. Av det enkla skälet att media styr opinionen, och opinionen styr riksdag och regering i allt högre grad. Sedan kan man förstås diskutera vad som kom först hönan (politiken) eller ägget (media).

    Liked by 1 person

  18. ruben skriver:

    Tack för en krönika, som kan ge hopp. Bara tanken på att det finns ett land av sansade människor utan hybris, som bara försöker klara sina vardagliga bekymmer den mest praktiska vägen utan att försöka flyga för nära solen, gör en faktiskt lite glad. Skulle det gå att införa samma typ av praktiskt styre även i Sverige? Bra i så fall.

    Gilla

  19. Christer Carlstedt skriver:

    Har ni tänkt på när politiker slår sig för bröstet?

    Vad jag kan påminna mig så är det när man lyckats baxa igenom någon reform.
    Finansministern, oberoende av kulör, finner sig föranlåten att påpeka att den är finansierad fullt ut.
    Om nu någon kan dra sig till minnes motsvarande brösttoner från det styrande etablissemanget för att man har minskat på utgifterna, utom då tidigare på försvaret, vilket enligt Reinfeldt var ett särintresse, så vore det intressant att veta.
    Jag är givetvis medveten om att det pratas högt och ljudligt till exempel om att hålla igen på försäkringskassans utgiftsökning. Fast egentligen handlar det ju om tidigare reformer som uppenbarligen inte var finansierade fullt ut.
    Det tycks mig att det har blivit mer eller mindre synonymt med politik att ordna till nya kostnadsposter som de betalande kan sprattla hur mycket åt som helst utan att kunna göra något åt. Politiska fotavtryck görs med reformer. Jag kan se att det är naturligt ur en allmänmänsklig synvinkel. Det är en i sammanhanget enkel väg till klättring på en karriärstege när man aldrig kan ställas till svars för en missbedömning.
    Nu framhålls det givetvis från etablissemanget att politiker viss kan bli ombedda att lämna scenen. Vart fjärde år i samband med val.
    Beklagar! Det är en chimär. Om jag vill bli av med till exempel Dinamarka så måste jag ju plocka till mig en valsedel för Vänsterpartiet.
    Oss emellan – det är kanske inte just det som ligger närmast till hands.

    Vi har nog kommit ganska nära vägs ände vad gäller skatteuttag här i landet. Vi vet sedan tidigare att varuproduktion flyttat utomlands av ekonomiska skäl. Nu senast var det ärtorna i Bjuv där då självaste statsministern hade synpunkter plus en del andra förståsigpåare. Det ligger självklart en ekonomisk analys i bakgrunden för företaget. Det var med till visshet gränsande sannolikhet inte någon i företaget som kom på att det skulle vara jättehejsan att paketera ärtorna i Polen i stället.
    Vi vet att svenska företag redan har en hel del tjänsteproduktion i utlandet. Höjda avgifter och skatter kommer att accelerera den utvecklingen.
    Skatteuttagsbasen börjar då krympa och de offentliga finanserna hamnar allt längre ut på det sluttande planet.

    Jag känner mig alltmer övertygad om att en genomgripande översyn av vad som behövs av offentlig inblandning i olika verksamheter är nödvändig och att ansvaret för denna översyn och det resulterande genomförandet läggs på personer helt utan andra ambitioner än att få rätsida på eländet. Det vill säga att karriärpolitiker ej skall göra sig besvär.

    Jag tror att de är nödvändigt att stoppa alla nya reformer om de inte samtidigt innebär att finansiella resurser frigörs.
    Förslagsvis skulle man kunna börja med att ta bort alla former av föreningsbidrag. Förutom att de som har intresse i en verksamhet rimligen bör finansiera den, så dök det helt nyligen upp propåer att man skulle kontrollera mera noggrant att föreningarna hade demokratiska värderingar, vad det nu kan antas betyda. Eftersom det uppenbarligen är en tolkningsfråga så blir ju ett sådant upplägg en spelplan för tyckande. Det finns helt enkelt inte utrymme för offentlig finansiering av sådan verksamhet.
    Det bör likaså stoppas alla former av mediastöd. Här har ju politiker orerat om att media är nödvändigt för den demokratiska processen.
    Struntprat! Det skall jag tro på när någon på ett trovärdigt sätt förklarar för mig vad vissa tidningars månadslånga reportage om Kim Kardashians röv har med demokratisk process att göra liksom varför jag skall finansiera dessa reportage eller beträffande vem av tidigare deltagare i Bonde Söker Fru som har antingen blivit med barn eller som har skilt sig.

