Om det finns något vi förknippar med Halloween, så är det väl skräckfilm. Visst, man kan förstås alltid hävda att det är en amerikansk tradition som men helst ska värja sig mot, men varför? Vad är det för fel på att ta till sig sådant man gillar, och trivs med?
Igår skrev Bitte Assarmo om arabiska bokmässan i Malmö. Mässan hade fått bidrag av Malmö kommun, men sedan det uppdagats att man via mässans sajt kunde köpa antisemitisk litteratur avslutades samarbetet.
Den arabiska bokmässan borde inte fått en enda skattekrona. Inte för att den säljer judehatande litteratur (vilket man kan förvänta sig av en arabisk bokmässa då antisemitismen är enorm i arabvärlden), utan för att den är arabisk.
Det vimlar av vargar och vildsvin i våra sagor och myter. Nu vimlar det av dem i våra skogar. Den här gången framställs dock inte djuren som några håriga bestar som ska motas bort från den mänskliga sfären utan som oskyldiga medvarelser som har lika stor rätt att leva som vi. VI har till och med fått ett ”viltdjursindustriellt komplex” som lever på att hantera ett kaos som de gamla myterna lärde oss att undvika. Enkla lösningar såsom rejält utökad jakt undanbedes. Istället är det inventering, förvaltning och forskning som gäller. Och anpassning förstås. För landsbygdsbefolkningen.
Eftersom första november är Alla helgons dag, så är 31 oktober kallas Alla helgons afton eller Allhelgonaafton, på engelska All Hallows’ Eve eller Halloween. På samma sätt som vi kallar dagen före juldagen den 25 december för julafton, dagen före Valborgsmässodagen för Valborgsmässoafton och dagen före nyårsdagen för nyårsafton.
Efter att under lång tid ha studerat människorna och funderat över deras djupaste ambitioner har jag kommit fram till att de egentligen bara ställer tre krav på livet.
Det första kravet är att livet ska erbjuda en trygg försörjning med minsta möjliga ansträngning. Trygghet betyder att inte utsättas för obehagliga överraskning som sjukdom eller arbetslöshet. Ekonomin ska vara i ordning och nya pengar komma in på kontot sista fredagen varje månad. Sjukdom ska helst inte finnas men om något fallerar kroppen ska snabb hjälp erbjudas. Minsta möjliga ansträngning betyder att man så lite som möjligt ska behöva utsätta sig för det lidande som arbetet medför. Idealet är att inte behöva gå till något arbete alls. Problemet är kopplingen mellan löneslaveriet och de återkommande fredagsbetalningarna. Detta är något som måste lösas.
Jag är, som många nog redan vet, mycket fäst vid våra svenska traditioner och seder. Alla Helgons Dag är en sådan, och en som jag verkligen iakttar på traditionellt vis. Som barn följde jag varje år med mamma och pappa till kyrkogården och lade kransar på deras föräldrars gravar – sedan ett antal år är det min tur att besöka mina egna föräldrar på deras sista viloplats.
Britten Carl Benjamin, mer känd under signaturen ”Sargon of Akkad”, är en av de populäraste opinionsbildarna på YouTube och profilerar sig som kritiker av politisk korrekthet, feminism och kulturmarxism.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA De 95 teserna, egentligen De 95 teserna om avlatens innebörd, i original på latin Disputatio pro declaratione virtutis indulgentiarum, var en diskussionsskrift av Martin Luther som han på Alla helgons afton den 31 oktober 1517 skickade tillsammans med ett brev till ärkebiskopen Albrekt av Magdeburg och Mainz. Från denna dag brukar reformationens början räknas. Med teserna ville Luther inleda en öppen diskussion om avlatshandeln. Han sammanfattade här sina synpunkter på avlaten och lade fram sin egen syn på människans förhållande till Gud. Han använde också teserna till att ta upp påvens girighet till belysning.
På kort tid har Frankrike drabbats av två bestialiska jihadattacker. Först blir en lärare halshuggen i Paris, sedan tre människor dödade i katedralen i Nice. En kvinna blev halshuggen.
I boken Staten, åttonde kapitlet, låter Platon sitt språkrör Sokrates framställa en teori om statsskickens växlingar. Först kommer Aristokratin (de ädlas styre) som efterträds av Oligarkin (de rikas styre) som i sin tur åtföljs av Demokratin efter vilken Tyranniet (den diktatoriska ordningen) upprättas. Teorin är inte alls så stolpig som den kanske verkar. Nutidsmänniskan kan mycket väl känna igen sig i Sokrates skildring av hur människor tenderar att bete sig i en demokrati, vars mål är största möjliga frihet åt alla. Det slutar med att de äldre fjäskar för de yngre och eleverna tappar respekten för sina lärare. (Texten finns här på engelska; jag föreslår att du söker på ”democracy” så kan du jumpa dig fram till relevanta ställen.)
