Mohamed Omar

I april släpptes den andra teasertrailern för Star Wars del 7, vilket ledde till en veritabel hysteri i mina nätverk på sociala medier. Filmen har premiär i december och jag ser fram emot en god jul. Harrison Ford är tillbaka som Han Solo! Idag är det 4 maj och Star Wars-dagen. May the 4th be with you! 

Jediriddarna är sagans ädla krigare. De är också en slags heliga krigare. Heliga eftersom de tillhör en religiös orden, jediorden, och övas i att använda The Force eller Kraften. Vår tids jihadister anser sig själva vara heliga krigare, men de har inget gemensamt med jedierna, nej, jihadisterna är jediernas motsats – de är oädla, barbariska och grymma. Deras religiösa uppfattningar är också helt annorlunda än jediernas opersonliga Kraft – de tror på en personlig Gud som blir arg när man inte gör som Han säger och glad när man lyder Honom. Han är grym mot sina fiender och belönar sina vänner. Han är en lynnig despot.

Jihadisterna är inte som jedierna. Är de då som jediernas motståndare, sithkrigarna? Nej, jihadisterna är betydligt grymmare än sith, åtminstone såsom dessa skildras i filmerna. Faktum är att det ondskefulla rymdimperiet lett av kejsar Palpatine knappt är ondskefullt jämfört med jihadisternas jordiska kalifat. Den teokratiska diktatur som IS har skapat i Mellanöstern hör till det värsta som människor har skapat, ja, till och med värre än något författare och filmmakare har hittat på. Kalifen Abu Bakr al-Baghdadi får kejsar Palpatine att framstå som en ganska harmlös figur. Palpatine må vara egoistisk och maktgalen, men han är samtidigt civiliserad. Al-Baghdadi är ett rasande monster.

Star Wars-sagan handlar om rebeller som kämpar för frihet. Rebellerna vill störta det tyranniska kejsardömet och återinföra den demokratiska republiken. Under den arabiska vårens uppror – både de fredliga och de väpnade – bekantade vi oss med en annan typ av rebeller – sådana som vill ha mer, inte mindre diktatur. Huvuddelen av rebellgrupperna som strider i Syrien vill ha en teokrati där Guds lagar råder. Den som ifrågasätter de drakoniska lagarna är alltså inte bara dissident utan kättare eller avfälling. Kättaren har inte satt sig upp mot de styrande utan mot Gud själv – och måste dö. Rebellerna är helt enkelt the bad guys. Vilka är the good guys? Det finns inga av betydelse.

I den första Star Wars-filmen från 1977 möter vi frihetshjälten Luke Skywalker. Han står vid sitt hem på ökenplaneten Tatooine och tittar längtansfullt mot stjärnorna. Där borta finns äventyret. Denna scen spelades in i Tunisien. Det var där den arabiska våren föddes 2011. Ledde omvälvningen i Tunsien till mera frihet? Nja, i den första fasen ledde den till att islamistiska fascister flyttade fram sina positioner. Salafitiska huliganmobbar sätter fortfarande skräck i folk, hotar och mördar. I attacken mot Bardo-museet i huvudstaden dödades 23 människor. Terroristerna som genomförde massakern hade tränats i det nya, kaotiska Libyen som uppstått efter arabiska våren och överste Gadaffis fall. Det vårades för terror.

Motsatsen till ädla jediriddare och till frihetskämpande rebeller – IS-jihadister – har mer eller mindre tagit över platserna där Star Wars spelades in – platsen där Luke Skywalker drömde om frihet. Star Wars-fans varnas för att turista där. J. J. Abrams, som regisserar den kommande del 7, har inte vågat sig dit. Staden Tataouine, som gav namn åt sagans ökenplanet, ligger vid gränsen till Libyen och har blivit en hållplats för jihadister. I videoklipp på nätet har jihadisterna deklarerat att de i Tunisien har upprättat provinsen ”Afrika” i kalifatet. Tunisien är ett av det länder som sänt flest unga krigare till Irak och Syrien för att slåss för Al-Baghdadis kalifat.

Det omedelbara resultatet av den arabiska våren blev ett fiasko. Men vi har inte sett slutet än. I Tunisien finns också sådana som Luke Skywalker som drömmer om verklig frihet. I det senaste valet gick faktiskt de reaktionära krafterna tillbaka ett snäpp. Det arabvärlden behöver är rebeller som inte bara störtar diktatorer utan tankesystem. Vad hjälper det att kasta ut en president ur sitt palats när man samtidigt har kvar oräkneliga tankediktatorer i moskéerna? Diktatorer som en stor grupp människor lyssnar på inte av skräck utan för att de delar deras tro. Det behövs alltså en djupare och mer genomgripande förändring av idéer och värderingar. I annat fall kan – i motsats till i Star Wars-sagan – den regerande diktaturen visa sig vara om inte bra, så åtminstone bättre än rebellerna.