    Gilla

  20. Rolf skriver:

    Hej Patrik! Bra skrivet som vanligt, dina krönikor är alltid läsvärda. Håller med dig i det mesta. Dock. Den s k brödkampanjen var inget statligt påfund, utan en annonskampanj från Svenska Brödinstitutet, där bl a Sveriges Bagare ingick. Det var alltså som vilken kommersiell annonskampanj som helst. Detta framgår också med all önskvärd tydlighet av den länk du hänvisar till. Jag håller absolut med dig att vi har alldeles för mycket av statligt förmynderi i Sverige, men brödkampanjen var inte det.

    Gilla

  21. cmmk10 skriver:

    Utmärkt krönika, som vanligt.

    Skulle dock vilja få stopp på myten om ”6-8 brödskivor om dagen”. Det var privata intressen som använde sig av socialstyrelsens allmänna rekommendationer, i sin reklamkampanj, för att vi skulle köpa mer av deras produkter. Det var alltså inte myndigheterna som drog igång någon slags ”anti-rökkampanj” eller ”håll Sverige rent”.

    Grönsaksodlarna skulle t ex kunna köra reklamkampanj där de säger att vi skall äta enligt ”expertisens” tallriksmodell och därför ha 1/3 grönsaker på tallriken.

    Gilla

  22. Hovs--hallar skriver:

    Schweiz — inhämtade i en bok jag läste häromåret att politikerna i det landet av flera anledningar har ytterst begränsad makt att ställa till med fanstyg. Dels har de inte så mycket skattebetalar-pengar att slösa bort, och dels är makten beskuren rent formellt mha. beslutande folkomröstningar.

    Dessutom har nog inte idiotvänsterns nedbrytande idéer heller lyckats få så mycket inflytande i Schweiz som i toklandet Sverige.

    Så går det oxå bra för Schweiz, till skillnad från Sverige.

    Gilla

    • Utlandssvensk skriver:

      @ Hovs-Hallar,

      ”politikerna i det landet av flera anledningar har ytterst begränsad makt att ställa till med fanstyg.”

      Jo, så är det. Men det är även välkänt sen antiken att demokratier utan maktdelning och trögheter tenderar att vara självförstörande. De flesta västländer har därför olika system för att försöka undvika detta men Sverige märker ut sig sen 1974 med en helt extrem typ av författning, som saknar alla ”checks and balances”.

      Sen är just folkomröstning den effektivaste metoden om man vill undvika en politikerklass. men pga. detta är det även självklart att så fort någon form av politisk klass uppstår, så vill de till varje pris ha bort alla bindande folkomröstningar.

      ”Dessutom har nog inte idiotvänsterns nedbrytande idéer heller lyckats få så mycket inflytande i Schweiz som i toklandet Sverige.”

      Nej, 68-orna fick inget genomslag här! Men faktum är att försök har gjorts långt tidigare. Ingen mindre än Lenin bodde flera år i Schweiz för att han trodde att detta var det land där revolutionen hade störst chans att starta.

      Kan du gissa varför han trodde detta?

      Liked by 2 people

  23. Bjarne Däcker skriver:

    Skandalerna med Eliasson, Danielsson och Riksrevisionen visar att det finns en kader av välbetalda tjänstemän som flyter fram och tillbaka mellan regeringskansliet, departementen, myndigheterna och de statliga företagen. Dessa tjänstemän är sannerligen makthavare men de representerar inget parti utan bara sig själva. De blir därmed oåtkomliga för väljarna. Ibland skjuter de politikerna framför sig för att förklara besluten.

    Sverige som ”humanitär stormakt” har inget intresse för vanligt folk men är givetvis häftigt för kadern, för att inte tala om Sveriges plats i säkerhetsrådet.