Malmö kommun avslutar samarbetet med arabiska bokmässan. Anledningen är att man via länkar på mässans sajt kunnat köpa antisemitisk litteratur. Oacceptabelt, säger Jennie Järvå, enhetschef för Kulturanalys och stöd på kulturförvaltningen.
Oacceptabelt. För jävligt kan man också säga. Men frågan är ju hur det alls har kunnat undgå kulturförvaltningen att antisemitisk propaganda är vanligt förekommande just i ett sammanhang där Ibn Rushd är inblandade.
Dr. Ahmad Al-Shahrouri, en jordansk muslimsk skriftlärd, sade i en teveintervju för Al-Aqsa TV (25/10 2020) att Frankrikes president Macron förklarat krig mot islam.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Kören Orphei Drängar (OD) bildades på kvällen den 30 oktober 1853 då ett dussintal sångarstudenter samlades vid Gamla Torget i centrala Uppsala. Nöjeslivet var vid denna tid något begränsat då Uppsala var en stängd stad på grund av koleraepidemin. En av sångerna som sjöngs den kvällen var Carl Michael Bellmans ”Hör I Orphei Drängar”, som sedan blev lystringssång och upprinnelsen till den välbekanta kören och dess namn.
Utdrag ur artikeln ”Sångsällskapet Orphei Drängar (O. D.). Några ord med anledning av 75-års-jubileet” av Knut Nyblom:
Joe Rogan, ståuppkomiker, kampsportskommentator, och ägare av en världens mest populära poddradioprogram, The Joe Rogan Experience, har råkat ut för wokevänsterns raseri – igen.
På sin podcast, som han startade år 2010, samtalar Rogan med inbjudna gäster om kampsport, vetenskap, politik, religion och underhållning.
De flesta, även jag, skulle nog spontant svara ”mer” på frågan om samhället är mer eller mindre polariserat idag än förut. Det ingår liksom i samtidens självförståelse. Ännu värre verkar det vara i USA där det hätskare klimatet ofta skylls på president Trump.
CRISPR-Cas (här och här), populärt kallad ”gensaxen”, belönades med Nobelpriset i kemi 2020. Upptäckten av ”gensaxen” gjordes av de båda forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna. Sedan deras första vetenskapliga upptäckter och publikationer 2009 – 2011 har många forskare och vetenskapliga entreprenörer intresserat sig för, och i många avseenden bidragit till, utvecklingen av denna potentiellt omvälvande bioteknik.
Twitter stoppade en artikel i tidningen New York Post som publicerade mejlkorrespondens mellan Demokraternas presidentkandidat Joe Bidens son Hunter Biden, och toppchefen för det ukrainska energibolaget Burisma.
Den amerikanske författaren Edgar Allan Poe (1809-1849) är mest känd för sina berättelser om skräck, mystik och sällsamma äventyr. Han var en av de tidiga amerikanska novellförfattarna och räknas som skapare av detektivgenren.
Poe läsas ofta vid fester och sammankomster under senhösten då man, framför allt i den anglosaxiska världen, firar halloween (Alla helgons afton). Den vanligaste dikten i dessa sammanhang är ”Ulalume”, en berättande dikt, skriven 1847, som tilldrar sig på en kyrkogård under halloween.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget i Öresund var ett sjöslag under Karl X Gustavs andra danska krig mellan en nederländsk flotta och den svenska flottan. Slaget ägde rum den 29 oktober 1658 och vanns av den nederländsk/danska sidan.
Innan vi blev kristna firades en annan högtid vid ungefär samma tid som halloween eller Alla helgons afton/dag, alltså tiden mellan höstdagjämningen och midvintersolståndet. På Wikipedia läser jag om något som kallas ”alvablot”, en fest som firades om senhöstarna eller i början av vintern.
Är inte mänskliga rättigheter ett uttjatat ämne? Vet vi inte allt som behöver vetas i frågan? Jag har funderat på det och kommit fram till att även om den allmänna meningen är att det finns mänskliga rättigheter så har jag personligen svårt att begripa konceptet.
Är du trög, eller? frågar mig en bekant, en dansk för övrigt. De mänskliga rättigheterna finns ju uppräknade i FN:s Allmänna Deklaration i ärendet. Då fattaru väl att rättigheterna finns. Det är ju bara att läsa innantill!
