Det heter att könet att är en ”social konstruktion”. Det är vem du är på insidan som räknas. Om du är född som kvinna, men identifierar dig som man, så ska du betraktas som man. Människans biologiska förutsättningar bestämmer inte hennes identitet. Gäller det även vår etniska tillhörighet? Vad händer om du är vit, men känner dig som svart?
Kategoriarkiv: Opinion
Opinionstexter skrivna av Det Goda Samhällets skribenter och gästskribenter.
Det är nu 22 år sedan 63 unga liv släcktes i den fruktansvärda diskoteksbranden vid Backaplan i Göteborg. De fyra män som hade anlagt branden dömdes för grov mordbrand, de tre äldsta dömdes till fängelse i sju-åtta år medan den yngste fick sluten ungdomsvård.
De dömdes också att betala skadestånd, dels till de överlevande, dels till anhöriga till dödsoffren. Skadestånd som uppgick till drygt 10 miljoner och som betalats av Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten tar nämligen över skadestånden när de dömda inte kan betala, så att offren får ut sin ersättning. Det innebär dock inte att de skyldiga går fria. Skulden ska alltså inte preskriberas, utan drivas in av myndigheten.
Statsminister Löfven kom häromdagen med ett yttrande i riksdagen som har tolkats som ett senkommet erkännande av att det finns en koppling mellan invandring och brottslighet. Så här sa han:
Med en stor migration där vi inte klarar av integrationen, ja då följer också större risk för den typen av problem som vi ser. Det är glasklart.
Men betyder detta att statsministern börjar närma sig en sverigedemokratisk syn på invandringen? Inte ett steg, menar jag. Han står kvar och stampar på samma fläck.
Jag har länge försökt förstå kristendomens sexualfientlighet utan att ha hittat någon bra förklaring.
Det är lätt att föreställa sig det våld en romersk husfader kunde utöva i sitt hushåll. Han var i stort sett allsmäktig. Han avgjorde om ett nyfött barn skulle få leva eller dumpas på avskrädeshögen och om en slav skulle få leva och fortplanta sig eller inte.
Ingen i hushållet kunde motsätta sig hans köttsliga krav. Kristendomens tuktande av denna praktik måste för många, främst slavarna, ha varit en befrielse. Men varför har den katolska kyrkan så länge hållit fast vid denna sexualmoral, när samhället i övrigt förändrats så mycket?
Det händer, oftare än jag skulle vilja, att jag skriver texter som är negativa till polisen, både myndigheten i sig och enskilda representanter. Det beror inte på att jag ogillar polisen. Det beror tvärtom på att jag alltid har hyst stor respekt för polisen, som står mellan den skötsamma allmänheten och de farliga kriminella elementen, och att jag ser med oro på den feminisering som nu hotar förgöra hela myndigheten.
Igår skrev jag, ungefär, att om vi ska föra in Sverige på rätta vägar är det första nödvändiga – om än otillräckliga – uppdraget att återupprätta statens våldsmonopol så att våldsmonopolisten polisen kan göra sitt jobb. Monstret från Jobs bok, som Thomas Hobbes använde som symbol för den oövervinnerliga våldsapparat som samhället behöver för att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet, måste förmås att återuppstå från de döda.

I en tweet (10/9 2020) påstår den socialdemokratiske ledarskribenten Anders Lindberg att sverigedemokraterna ”dominerar sociala medier”:
En annorlunda studie har presenterats på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Möjligen visar den att vi kan vara på väg mot ett paradigmskifte vid våra lärosäten, präglade av postmodernism, genusdoktriner, rättighetskrav och intersektionalitet som de alltmer har blivit. Här granskas i stället public service ur en ”ny kritisk diskurs”. Uppsatsförfattaren Jonathan Kender har sammanställt kritik från tidigare anställda vid SVT.
Resultatet är förödande med utgångspunkt från uppdraget om allsidighet och opartiskhet. Ett exempel är ett vittnesmål från Utbildningsradion (UR) där en chef verksam inom det nystartade Feministiskt initiativ framhöll att om ska man skildra friskolor så ska det vara för att sänka dem. All information med källhänvisning finns i studien, som bifogas som pdf här eftersom den inte finns tillgänglig som länk på nätet.
”I begynnelsen var ordet och ordet var hos Gud och ordet var Gud. Det var i begynnelsen”
Citatet är hämtat från Bibelns vackraste ställe, Johannesprologen. Ordet var Gud! Det är den teologiska sanningen i det citerade Bibelstället, logos som Gud fader.