    Vad kadern egentligen vill, det vet vi inte utan vi får pussla ihop motiven i efterhand när vi sett resultaten (bilbränder etc). En indikation är kaderns inställning till Sd. Kadern borde uppfatta Sd som en ofarlig samling tomtar från landet men de gör de inte. Sd gör dem fullständigt rasande. Sd måste trampa på väldigt många ömma tår.

    Att kadern inte vill visa korten förstår vi från all mörkläggning. Nyss fick hela svenska folket bevittna en mörkläggningsoperation hos polisen i Värmland. Alla vet sanningen men den fick inte presenteras.

    Danielssons handuppräckningsövning visar att kadern (plus dess kompisar inom media) självt är oberört av vad den ställer till med. Tjänstemännen bara sitter och leker, som ett barn som petar i en myrstack med en pinne.

    Vi ärvde detta fina land från våra förfäder att förvalta och lämna vidare till kommande generationer och så gick kadern och skänkte bort det.

    Liked by 2 people

  24. Staffan Persson skriver:

    Jag kan tillägga att inom det område jag tidigare varit verksam i,medicinen,kan denna teori om uppkomsten av välfärdskomplexets ideologi också utmärkt tillämpas.Medicinsk verksamhet har i allt högre utsträckning kommit att bli självkommenterande,rekursiv,självövervakande…Allt mer och mer tid går åt till att tjäna en superstruktur genom ett ständigt rutinmässigt inarbetat redovisande och kommenterande av den egna enhetens verksamhet,till förfång för den direkta medicinska verksamheten som sådan.Ja det är faktiskt inte roligt längre och därför avstår jag från medicinsk verksamhet efter pensionen.Men sjukvården riskerar att inom en inte alltför avlägsen framtid frysa ihop i dessa rekursiva looper.

    Gilla

  25. Lennart Göranson skriver:

    Om rätt ska vara rätt så var det faktiskt Brödinstitutet och inte Socialstyrelsen som drev kampanjen ”6-8 brödskivor”. Brödinstitutet är en del av branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer. Bland otaliga resultat av Socialstyrelsens näringsfysiologiska utredningsverksamhet hade man lyckats hitta en passus som passade de egna syftena. Så begreppet ”det välfärdsindustriella komplexet” borde kanske kompletteras med delar av det civila samhället. Eller, med nyligen bortgångne Leif Nyléns ord, ”staten och kapitalet, dom sitter i samma båt”.

    Bortsett från det, några kommentarer till Patriks fyra punkter.
    1. Håller med, men förhoppningsvis med innebörden att det är politiken som har varit fel, inte att politiker (dvs. den representativa demokratin) ska avskaffas.
    2. Absolut, och det handlar om opinionsbildning för att åstadkomma en u-sväng. Till syvende og sidst styrs politiken av det som har opinionsmässigt stöd, det visar inte minst den senaste tidens radikala omsvängning när det gäller migrantmottagande och svenskhet.
    3. ”Erfaren hand” är ett knepigt begrepp. Att vara politiker är en profession, precis som att vara kirurg eller advokat eller företagsledare. Somliga tror att en kraftfull företagsledare har de kunskaper och den erfarenhet som behövs för att bli politiker. Det är en villfarelse. Därmed inte sagt att också kirurger, advokater och företagsledare inte skulle kunna lära sig politikeryrket.
    3+4. Absolut, folk kan ta ansvar (för det mesta) och man ska inte skita i sin nästa. Sedan är frågan hur smalt eller brett man vill definiera ”sin nästa”.

    Gilla

  26. Per-Olof Persson skriver:

    Schweiz framgång beror på en grundlag som begränsar möjligheten att ta politiska beslut. Det går oftast inte att lösa problem med hjälp av politiska beslut. Politiska beslut skapar alltid nya problem som ska lösas med hjälp av politiska beslut……

    Politiska beslut skapar alltid motsättningar mellan olika grupper eftersom någon grupp gynnas på andra gruppers bekostnad. Ett sätt att undvika detta är en mänsklig social process där en individ tillsammans med andra individer försöker lösa problemet. Exempelvis genom att individen själv sparar till sin pension hos ett försäkringsbolag.