Nyligen såg jag om Borta med vinden, för första gången på flera år. Jag har sett den flera gånger genom livet, och även läst Margaret Mitchells roman, och det var ett sant nöje att åter få stifta bekantskap med den egensinniga Scarlett O’Hara, den passionerade Rhett Butler, den lågmälde och lätt sorgsne Ashley Wilkes och den ständigt lika vänliga Melanie.
Rasismen då, tänker du kanske. Jodå, den finns givetvis där – den är liksom inbakad i hela den här berättelsen. Det är ju trots allt en berättelse om en tid då välbärgade plantageägare i amerikanska södern levde gott på att äga slavar som saknade människovärde, så det vore orimligt att tänka sig att de vita huvudpersonerna skulle behandla de svarta som jämlikar.
För några år sen brukade myndigheterna lugna medborgarna med att skottlossningar och mord i förorten var interna uppgörelser mellan kriminella. Och hade man inget otalt med maffian, eller råkade befinna sig på fel plats vid fel tillfälle, fanns egentligen inget att oroa sig för.
Problemet med ”parallella samhällen” är att de inte är helt parallella. Vad som är ”fel plats” vid ”fel tidpunkt” blir allt svårare att hålla reda på. Saker vi tidigare associerade med No-go-zoner, verkar kunna hända var som helst vid alla tider på dygnet. ”Våldsbejakande extremism” är inte längre en företeelse ute i marginalen, utan kan dyka upp mitt ibland oss, till exempel på våra barns högstadium.
I söndags (25/10 2020) tågade organisationen Judar för Trump genom New York när de blev attackerade av maskerade så kallade ”antirasister” ur den militanta vänsterrörelsen Antifa. Videobilder visar hur de så kallade ”antirasisterna” misshandlar judiska Trumpanhängare.
Britten Carl Benjamin, mer känd under signaturen ”Sargon of Akkad”, är en av de populäraste opinionsbildarna på YouTube och profilerar sig som kritiker av politisk korrekthet, feminism och kulturmarxism.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Punitz var ett slag under stora nordiska kriget den 28 oktober 1704 i vilket Sverige besegrade Sachsen.
I augusti 1704 marscherade Karl XII till Lemberg, som intogs efter en kort belägring. August den Starke, som slog läger i Sandomir, drog nytta av detta tillfälle genom att marschera till Warszawa, där han ockuperade staden och tillfångatog 1 500 svenskar. När Karl XII återvände till staden under oktober drog sig August tillbaka till Kraków. General Schulenburg försökte med 4 000 infanteri och 900 ryttare att korsa floden Oder och fly till Sachsen, men dessa blev jagade av Karl XII, som med 3 000 ryttare förföljde dem till staden Punitz den 28 oktober.
Frankrikes ambassadör i Sverige, Étienne de Godeville, intervjuades i söndagens Agenda. Det handlade om det bestialiska mordet på läraren Samuel Paty, som efter att under lektionstid ha visat upp en karikatyr av profeten Muhammed dödades och halshöggs av en 18-årig islamist med ursprung i Tjetjenien. SVT-journalisten Anders Holmberg frågade ambassadören hur vi ska hantera det faktum att inte bara radikala islamister utan även mer moderata muslimer vänder sig mot att man gör karikatyrer av profeten. Är det något vi måste respektera? Ambassadören svarade då oväntat skarpt att frågan är irrelevant. Mordet har ingenting med hädelse att göra: Det handlar om terror:
Gjorde han rätt eller fel, muslimen som mördade den franske historieläraren Samuel Paty? Om han i stället varit kristen, hade han då gjort rätt eller fel? Låt mig beskriva några, som det förefaller mig, betydelsefulla skillnader i den kristne guden Guds och de muslimske guden Allahs syn på våld. Jag har hämtat ledning för denna betraktelse i Bibeln och Koranen (Mohammed Knut Bernströms tolkning).
En första observation är att ingendera guden har avsvurit sig våldet utan tvärtom bejakat det. Redan bara några generationer efter det att han skapat människan såg Gud att ”människans ondska var stor på jorden” (1 Mos. 6:5) och utplånade därför alla människor utom Noa och dennes hustru genom en syndaflod.
Humanism har blivit ett modeord i svenska språket. Aldrig har så många beslut fattats i humanismens namn, aldrig så mycket resurser satsats på humanistiska åtgärder och aldrig så vitt skilda politiker tagit detta ord i sin mun. Det finns nog inget vi är mer överens om än att humanism är bra.
Men vad betyder det? Betyder det något över huvud taget? Eller är det ett politiskt mantra av samma ordklass som ”hållbarhet” och ”värdegrund”?
Macron och Frankrikes ambassadör om förhållandet till 
DET GODA SAMHÄLLET 