I min analys tolkar vi ”i begynnelsen fanns ordet” på ett mer prosaiskt intellektuellt sätt. ”Ordet” – eller logos – tolkas i denna text som ”ordets makt” och de som har ansvar för ”ordet” nämligen de intellektuella. De intellektuella har inte bara ansvar för hur ”ordet” används i en språklig mening utan än mer hur de intellektuella brukar ”ordet” i tjänst hos medvetenheten och bildningen alternativt missbrukar ”ordet” i maktens tjänst. De intellektuella som individer och samhällsgrupp äger inte bara ”ordet” de besitter eller borde också besitta beläsenheten, kunskapen och bildningen.
Ursäkta, men jag tror inte på de svenska politikernas ambitioner att bekämpa exempelvis gängkriminaliteten. Deras utfästelser är på nivån att myndigheterna måste samarbeta mer så att socialen kan hålla tidigare allvarssamtal med barn och ungdomar i riskzonen. Jag hoppas att jag har fel men jag kan inte se att någon av våra politiker kommer ens i närheten av att erkänna – eller kanske snarare förstå – vad det handlar om.
Jag läste en trovärdig skildring av hur några ensamma poliser i en förort blivit omringade av ett gäng ilskna ungdomar som hotade att trycka upp en batong i arslet på poliserna om de inte försvann vilket de efter detta hot också gjorde. Den situationen är analog med vad som bekräftats i Rapportinslag där poliser i Rinkeby vittnar om att de inte törs gå ensamma till tunnelbanan för att åka hem efter jobbet. Den sammanfattande observationen är att polisen är räddare för buset än vad buset är för polisen.
Med hjälp av ett sådant papper kan man enkelt och effektivt avgöra om en vätska är sur eller basisk. Därför brukar lackmustest användas i överförd bemärkelse för en handling eller ett prov som klart avgör något omstritt, till exempel om någon handling skall gynna det ena eller det andra lägret, eller rubricera något som konservativt eller radikalt.
Svensk politik har nu fått tillgång till ett mycket effektivt lackmustest. Det avgör om någon skall kunna kallas för demokrat eller inte. Testet kallas Paludan.
Igår hade det gått nitton år sedan de islamistiska attackerna mot USA den 11 september 2011. De flesta av de 2996 dödsoffren dog i attacken mot tvillingtornen i New York. Som svar på attackerna startade den dåvarande presidenten George Bush den yngre ”kriget mot terrorismen”.
Det blev ett inte helt effektivt krig som inte ringade in islamismen, och särskilt den radikala och puritanska varianten av sunnitisk islam, salafismen, som huvudfiende. I stället fortsatte till exempel USA sin allians med det strikt sunnitiska Saudiarabien, Al-Qaidas vagga, samtidigt som man gick in i Irak och störtade Saddam Husseins arabnationalistiska regim.
Min ambition är inte att framställa mig själv som gudabenådad siare utan bara att gestalta politikerväldet, det välfärdsindustriella komplexet och dessas härolder i media som framtidsblinda. Under hösten 2015 exploderade invandringen till Sverige. Det var dags att fundera på framtiden. Framtiden är exempelvis idag och framåt. Vad var rimligt att förvänta sig om situationen idag och härefter?
Vad förutsåg etablissemanget? Fortsatt lugn, trygghet och god ordning skulle jag säga. (Med förvånade kommentarer som ”Vi har varit naiva” och ”Vi såg det inte komma” när verkligheten ryckt till och skapat ett nytt normaltillstånd.) Vilka framtidsbedömningar kunde en vanlig medborgare göra? Så här skrev jag själv för fyra och ett halvt år sedan:
Jag har alltid hört att amerikaner är goda patrioter, som inte sticker under stol med att man älskar sitt land. En patriotism som har rötter ända tillbaks till amerikanska frihetskriget 1775 – 83 då man kastade av sig oket från kolonialmakten England. Konstitutionen från 1787 var den mest demokratiska världen dittills hade skådat. Inbördeskriget 1861 – 65 markerade slutpunkten för slaveriet, först i USA och sen i resten av världen. USA fick äran av att ha säkrat segern över nazisterna 1945, återuppbyggt Europa genom Marshallhjälpen och fullbordat Sovjetkommunismens fall 1991.

När jag besökte klädföretaget Gants hemsida igår (10/9 2020) såg det ut så här på avdelningen herrtröjor. Av sju modeller är sex svarta. Gant har, liksom många andra företag, gått och blivit woke.