    Man tjänar också på att inte bedriva utrikespolitik och inte vara med i organisationer som FN och EU. Utrikesdepartement och ambassader behövs inte, U-landsbistånd etc behövs inte…… Detta är inget som vanliga människor tjänar något på (bara vissa individer/politiker som kan göra karriär inom dessa områden).

    Vanliga människor tjänar på total frihandel gentemot omvärlden (det behövs inga anti-frihandelsavtal med tusentals undantag). Vanliga människor tjänar på att vi endast tar emot människor vi har nytta av. Allt annat är politiskt/ideologiskt maktbyggande som endast ett fåtal individer tjänar på.

    Liked by 2 people

  27. Utlandssvensk skriver:

    Tack för att du tar upp Schweiz, Patrik!

    Väldigt, väldigt mycket skulle vara vunnet enbart genom att detta land fick en större plats i den svenska debatten. Det är, på många sätt, det mest relevanta landet att jämföra med och är helt otroligt mycket mer framgångsrikt och välfungerande än Sverige på nästan alla sätt. Om vi bara kunde acceptera detta och ÖDMJUKT acceptera våra egna misslyckanden, skulle 80% av kampen vara vunnen.

    Nu finns det mycket att säga om ämnet, men jag har bara några minuter nu. Men för att kvickt nämna några saker:

    – Minimilöner
    ”Högern” i Sverige argumenterar ofta för lägre minimilöner. I Schweiz har man i praktiken extremt HÖGA minimilöner. Det röstades nyligen om att lagstifta om minimilön kring 40.000 SEK i månaden, men det gick inte i genom. Likväl finns det explicita regler i vissa kantoner om minimilön kring 30.000 SEK och överallt annars gäller dessa regler i praktiken för utlänningar, dvs. man får inte uppehållstillstånd utan en hög (och dokumenterad) lön. Detta system är väldigt bra för att undvika inflöde av analfabeter från tredje världen! Alliansens planer på lägre minimilöner är däremot en säker väg till Ragnarrök.

    – Sjukvård
    Sjukvården i Schweiz är så otroligt mycket bättre än den i Sverige att det nästan är svårt att beskriva. Om denna är en helt ny Mercedes S-klass, så är den svenska en 20 år gammal, sönderrostad Fiat. Båda är bilar, men där slutar likheten. Systemet här påminner förövrigt om det som finns för bilförsäkringar i Sverige, dvs. alla är skyldiga att ha en basförsäkring. Om man inte kan betala, går staten in. Ingen ligger och dör på gatan här, men man undkommer också de helt uppenbara planekonomiska problemen som finns i Sverige och en del andra länder.

    -Skola
    Skolan här är den som har bäst resultat på PISA bland västländerna i matematik (Sverige är sämst). Grunden för detta är en helt KOMMUNALISERAD skola, med stora skillnader även mellan grannbyarna. Sen finns det massor med privata skolor, men dessa är just privata, dvs. man får själv betala hela kostnaden. Inga skolpengar. På gymnasienivå finns det standardiserade prov (motsvarande ungefär studentexamen) för hela landet, men de olika kantonerna har likväl stora skillnader i läroplanerna.

    Av intresse är att det är de kommunala skolorna som är högstatus här. Privatskolorna har lite av en förlorarstämpel, dvs. det är där man hamnar om man inte klarar de vanliga skolorna.

    -Hemmafruar
    Att hemmafruarna har försvunnit i Sverige är ett jätteproblem. Det är inte ett skämt, utan baseras på mina observationer från Schweiz. Här är det nämligen fortfarande normalt att kvinnorna är hemma med barnen. Skolorna serverar inte ens lunch, för barnen går såklart hem.

    Resultatet är närmast oändligt mycket lugnare och trevligare barn. Inga bråkiga och skrikiga ungar på bussar och tåg. Ingen vandalism. Inga feta barn. Ingen ADHD. Familjer är även ute i naturen på ett helt annat sätt än i Sverige på helgerna.

    Den svenska ”jämställdheten” är ingen framgång, utan en katastrof. Och den bygger nästan helt på tvång. Om man tog ner skatterna till samma nivå som Schweiz, men samtidigt helt slutade att subventionera barnomsorg, skulle hemmafruarna säkert snabbt återvända i stor skala i Sverige.

