Ett återkommande argument från invandringsförespråkare är att vårt land vore tråkigt utan de kulturmöten som invandring fört med sig. Tänk om vi aldrig fått pizza, tacos och popmusik, visst hade Sverige varit lite mer trist då? Inget ont om sill och folkdans, men en viss breddning var väl ändå välkommen kan nog de flesta tillstå. Det är också tveklöst så att när människor från olika bakgrunder möts och delar erfarenheter och tankar så uppstår nya idéer som ingen tänkt på annars.
En gång träffade jag en ung invandrad kvinna med journalistiska ambitioner. Hon klagade över att de debattartiklar hon skickade till tidningarna alltid blev refuserade. Hon menade att refuseringarna berodde på att hon var invandrare och kvinna. Jag fick läsa några av hennes inlägg och konstaterade att de helt enkelt var dåliga. Jag hade aldrig publicerat dem. Jag sa något försiktigt om att hon kanske borde jobba lite med stilen. Mötet slutade med att hon hävdade att jag medverkade i det strukturella förtryck som riktades mot henne och andra rasifierade.
Av detta lärde jag mig att denna typ av diskussion är omöjlig. Kvinnan ansåg att mina litterära normer är uttryck för rasism och vit nedlåtenhet mot personer som vill säga något annat än vad jag tycker att de ska säga. Så kan man kanske se det. Vi har, som tur är, ingen myndighet med rätt att slutgiltigt avgöra vilka debattartiklar som bör publiceras.
Nyligen protesterade 39 nuvarande och f d medarbetare i Sveriges Radio i ett långt inlägg om strukturell rasism, diskriminering och vithetsnorm, bland annat med anledning av Black Lives Matter-protesterna.
SR har, enligt de 39, blottat allvarliga och djupgående problem som rör både arbetsmiljön inom företaget och själva journalistiken. ”Arbetsmiljön för oss underrepresenterade, rasifierade journalister, särskilt afrosvenskar, börjar bli ohållbar och har lett till att många har valt att lämna yrket eller funderar på att göra det. Det finns försvinnande få svarta anställda på företaget och även andra grupper med stora diasporor i Sverige är gravt underrepresenterade”.
Studenter vid Edinburgh University känner sig behandlade som ”fångar” under de stränga coronareglerna. De måste inta sina måltider ensamma och får inte festa eller gå på puben. Vakter patrullerar campus för att se till att reglerna om ”social distans” efterföljs.
Den före detta parlamentsledamoten för Brexitpartiet, Alexandra Philips, kommenterar på Twitter:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Massmördaren Johan Filip Nordlund, även Mälarmördaren (1875-1900), var den näst sista personen som avrättades i Sverige. Den 17 maj 1900 begick Nordlund ett av de värsta dåden i svensk kriminalhistoria, nämligen massmordet på ångaren Prins Carl. Beväpnad med pistol och kniv dödade han fem personer och skadade åtta. Bytet blev 845 kronor, stulna från kaptenen.
Här följer de första tre verserna ur En alldeles ny visa om det hemska ”Mälaredramat”, tryckt 1905. Författaren är okänd. Visan ska sjungas till melodin ”När kvällen kommer” eller ”Amanda satt med en krans”:
Jag blev lite tagen av Bitte Assarmos artikel igår som visade att en svensk partiledare, om man kan lita på att Expressen citerat henne rätt, inte tycks ha förstått det svenska samhällets och statsskickets fundamentala principer. Jag vill lägga lite lök på Nyamko Sabunis lax genom att resonera kring begreppet jäv.
”Det är inget fel på klaner”, säger Sabuni, ”mitt folk är också en klan”. Klansamhället är ett slags statsskick som uppstår där det inte finns en rättsstat med våldsmonopol. Som Thomas Hobbes uttryckte det blir ett sådant tillstånd ett ”allas krig mot alla”. Tänk dig själv hur livet skulle gestalta sig om det saknades tillstymmelse till ordningsmakt i samhället. Den enskildes våldskapital fäller då avgörandet i varje konflikt.
I helgen var jag i Köpenhamn för att ta emot det danska tryckfrihetssällskapets Sappho-pris för yttrandefrihet 2020. Det var omtumlande att bli så hyllad och det stod klart att många danskar, särskilt de som är lite äldre, känner släktskap med, och därmed en stark oro för Sverige.
De förfäras över utvecklingen i vårt land, men oroar sig samtidigt för att samma sak sker hos dem, om än i långsammare tempo. PK-ismen griper också tag i vårt grannland. Nyligen gick det danska herrfotbollslandslaget ned på knä och gjorde BLM-hälsning inför en landskamp och i huvudstaden finns det BLM-standarder på offentliga platser.
Sunny Singh (f. 1969) är skönlitterär författare med ursprung i Indien. Hon är lärare i Creative Writing and Inclusion in the Arts vid London Metropolitan University.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Lund slöts mellan Sverige och Danmark den 26 september 1679. I fredstraktaten bekräftades den fred som tidigare samma år slutits i Freden i Fontainebleau. Freden utgjorde slutet på skånska kriget (1675–1679).
