Sverige är ett av världens rikaste länder. Jämför man ländernas bruttonationalprodukt per capita var Sverige omkring 1970 fyra i världen efter Monaco, USA och Nordamerika (statistik från Världsbanken). År 2013 kom Sverige sjua. Den fortfarande framträdande platsen är resultatet av en rad lyckliga, väl kända omständigheter. Men den höga levnadsstandarden är något som ständigt måste erövras på nytt. Ett hot är en allt hårdare global konkurrens om avancerad industriproduktion.

Men inte bara global konkurrens hotar Sveriges höga levnadsstandard, utan en inre splittring. Sedan folkomröstningen om kärnkraft 1980 har en verklighetsfrämmande syn på behovet av el och möjligheterna att producera el haft ett övertag i debatten. En omstridd tolkning av omröstningen är att folket ville avveckla kärnkraften. Nu finns konkreta planer för avveckling av fyra kärnkraftreaktorer i Sverige, två i Ringhals och två i Oskarshamn. Ägarna, Vattenfall och Eon, anger som skäl till skrotningen dålig lönsamhet, bland annat beroende på hög beskattning, inte minst den nya effektskatten, bestämd av riksdagen.

Det finns goda skäl att minimera användningen av kol, olja och gas. Om det är alla överens. Om fossilenergi minimeras och kärnkraften avvecklas återstår (i Sverige) vattenkraft och vindkraft. Nackdelarna med solceller (åtminstone i Sverige) och energigrödor är välkända. Vattenkraften är redan i stort sett utbyggd och står för runt hälften av elproduktionen. Vindkraften har idag total kapacitet för tio procent av det totala energibehovet, men den kan så gott som aldrig utnyttjas mer än till ungefär tre procent beroende på vindförhållandena.

Något fattas i energiekvationen. När kartan inte stämmer med verkligheten, så är det värst för verkligheten, tycks det. Den verklighet det är värst för ser ut så här. Behovet av eleffekt är tidvis är farligt nära kapacitetstaket. Så skedde Luciadagen den 13 december 2012 mellan klockan 17 och 18 (Energiläget 2013. Statens energimyndighet ET 2013:22). Allt måste fungera för att inte systemet ska bryta samman. Som alla tekniska ting måste anläggningarna ibland ställas av för översyn och reparation. Vattenkraften är beroende av hur mycket som finns i vattenmagasinen och hur de kan regleras.

Elenergi kan inte lagras storskaligt, utan måste förbrukas just när den produceras. Sverige exporterar el vissa tider på året och importerar vid andra tillfällen. Viss överkapacitet behövs för försörjningstryggheten i hela det sammankopplade området. Just nu läggs ännu en elkabel ut till Baltikum. En ökad elimport involverar alla sorters elproduktion, exempelvis den fruktansvärt landskapsförödande oljeskifferkraften från Kohtla Järve i nordöstra Estland och brunkolkraft från Tyskland. Den elektricitet som tidigare producerades i Barsebäck blev i huvudsak blev ersatt av fossilkraft (Faktaserien, 26, April 2000 , Årgång 4. Analysgruppen vid KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB).

Kärnkraften svarar idag för ca 40 procent av elektriciteten i Sverige. Det som nu planeras är inte som indragning av en bensinpump i glesbygd. Det är en strukturell förändring. Enligt Miljöbalkens försiktighetsprincip skall den som avser att vidta en åtgärd hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bevisbördan ligger på dem som vill genomföra åtgärden, Vattenfall och Eon.

Ulf Ulfvarson

Professor em. Industriell ergonomi, KTH