Ulf Larsson

Såhär i början av juli är två sinsemellan rätt annorlunda sjok högaktuella i Sverige, nämligen semester och Almedalsveckan. I denna mix av sommarledighet, verbala dimridåer och klichéfrosseri av sällan skådat slag blev jag inspirerad till en liten betraktelse över den senaste tidens inrikespolitiska läge i Sverige.

DET HAR VARIT ETT SPÄNNANDE ÅR fyllt av utmaningar. Aldrig tidigare har så många människor sökt sig till vårt land undan krig, förföljelse, förtryck och fattigdom. Det stora antalet flyktingar som kommit till Sverige kommer att innebära enorma möjligheter för Sverige och för ett fortsatt välstånd, men vi ska inte förneka att systemen har utsatts för vissa prövningar. I detta har Sverige föredömligt tagit sitt ansvar och stått upp för asylrätten och för medmänsklighet. Människor som har flytt för sina liv har knackat på vår dörr, och vi har kunnat ta oss an utmaningen med allas lika värde för ögonen.

NU VÄNTAR OSS EN FRAMTID med många utmaningar. En av de största utmaningarna handlar om integrationen av våra nyanlända svenskar. Den strukturella diskriminering som finns i systemet innebär att många flyktingar har svårt att komma in i det svenska samhället. Därför är det av största vikt att genomföra olika riktade åtgärder för att underlätta integrationen på arbets- och bostadsmarknaden. Det kan handla om exempelvis sänkta arbetsgivaravgifter vid anställning av nyanlända, speciellt språkanpassad jobbcoaching, kommunalt borgensansvar för nyanlända vid hyreskontraktstecknande, fler specialpedagoger och ökade satsningar på hemspråk i skolorna eller förenklade bygglovsförfaranden för att få fart på bostadsbyggandet för nyanlända. Sådana integrationsfrämjande åtgärder är av största vikt eftersom människor annars riskerar att hamna i livslångt utanförskap.

Vart ett sådant utanförskap kan leda har vi tyvärr fått se åtskilliga exempel på det senaste året, både i Sverige och utomlands. Här måste vi komma ihåg att massarbetslöshet och vanmakt är grogrunden för populism och högerextremism. Det är lärdomen från 30-talet och i dag. Trygga människor blir inte extremister. Vårt ansvar här är stort, och i detta behövs insatser av både stat, landsting, kommuner och civilsamhälle. Vi får inte ställa olika grupper mot varandra.

MEN I TIDER AV STORA FÖRÄNDRINGAR hörs som alltid i historien populistiska röster som fiskar i brungrumliga vatten. Man ropar om systemkollaps – men hur många av oss har egentligen fått det sämre under det senaste året? Hand upp!

BORTSETT FRÅN DEN RENT MEDMÄNSKLIGA ASPEKTEN så har Sverige som bekant ratificerat olika internationella konventioner som FN:s flyktingkonvention och Barnkonventionen. Innan vi låter åtstramningar i flyktingpolitiken splittra familjer bör vi återige påminna oss om allas lika värde och om vikten av att stå upp för mänskliga rättigheter.

LÅT OSS HOPPAS ATT SVERIGE kan fortsätta vara en fyrbåk för en humanitär människosyn,

och låt oss gemensamt förpassa rasism, populism, främlingsfientlighet och högerextremism

till den skamvrå där de hör hemma. Låt oss fortsätta bygga ett Sverige där vi står upp för asylrätten,

för mänskliga rättigheter och för allas lika värde.

Vad är ovanstående text för klichéspäckad nyspråksrappakalja, undrar nu förmodligen DGS:s läsare. Jo, om man buntar ihop diverse nyhetstexter, debattartiklar och ledare ur DN, SvD, SVT, SR, Aftonbladet och så vidare med en mängd muntlig politikerretorik från det senaste året och därefter hackar, mal, blandar och gräddar ingredienserna i ugn i 250 C i cirka 35 minuter så torde resultatet bli en anrättning i stil med texten här ovan.

Ambitionen har varit att få med de flesta nyspråksklichéer, men jag tar tacksamt emot tips på eventuellt missade svammelgodbitar av DGS:s läsare.

TIPS: Låt anrättningen svalna och avnjut i tunna skivor med färska jordgubbar, en klick vispgrädde och kanske ett glas punsch eller tre.