Utdrag ur boken Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 av Magnus Höjer och Martin Weibull (1881):
Många svenska samhällsforskare har mycket att förklara. De har utnyttjat sin akademiska legitimitet för att underblåsa en samhällsutveckling som lett till ökad kriminalitet och oro. All skepsis mot öppenhet och invandring har brännmärkts som uttryck för en irrationell och primitiv främlingsfientlighet. Vad säger nu dessa forskare när mycket av det som de i sina vetenskapliga alster har framställt som fördomar och lögner ses som vedertagna fakta och verklighet?
Sofie Löwenmark är en journalist och opinionsskribent som särskilt bevakat islamismen. Hon ställer en relevant fråga på Twitter (23/9):
Om nazistiska (och liknande) föreställningar förbjuds världen runt. Är det då självklart att Sverige ska erbjuda fristad för alla nazister som söker sig hit, för att de inte ska riskera att drabbas av rättsosäkerhet i hemländerna? (Seriös fråga)
En av kommentatorerna skriver att nazister inte bör ges asyl, då svarar Sofie:
Knappt har ”avslöjandet” om de kriminella klanerna – som förstås inte var någon nyhet överhuvudtaget för någon annan än de mest energiska förnekarna bland politikerna och i de stora mediehusen – förrän apologeterna dyker upp från alla håll och kanter. En i raden av klanförsvarare är Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna. ”Det är inget fel på klaner” slår hon fast i en artikel i Expressen och fortsätter ”Mitt folk är också en klan”.
Paleontologin, det vill säga läran om utdöda djur, verkar som en kul vetenskap. Man hittar några gamla ben och ska sedan tänka ut hur benen passar ihop och hur djuret eventuellt såg ut och hur det försörjde sig. Lite som att lägga pussel fast mycket svårare eftersom det saknas bitar i paleontologin så paleontologen måste ha en del fantasi.
För att förstå politik, särskilt EU:s politik, bör man ha läggning för det paleontologiska eftersom unionen alltid uttalar sig oklart och kryptiskt för att ingen ska förstå ty om folk förstår kan de bli arga. (Det är likadant med svensk politik. När statsministern säger att han inte sett gängkriminaliteten komma, vilket är otänkbart, låtsas han ha varit ouppmärksam för att slippa berätta sanningen, nämligen att han såg det komma men sket i det.)
I ett enkelt och rättframt föredrag (8/9 2020) menar den kontroversielle läkaren Ivor Cummins från University College i Dublin att coronat aldrig har varit så farligt som det påståtts och att nedstängningar är skadliga och orsakade av hysteri.
Cummins tolkning innebär att Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell gjort rätt hela tiden vare sig det berott på tur eller skicklighet.
Den 13-årige pojken Linden Cameron sköts av polisen i Salt Lake City i början av september. Pojken, som har Aspergers syndrom, var uppjagad och skrek. Polisen beordrade pojken att lägga sig ner på golvet. När han inte lydde ordern öppnade de eld.
”He’s a small child”, sade modern till media. ”Why didn’t you just tackle him? He’s a baby. He has mental issues.”
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Stångebro utkämpades vid Stångebro i Sankt Lars socken strax utanför Linköping den 25 september 1598 mellan hertig Karl (sedermera Karl IX), och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Hertig Karl segrade och avgjorde därmed avsättningskriget mot Sigismund.
Slaget är känt för att vara den senaste inbördesstriden och religionsstriden på svensk mark. På ena sidan stod de svenska protestanterna, under ledning av hertig Karl, och på den andra sidan stod de svenska katolikerna, anförda av den svenske kungen Sigismund, även om de senast nämnda styrkorna hade stora inslag av utländska soldater. Kung Sigismund var dessutom hertig Karls brorson samt att det fanns medlemmar ur samma familj på båda sidorna.
För några dagar sedan (18/9 2020) skrev jag en kommentar till teveserien Cobra Kai. Serien hade premiär på YouTube våren 2018, men har nu tagits över av Netflix.
En pappersdrake byggs med pinnar och papper och är avsedd att se blodtörstig och hotfull ut så att den kan användas för att skrämma folk. I själva verket är den inte farligare än en rulle hushållspapper men det är inte så lätt att inse när man betraktar dess vassa tänder och grymma blick. Riktigt otäcka drakar kan också spruta eld som består av uppblåsta tungor av brandgult silkespapper.
Mediabilden av Bill Gates har förändrats radikalt. Under 90-talet och ännu några år in på 2000-talet drog man sig inte för att kritisera hans affärsmetoder, klandra honom för att ha lurat skjortan av Steve Jobs och för att vilja monopolisera internet. Hans företag Microsoft befanns bryta mot amerikanska antitrustlagar såväl som EU:s regler mot konkurrensbegränsning så till den grad att han tvingades till 20 år av processande och skyhöga bötesbelopp.
