Carolin Dahlman är en snäll och jättejuste tjej. Hon tycker att vi som har synpunkter på andras klädsel är jättedumma, faktiskt riktiga skolgårdsmobbare.

Då rycker Dahlman ut till de mobbades försvar och skriver en text i Bulletin. Hon tycker att vi ska vara snälla. ”Snälla, var snäll. Lev och låt leva”, liksom. ”Men varför göra narr av andras stil och smak? Det hade varit mer liberalt att titta åt andra hållet.”

Att talibanerna plötsligt tog makten i Afghanistan i augusti 2021 blev ett svårt dilemma för Svenska Afghanistankommittén och många andra organisationer som sysslade med bistånd och humanitär aktivism. De biståndspengar som försörjde dem frös plötsligt inne eftersom de krigförande och biståndsfinansierande västländerna inte kunde tåla tanken att hjälpa en terroristregim som just slagit dem i krig.

Jag har tagit en ytlig grundkurs i den svenska ortens gangsterkultur. Först läste jag en bok (Tills alla dör av Diamant Salihu) som jag inte gillade eftersom jag tyckte att författaren var för inställsam mot de unga nidingarna. Men han hade kanske inte kommit dem in på livet om han inte fjäskat lite för mördarglina. Sedan studerade jag texterna till tre slumpvis utvalda rapplåtar. Jag googlade på ”svenska rappare” och utskilde tre stycken på måfå. De kallade sig Dree Low, Yasin och Cuz (bilden). Alla tre verkar vara första generationens svenskfödda somalier från ghettona norr om Stockholm. Jag valde en låt av var och en, Tokken, Canada Goose respektive Försent.

Hycklare finns det gott om. Det har det säkert alltid funnits, men idag har hyckleriet gått över alla gränser. Vi såg det explodera under hösten 2015, när stenrika kändisar talade om för oss andra att vi minsann hade råd med den extremt stora invandringsvågen, och sedan dess har hyckleriet blivit mer regel än undantag. Det har rentav blivit något ärofullt. Det finns liksom inget finare än överprivilegierade överklassmänniskor som rynkar pannan av oro över inbillad främlingsfientlighet, klimatet eller någon annan trendig fråga.

För dig som redan är övertygad om att svenskt rättsväsende i enlighet med politiskt korrekta filosofier på det hela taget är riggat till förmån för det välfärdsindustriella komplexets klienter och till nackdel för dess finansiärer – nettoskattebetalarna – så är den här texten inget att besvära sig med. Den är skriven för dig som kanske misstänker att det ligger till på det viset men vill ha mer kött på benen innan du skaffar dig en uppfattning. Detta är ingen fullständig bevisning – hur skulle en sådan se ut? – men kanske ett talande indicium. I varje fall är det juridiskt finlir för nördar. Texten baseras dels på professor Marcus Radetzkis rättsutredning, dels på vad jag själv lyckats tänka ut.

I den förra texten här på sajten visades rörliga diagram på Sveriges demografiska förändring sedan 50 – 60 år tillbaka vad gäller ursprungsländer och geografisk härkomst för män, 15 – 44 år, som är ett mycket brottsaktivt åldersspann. Från att invandringen från 1960-talet till största delen kom från övriga nordiska länder, med Finland i topp, domineras den idag av män med bakgrund i Västasien (vilket i stort sett kan översättas med Mellanöstern). Det är också till medborgare från dessa länder, tillsammans med Afrika, som permanenta uppehållstillstånd regelmässigt har utdelats, då det rör sig om asylrelaterad invandring.  

För ungefär fyrtio år sedan genomförde Socialstyrelsen en stor reklamkampanj för förbättringen av Sverige som gick ut på att medborgarna skulle äta 6 – 8 brödskivor om dagen. Att döma av ett stort reportage i Svenska Dagbladet har Magdalena Andersson tänkt sig en likartad strategi inför valet. Hon ska trampa ”gasen i botten” och lägga hundra propositioner i vår vilket blir ungefär en om dagen till midsommar. Jag säger nästan som Runeberg om marketenterskan Lotta Svärd: Och något tålte hon att skrattas åt, men ömkas mer ändå.

En man dömd för två grova våldtäkter fick 840 000 kr i skadestånd enligt ett beslut av JK. Orsaken var att våldtäktsmannen satt 14 månader längre i fängelse än det straff på 18 månader som han skulle ha suttit, efter att Högsta domstolen bedömt hans ålder som lägre än vad hovrätten gjorde.

I nedanstående rörliga diagram kan vi se hur dramatiskt Sveriges demografi har förändrats sedan 1970. Här gäller det invandrarmän i åldern 15-44 år eftersom den åldersgruppen är mycket brottsaktiv. Diagrammet redovisar både ursprungsländer och geografiska områden samt i antal hur många ur denna grupp från de 15 vanligaste länderna som det finns i Sverige. Det går att pausa vid valfritt årtal för jämförelser. 

Mitt lunchsällskap sa att det inte är klokt att folk kan försvara Putin som ju är en brutal diktator och tycker att han ska ha rätt att göra vad han vill – även med militärt våld – inom det forna Sovjetunionens territorium, ta över hela Ukraina till exempel.

Visst, svarade jag, men han känner sig trängd och det går att förstå. Han betraktar Sovjetunionens kollaps som en geopolitisk katastrof. Sedan dess har han gång på gång fått försäkringar från USA och Nato att väst inte ska expandera in över det maktvakuum som därmed uppstod.

Med stämningar menar jag i det här fallet i samhället grasserande mentala tillstånd som påverkar stora eller små delar av befolkningen. Min banala tes är att dessa stämningar, som avgör hur folk beter sig och därför hur samhället utvecklas, inte alls behöver vara rationella i bemärkelsen förmögna att identifiera fungerande lösningar. Människor tenderar att då och då fångas av en stormvind som inte alls hjälper dem utan i stället kanske förvärrar deras belägenhet. Det är rimligtvis ett grundproblem för demokratin.

En sommar för drygt tjugu år sedan hade jag haft ett ärende till Ornö. Innan jag tog motorbåten tillbaks gick jag in på krogen som ligger ovanför den vackra Kyrkviken. Det var vackert väder men nästan ändå inga gäster ute på altanen mot vattnet. Det satt ändå en person, en kvinna i yngre medelåldern, vid ett bord. Jag är så gammal att ingen behöver bli besvärad över att jag närmar mig. Vill man är det ofarligt att avfärda mig. Jag gick fram till henne och frågade om jag fick sitta vid hennes bord. Det fick jag. 

Jag har gått igenom Arbetsförmedlingens katalog över arbetsmarknadsinsatser från A till Ö för att utröna hur många av dessa som riktar sig specifikt mot invandrare.

Ordet ”invandrare” är sedan några år utbytt mot nyordet ”nyanländ”. Förmodligen för att ”nyanländ” har en mer positiv klang som antyder att samtliga berörda står i startgroparna, redo att fulla av iver göra sitt inträde på arbetsmarknaden efter att vissa utbildnings- och stödinsatser satts in. Vilket också stämmer i många fall. Men långtifrån i alla.