    Liked by 3 people

  28. Walfrid skriver:

    Det kanske skulle räcka med ett kompetenskrav för regering och riksdag? Högskola alternativt ett MENSA-test med minimum 125 som resultat.
    Ett sådant krav skulle rensa rätt rejält…
    För att inte tala om vad det skulle kunna göra gott bland generaldirektörer och polischefer.

    Gilla

  29. tirutaa skriver:

    För att veta vilken väg att gå, vore det bra att känna till de krafter som fört det så fel. Räcker det med att säga att all makt korrumperar, att det är där roten till det onda går att finna? Då skulle svaret vara att bit för bit reducera denna makt.

    Helt klart har politikerkasten sett till att förmera sin makt och försäkra sin ekonomiska position genom allehanda säkerhetsventiler: en uppsjö av poster som generalsekreterare, landshövdingar, myndighetschefer, liksom feta pensioner mm, mm efteråt. Men vad beror den här känslan av att det finns osynligare, mera globala krafter som drar i trådarna? Som om man under längre tid varit utsatt för propaganda som inte går att lokalisera i den egna staten. Inget ansikte att sätta i samband med denna känsla av påverkan. Jag tror inte det räcker med den opinionsbildning som visserligen pågår på våra universitet och även globalt?

    Men vilka krafter? Och varför? Eller inbillar jag mig?

    Och hur ligger det till med vår politikerkast – spelar de med i så fall? Om ja, är det medvetet eller har de kanske inte en aning om att de spelar med? Att de bara känner sig vara betydelsefulla i de internationella storsammanhangen och därför upprepar sina högtravande floskler? Att det räcker?

    Hur som helst är det som om den grasserande hybrisen fått politikerkasten att helt tappa proportionerna på det mesta. Stort ska det vara. ”Small is beautiful” har glömts bort för länge sedan.

    Gilla

  30. MartinA skriver:

    I mångt och mycket en enastående bra artikel. Särskilt trevligt med jämförelsen med Schweiz.

    Men jag håller inte med om att staten skall bygga skolor och broar. Framförallt skolorna leder ju raka vägen till det vi ser hända i sverige. Staten drar till sig beskäftiga och maktlystna människor som flugpapper. De kommer alltid att använda skolorna till att skapa underkastelse.

    Jag håller heller inte med om att vi har rätt att definiera samhällen såsom underutvecklade. Alla människor är experter på att finnas till. Olika miljöer gör att man måste finnas till på olika sätt. Olika folk måste finnas till på olika sätt. Om beskäftiga människor bygger vägar och, hemska tanke, skolor, i andra länder. Och vägarna förfaller tillbaka till hur de var innan och skolorna används för politisk makt innan de förfaller de också. Ja, vad har då de utifrån byggda vägarna och skolorna där att göra? De hör inte hemma där. Och de byggdes bara för att beskäftiga människor ansåg sig stå över ”barbarerna”.

    Apropå lösningar. Makt är ondska. Centralstyre är ondska. Men en ondska vi ej kan undfly. Alternativet till staten är maffia. Och oavsett hur totalitär staten blir så kommer det alltid finnas kvar sprickor och vissa delar som staten inte kommer åt. Lev där! Se staten som ett nödvändigt eller åtminstone som ett ofrånkomligt ont. Och lyd den av rädsla för straff. Men förvägra den din passion och din tro. När barnen skolkar från skolan, fråga om de gjorde något vettigt. När grannen kör på grön disel, gör tummen upp, fråga inte efter kvitto när du går och klipper dig. Och satsa på grannsamverkan. Det är omänskligt att ha större lojalitet till ”staten”, vad den nu är, än till familjen, grannen, frisören. Så låt bli?

    Det är en så bra lösning som någon någonsin kan hoppas på. Och den är tillgänglig nu på direkten! Och gör mitt eget liv bättre. Det här med att känna helhetsansvar i en stat som befinner sig i förfall och där de som har som arbete att skydda staten istället river ner den och plundrar den, det är inte bra för blodtrycket. Så låt bli att känna helhetsansvar? Låt eländet rasa ihop ifred?

    Liked by 2 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s