Tidigare i september meddelade USA:s president Donald Trump att han stoppar all statlig finansiering av så kallad ”kritisk rasforskning” (engelska: critical race theory) eftersom den syftar till att ”indoctrinate government employees with divisive and harmful sex and race-based ideologies”.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Wittstock utkämpades den 24 september 1636 (enligt juliansk tideräkning) eller 4 oktober 1636 (enligt gregoriansk tideräkning) mellan Johan Banérs och Alexander Leslies arméer och en allians av de kejserliga trupperna och den sachsiska armén.
Slaget stod strax söder om staden Wittstock i Mark Brandenburg, omkring 80 km nordväst om Berlin.
Man tror att man begriper något och så plötsligt upptäcker man att det kanske ligger till på ett helt annorlunda sätt och så förundras man igen över hur lite man fattar. Åtminstone är det ofta så för mig.
Nyligen funderade jag över hur de utvecklingsfrämjande dygder som en gång för inte så länge sedan gjort Sverige framgångsrikt – flit, pålitlighet, ansvarskänsla, hederlighet, omtanke om familjen och annat sådant där – och frågade mig hur dessa dygder en gång kunnat ta kontroll över det kollektiva svenska medvetandet. Jag gissade, efter en läsning hos Adam Smith, att det var något sedan urminnes generationer nedärvt.
Advokaten Henrik Stolare ondgör sig i Svenska Dagbladet över Migrationsverkets reducering av den ekonomiska ersättningen till biträden i asylärenden. Han anser att det har gått så långt att det är att anse som oförenligt med advokatetiken att fortsätta åta sig uppdrag. I detta är han starkt uppbackad av advokatsamfundets f d generalsekreterare Anne Ramberg som tweetar ”detta är en allvarlig utveckling för den som söker asyl”.
Jag skrev 2018 en artikel om den amerikanska organisationen BLEXIT (BLack EXIT from the Democratic party) och diskuterade möjligheten att svarta amerikaner i valet 2020 för första gången brett kommer att rösta på republikanerna. Vi närmar oss nu valdagen, så frågan är: Verkar detta troligt?
Efter att relationerna mellan Israel och Förenade Arabemiraten normaliserats har ett avtal om film- och tevesamarbete undertecknats mellan Abu Dhabi Film Commission, Israel Film Fund och Jerusalem Sam Spiegel Film School:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Christina Nilsson (1843-1921) var en svensk operasångerska (sopran) med internationell karriär. Hon blev ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1869. Hon ligger begravd i ett mausoleum på Tegnérkyrkogården i Växjö.
Den 23 september 1885 trampas tjugo person ihjäl då Kristina Nilsson sjunger från en balkong på Grand Hotell i Stockholm.
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 21/9 2020) pratar Eddie (Mohamed Omar) med amatörhistorikern och bronsåldersentusiasten Daniel Palmqvist, som driver bloggen Brons och blod.
Eddie och Daniel pratar om den danske historikern Saxo Grammaticus och hans verk Gesta Danorum (Danernas historia). Saxo föddes cirka 1150 eller 1160 och dog troligen 1206. Han var sekreterare åt ärkebiskop Absalon i Lund. I sitt verk berättar han om Danmarks, men även övriga Nordens forntid.
Jag är medlem i en Facebookgrupp som heter Utrotningshotade ord och uttryck. Det är en mycket trevlig grupp som inte bara är underhållande utan dessutom är kulturellt berikande. Under de år som jag varit med har jag blivit påmind om en hel drös gamla ord och uttryck som en gång hade sin självklara plats i språket men som glömts bort genom åren.
Jag tror att jag har framfört det här budskapet tidigare men jag är inte riktigt säker på att jag själv förstod. Sedan skulle jag beskriva saken för min portugisiskafröken och då framstod allt så mycket klarare. Det är inte klokt vad jag begriper bara jag förklarar.
Platon hävdade att demokrati ledde till tyranni eftersom demokratin försöker maximera individernas frihet vilket till slut lyckas. Därmed förintas det organiserade kollektiva samhällslivet eftersom alla ska förverkliga sin egen frihet och ingen bryr sig om något gemensamt. Då framträder en diktator som pekar med hela handen och slår ihjäl ett antal besvärliga personer för att återupprätta ordningen.
Att kalla motståndaren för rasist, fascist eller reaktionär har länge varit det etablerade sättet att blockera en saklig debatt om invandring, kriminalitet och mycket annat.
Men troligen inte längre, för metoden har kommit i vanrykte. Det kan bero på att media och riksdagsdebatter nu, för öppen ridå, visar en tumultartad flykt från tidigare ståndpunkter och argument. Uppfattningar om bland annat brottsorsaker som tidigare stämplats som oacceptabla har nu i stället blivit ”glasklara”.
DET GODA SAMHÄLLET 