Patrik Engellau

Det här är en ny berättelse från asylboendenas värld som jag fått från rimligt säker källa.

Sverige är ett feministiskt land med såväl feministisk inrikespolitik som feministisk utrikespolitik. Självklart vill Sverige, i det här fallet representerat av Migrationsverket, att migrantkvinnor ska anamma den svenska feministiska synen på saker och ting.

En afghansk kvinna på boendet tilltalas av det svenska synsättet och börjar betrakta sin afghanske man med svenska ögon. Hon står, sedan hennes ögon öppnats av myndigheterna, inte ut med karln. I kraft av sina nya insikter betraktar hon maken som en machoförtryckare.

Den afghanske maken har emellertid inte påverkats i samma utsträckning av de feministiska lockropen, utan han blir förbannad på hustrun och ger henne den omgång som han tycker hon förtjänar. Migrationsverket måste såklart ingripa till kvinnans försvar, utreder och vidtar därefter de rätta feministiska måtten och stegen. Kvinnan erbjuds att lämna man och barn och placeras i ett nytt boende, vilket hon tacksamt accepterar och flyttar.

Så småningom övergår kvinnans beslutsamhets friska rodnad som så ofta tidigare i människors historia till eftertankens kranka blekhet. Den kvinnliga frigörelsen och den därmed åtföljande ensamheten var inte så kul och hon vill återvända till mannen och barnen. Ärendet återupptas med Migrationsverket och hon blir återförenad med familjen (och kanske uppiskad av maken, vad vet jag och vad ska Migrationsverket i så fall göra?).

Min källa skakar på huvudet och undrar vad det var för mening med det där. Varför ska ett beskäftigt feministiskt Migrationsverk vara så besatt av sin feminism att det inte kan låta bli att ingripa? Varför kan det inte bejaka sina multikulturella ambitioner och låta afghaner vara afghaner?

Denna händelse, i all sin enkelhet, illustrerar för mig hur konstigt allt blir om man, i det här fallet Migrationsverket, styrs av ogenomtänkta paroller. Om staten propagerar feminism för svenska män och kvinnor så talar staten till människor som befinner sig i en kulturell kontext och kan göra egna bedömningar om vad som kan funka och inte funka. Men när den statliga propagandan drabbar en individ som är ryckt ur sitt eget kulturella sammanhang och inte begriper sig på sin nya miljö av värderingar och sakförhållanden kan skadorna bli förödande för den stackars människan.

Det är nog inte så konstigt om en del migranter blir förbannade på Sverige. I varje fall tror jag de afghanska männen blir det.