Riksdagen har öppnat igen efter sitt långa sommarlov och på onsdagen sände P1 direkt från debatterna. Det gjorde mig deprimerad. Jag önskar verkligen att jag kunde känna förtroende för de folkvalda, men det gör jag inte. Det enda jag hör, när jag lyssnar på dem, är tomma floskler – utstuderat ordbajseri som används för att ge sken av en handlingskraft och en kompetens som inte finns där.
Den 26 januari publicerade Nicholas Taleb och hans medarbetare Joseph Norman och Yaneer Bar-Yam en artikel om spridningen av det nyupptäckta coronaviruset. Artikeln, en sida text och fem referenser, hade titeln ” Systemic Risk of Pandemic via Novel Pathogens – Coronavirus: A Note”. Publikationsdatum var 26 januari 2020, och man kan anta att författarna skrev själva texten i mitten eller början av januari. I så fall var det bara en eller två veckor efter att kinesiska myndigheter och media först uppmärksammat världen på att ett nytt coronavirus hade upptäckts i Wuhan. Detta virus uppvisade egenskaper som tydde på en oroväckande virulens och spridning. Vad som är speciellt intressant med den korta artikel som Taleb och medarbetare publicerade var att de gjorde en rad förutsägelser om hur denna potentiella pandemi skulle utvecklas.
Till helgen har den danske politikern Rasmus Paludan planerat ett antal koranbränningar i Stockholmstrakten. Paludans idé, som jag fattat den, är att muslimer ska bli så provocerade av dådet att de startar våldsamma demonstrationer med personskador och förödelse som resultat och att svenskarna då ska bli varse muslimernas sanna karaktär och ta avstånd från islam.
Jag vet inte om muslimer alltid är programmerade att bli ursinniga ifall någon bränner deras heliga bok men eftersom Paludan gjort åtskilliga experiment i Danmark som tydligen alla fått det förväntade resultatet och eftersom experimentet fungerade även i Malmö för några veckor sedan kan man tro att det blir bråk även i Stockholm.
Härom dagen åkte jag förbi den nedbrunna McDonaldsrestaurangen i Årsta söder om Stockholm. Det kändes lite konstigt inombords. Inte för att jag är någon större fantast av McDonalds, men Årsta ligger nästgårds och den där restaurangen har funnits där så långt tillbaka jag kan minnas. Först var det en Clockrestaurang, om någon minns den hamburgerkedjan, och sen tog McDonalds över. Där satt sonen och jag och käkade burgare när vi såg tvillingtornen rasa den där fasansfulla dagen den 11 september 2001. Där svängde jag in så sent som för någon vecka sedan och köpte McNuggets med bbq-sås för att jag var för lat för att laga mat. Och nu är den borta.
I nästan sex år har jag på denna sida skrivit en krönika om dagen. Det blir nästan 3 000 krönikor motsvarande kanske 5 000 sidor boktext (om man skippar bilderna). Jag kanske tycker att det är en imponerande insats men då har jag inte tagit med Vladimir Iljitj Lenin med i beräkningen. Enligt Wikipedia skrev han under sitt liv 54 verk på i genomsnitt 650 sidor vilket ger totalt lite mer än 35 000 sidor, alltså sju gånger så mycket som jag jag.
Av min tidigare medförfattare Karl-Olov Arnstberg, som har kontakter inom rättsväsendet och tidigare som etnologiprofessor hade romer som specialitet, får jag reda på att denna grupp sedan länge har specialiserat sig på åldringsrån. Uppskattningsvis 90 procent av sådana brott begås av förövare med romsk härkomst, berättar åklagare och jurister i förtroende. Anledningen till att jag nämner detta, är att det är en särskild grym verksamhet. Den riktar sig mot en värnlös grupp på vars axlar vi står, när det gäller uppbyggnaden av det välfärdssamhälle som nu håller på att raseras på snart sagt alla fronter.
De flesta människor råkar då och då ut för problem och försöker då så snabbt som möjligt att lösa dem. Om gräset växer för högt kanske man klipper det. Om barnet har svårt med matten i skolan kanske man ber någon läsa extra med barnet. Eller så gör man det själv.
Det händer att folk väljer att inte lösa sina problem. Alkoholister är kända för att hellre leva med sitt spritbekymmer än att försöka göra sig av med det. Det obehag som hotet om nykterhet, kanske med åtföljande abstinenssymtom, väcker är större än de besvär som supandet kan medföra. Ett annat exempel på överlevande misslyckanden är gifta människor som ogillar varandra men inte förmår skilja sig av rädsla för att ensamheten vore så mycket värre än de ständiga grälen.
