Mohamed Omar

När fascismen kommer i ”mångkulturell dräkt” kan den vara svår att känna igen. Men i det mångkulturella samhället får vi räkna med även en mångfald fascismer. Vi har turkisk fascism, som den där som skrek om ”Död åt de armeniska hundarna!” på Sergels torg för inte så länge sedan. Vi har också islamisk fascism i form av Muslimska brödraskapet, olika salafistiska grupper och kalifatpartiet Hizb ut-Tahrir.

Vänsterdebattören Rasmus Fleischer bidrog med uppfriskande klarhet på sin blogg Copyriot när han i ett inlägg 2014 konstaterade att salafism är detsamma som fascism. ”Likheterna mellan den ’Islamiska staten’ och den klassiska fascismen är uppenbara”, skrev han. Det finns dock skillnader: som att salafismen saknar kulturell fernissa, den är rent barbari. Fascisterna kunde ju trots allt förena våld och råhet med konst, litteratur och musik.

I en källare i ett studentområde i Uppsala hade en grupp salafister skaffat en lokal. På dörren stod det ”Mångkulturföreningen”. Det är typiskt. Salafisterna, och även andra islamister, använder ”fina ord” som de själva inte tror på. På Twitter debatterade jag med en muslim som påstod sig tycka om mångkultur och avsky islamofobi, men när jag ställde frågan om denne även ville ha mångkultur i Saudiarabien blev det tyst. Vore det inte trevligt om hinduerna kunde få ha ett tempel helgat åt Ganesha eller Shiva i Riyadh? Uppenbarligen inte. Mångkultur är bra i väst, men inte i muslimska länder.

Progressiva i Sverige har sakta börjat få upp ögonen för denna verklighet: att i det mångkulturella samhället är även fascismen mångkulturell. Vänsterprofilen Jonas Lundgren, känd för att vara en av få på sin kant som tar det kulturellt betingade hedersförtrycket på allvar, skrev så här på Twitter den 11 mars: ”Vi tror ofta fascister alltid är unga svenska män. Så är det inte. Idag demonstrerar turkiska fascisterna Bozkurtlar på Mynttorget i Sthlm.”

Men fortfarande finns det progressiva och antirasister som är naiva, som alltså inte ser saker för vad de är på grund av den mångkulturella dräkten. Som när en grupp som ville väl ”kärleksbombade” Uppsalamoskén. De satte upp pappershjärtan på dörren. Det är alltså samma moské som har Abo Raad som imam och studiecirkelledare, en imam som har hyllat Islamiska staten och som vill avrätta homosexuella. De hade förmodligen inte kärleksbombat en kyrka med samma värderingar, vilket visar att det mångkulturella skenet kan bedra.

Och nu har det hänt igen, progressiva västerlänningar som så gärna vill se det goda i ”den andre” har åter igen bedragits av det mångkulturella skenet. En muslimsk, arabisk kvinna blev viral för ett tag sedan för att hon tog selfies framför en islamkritisk demonstration i Antwerpen i Belgien.

Det såg så bra ut. En ung muslimsk kvinna, med chic sjal dessutom, som med sitt modiga och humoristiska tilltag skämde ut de dumma, inkrökta europeiska islamofoberna. Det finns inget att vara rädd för!

Kvinnan hette Zakia Belkhiri och hyllades som en hjälte i de flesta stora medier. Så här skrev till exempel Expressen: ”Zakia Belkhiri, en ung muslimsk kvinna, avväpnade elegant en anti-muslimsk protestaktion genom att fotografera sig själv tillsammans med demonstranterna.”

Men sedan upptäcktes sanningen: Zakia Belkhiri var mer rasistisk och fascistisk än islamofoberna hon protesterade emot! I flera tweets hyllar hon Hitler, sprider hat mot judar och menar att Förintelsen var något bra.

Egentligen borde man inte vara förvånad. Egentligen borde man förvänta sig mer fascism och rasism från icke-västerländska kulturer. Västvärlden har ju till stor del gjort upp med sitt mörka förflutna och är sannolikt den minst rasistiska delen av världen. Bara en sådan sak som att vi ser något positivt i mångkultur och välkomnar människor från andra kulturer med andra religioner. En sådan inställning är ovanlig utanför väst.

Till skillnad från i väst är antisemitismen är helt normal i den muslimska världen, framför allt arabvärlden, och Hitlers Mein Kampf säljer bra. Var finns den arabiska antirasistiska rörelsen? Var finns den turkiska antirasistiska rörelsen? Om de finns så är de mycket små. Självkritiken är något som utmärker västvärlden. Den är nyttig, men går också för långt, som när man gärna ser det dåliga i den egna kulturen men är blind för fascismen och rasismen hos de andra.

Vad Zakia Belkhiris selfie egentligen visar är ju hur ”snälla” de europeiska islamofoberna är. De log mot Zakia när hon tog sina bilder. En motsvarande situation i ett islamiskt land där en icke-muslimsk, obeslöjad kvinna stört en demonstration mot västerländskt inflytande hade kunnat sluta illa. Och det är tveksamt om medierna i det landet hade tagit ställning för kvinnan.

De flesta som kommenterade Zakia Belkhiris selfies, det vill säga innan hennes Hitler-beundran uppdagades, såg dem som ett uttryck för muslimsk tolerans. Men man skulle lika gärna ha kunnat se dem som exempel på västerländsk tolerans. Här i väst är sådant möjligt. Till och med på en islamkritisk demonstration.