Uppsala kommun uppmanar skolpersonal att inte berätta för elever eller föräldrar om något av barnen smittats av coronavirus, berättar P4 Uppland.
På kommunens hemsida uppges dock att alla föräldrar får information och skolchefen Christina Stenhammar har fullt sjå med att förklara hur det kommer sig att man säger en sak men gör en annan. Till slut landar det i att det handlar om ”integritetsskäl”.
I förrgår (6/9 2020) berättade Jan-Olof Sandgren här på Det Goda Samhället om en undersökning bland iranier som visar att antalet iranier som identifierar sig som muslimer har sjunkit drastiskt: ”Ny sensationell undersökning: Bara 40 procent av iranierna definierar sig som muslimer”.
Resultatet förvånar mig inte alls. Jag har en far från Iran. Jag har inte växt upp med honom, men mitt ursprung har ändå, alltsedan tonåren, gjort mig intresserad av Iran och iranier. Därför har jag läst en hel del och umgåtts mycket med iranier i Sverige. Jag har även besökt Iran.

Sedan demokratin infördes är det i teorin folket som bestämmer men i verkligheten är det folkets ombud som bestämmer. Bättre det än att sådana som Saddam Hussein och Stalin styr politiken men vi måste ändå vara uppmärksamma på risken att demokratin förvandlas till politikervälde (vilket jag bevisligen i decennier varnat för när det gäller Sverige så skyll inte på mig om du inte sett det komma).
Opinionsundersökningsföretaget Novus har med siffror bekräftat en uppfattning som de flesta vuxna svenskar redan hade, nämligen att svenska ungdomar ofta inte kan skriva och även i övrigt har svårigheter med språket:
Chefer och universitets- och högskolelärare delar en gemensam allvarlig bild: unga skriver för dåligt. Nära hälften av Sveriges chefer har valt bort unga arbetssökande (18–25 år) på grund av bristande skrivförmåga. Bland universitets- och högskolelärarna bedömer 46 procent av lärarna de unga studenternas skrivförmåga som dålig. Detta visar två undersökningar från Novus gjorda på uppdrag av UR.
Det finns inte mycket som gör mig så rasande som när myndighetspersoner och politiker låter påskina att den naivitet som präglar Sverige i dess attityd mot mörka krafter skulle vara något slags kollektiv egenskap hos alla svenskar. Nu senast var det biträdande rikspolischefen Mats Löfving som konstaterade att ”vi i Sverige” varit naiva i vårt förhållande till invandrade klaner.
”Vi i Sverige”? Vilket trams. Vi är många som sett vad som händer, som varnat för framtiden och som på alla sätt försökt få politiker och myndigheter att se verkligheten som den är, bortom den skyddade sfär där de själva lever och verkar. Men det är ingen politiker som har brytt sig.
I juni 2020 genomförde det nederländska forskningsinstitutet Gamaan en kartläggning av religiösa attityder bland iranier (för den som är slängd i farsi finns hela materialet här). Det är första gången på 40 år någon gjort en liknande studie och tack vare en internetbaserad tjänst garanteras full anonymitet. 50 000 iranier svarade på enkäten, varav 45 000 bodde i Iran. Institutet beräknar att enkätsvaren speglar åsikterna hos 85 procent av befolkningen med 95 procents träffsäkerhet. Resultatet är chockerande:
Under andra halvan av 1980-talet gick jag på college i Portland, Oregon, USA, en stad som idag helt verkar ha tappat fotfästet i verkligheten. Så var det inte då. Kalla kriget var fortfarande igång, och Ronald Reagan var president. På lektioner i internationella relationer byggdes min världsbild upp i dynamiken mellan Hans Morgenthaus realism och en idealism där organisationer såsom FN styr samarbetet på internationell nivå.
Ett stort raseri härjar i USA och små raserier på samma tema försöker etablera sig i kulturella lydstater som Sverige. Till exempel försökte Afrosvenskarnas Riksorganisation driva kampanj för att riva skeppsbrostatyn över Gustav III för att kungen haft vinstandel i den slavhandel på svenska kölar som bedrivits under hans liv sedan den västindiska slavön Sankt Barthélemy år 1784 blivit svensk.
Det som utlöste USA:s stora raseri var troligen polismordet på den svarte medborgaren George Floyd i Minneapolis, Minnesota. Men utlösande faktorer duger sällan till att förklara de underliggande stämningar och sociala rörelser som ibland bryter ut i sådan våldsam vrede som vi sett i USA och i någon mån i Storbritannien.