En del saker har jag med tiden blivit så övertygad om att jag inte begriper hur någon kan hysa annan åsikt. En sådan sak är att en nations öde bestäms av vad som sitter i skallarna på dess inbyggare. Politiken behövs för att avgöra om man ska köra till höger eller till vänster och för att bygga broar och spärra in missdådare men om den sträcker sig utanför sådana självklara verksamhetsområden ökar risken exponentiellt för att den ska göra mer skada än nytta.
Detta som folk har i skallarna kallas för kultur eller värderingar och är svårt att definiera trots att det uppenbarligen finns och bestämmer vad som ska hända, om det ska bli välstånd eller fattigdom till exempel. Av frukten känner man trädet, sa Jesus. Det betyder i det här fallet just att folks tänkesätt och beteende är avgörande för nationens öden även om man inte i exakta PowerPoint-punkter kan presentera tänkesätten.
För några dagar sedan skrev Richard Sörman en viktig text 
Jag tror de flesta av oss som intar ett konservativt förhållningssätt till samhället är ganska eniga om att den nya tidens feminism, med genusforskning och manshat i fokus, är en rätt osmaklig ideologi. Tanken på att det finns ett oräkneligt antal kön, att vi inte längre ska vara män och kvinnor utan något slags könsneutrala varelser, är inte bara ovetenskaplig i största allmänhet utan medför också en stor osäkerhet hos barn och unga som växer upp utan fasta ramar och normer. I Sverige är det väldigt tydligt, om man ser till det stora antalet barn och unga med psykiska problem. Visserligen letar ”de lärde” efter politiskt korrekta orsaker, såsom socioekonomiska omständigheter och liknande, men jag tror att att de skulle komma sanningen närmare om de tog sig en rejäl titt på de uppluckrade normerna i samhället.
Vilka människor ska hållas ansvariga för våldsutvecklingen i Sverige? Naturligtvis de ansvariga politiker som fattat de beslut som har gett oss våldet. Politiker är inte alltid skyldiga till allting. Men när kopplingen är så uppenbar mellan politik och samhällsutveckling som den är i fallet den invandrarrelaterade kriminaliteten är det omöjligt att inte tillskriva politikerna ett betydande ansvar. Så vilka är egentligen ansvariga för den systemfarliga kriminaliteten? De systemfarliga politikerna förstås.
Kan det finnas islam utan islamism, kan det finns islamism utan islam? Knappast. Inget experiment kan utföras i något land genom att där tillåta islam enbart. Där islam finns, finns islamism. Antagligen är det lättare att finns ett land utan – officiellt erkänd – islam men med islamism. Den kan överleva underjordiskt.
Linda H Staaf, chef för polisens internationella underrättelsetjänst, analyserar orsakerna till den växande kriminaliteten i utanförskapsområdena:
Under de senaste decennierna har globalstrålningen ökat i Sverige liksom i större delen av Europa. Jag har i samband därmed fått ett antal förfrågningar från allmänheten som tolkat detta som en orsak till den observerade temperaturökningen sedan slutet på 1970-talet.
Vad kostar det att misshandla, förnedra, våldta och råna en människa i dennes eget hem? Vad kan man få för straff om man begår ett så grovt brott – och om man dessutom också begått narkotikabrott?
Träning ger färdighet. Det är därför soldater övar sig inför eventuella krigsfall och skidåkare gympar och joggar inför Vasaloppet. Ett möjligt envig med coronat är en väl så besvärlig utmaning som olika fysiska ansträngningar. Därför bestämde jag mig för att förbereda mig för att bli smittad.
Vi är många i Sverige som hoppas på politiska förändringar. Vi vill se ett Sverige som återigen präglas av förnuft och egenomsorg. Vi vill se politiker som talar om verkliga problem och som inte tror att deras uppgift består i att förvandla vårt land till ett utopiskt lyckorike. Vi vill se ett Sverige som identifierar sig med sin historia och sina rötter. Men finns det anledning att tro på någon förändring? Varför händer det så lite i opinionen? Varför lyckas inte oppositionen att på allvar utmana en unikt svag och handlingsförlamad regering? Tänk om det aldrig vänder? Tänk om självskadebeteendet fortsätter. Vad gör vi då?
Fredrick Federleys senaste eskapader har lett till ett nytt fokus på sexuella övergrepp mot barn, och huruvida de som begår sådana någonsin ska kunna förlåtas. Vissa argumenterar för att Federleys sambo avtjänat sitt straff och därför borde få bli en del av samhällsgemenskapen igen. Jag håller inte med, men inom Centerpartiet finns tydligt en mer tillåtande attityd till denna typ av brott. Detta är särskilt tydligt inom ungdomsförbundet CUF, som sedan förra året förespråkar ett avskaffande av byxmyndighetsåldern.
Jag misstänker att amerikanska presidentvalet avgjordes genom fusk, dels på aktivistnivå och dels i organiserad form sanktionerad av Demokratiska partiet. Jag kan inte lägga fram några vattentäta bevis (eftersom jag i likhet med många republikanska 
Jag brukar börja min dag med en kopp kaffe och en snabb genomgång av nyheterna. Och det slår aldrig fel – det är alltid ”crime o’clock” någonstans i Sverige. En 85-årig kvinna har blivit misshandlad och rånad i sitt hem, ett kriminellt gäng har skjutit skarpt på offentlig plats, ett barn har blivit rånat och någon har blivit våldtagen. Det tar aldrig slut.
Moderaternas partiordförande Ulf Kristersson har under hösten bytt namn. Han har som mellannamn lagt till hustrun Birgittas flicknamn Ed.
Under sommaren har 
Ibland blir jag förfärad över mina egna tankar. Är jag paranoid, frågar jag mig, till exempel när jag betraktar den sedan något sekel pågående förgudningen av statsmakten och dess prästerskap politikerna. Denna kyrka anser verkligen att den har kraft att göra allt. Man vet inte om den, liksom Ludvig XIV av Frankrike, anser sig född av Gud och därmed förmögen att uppbåda hans resurser eller om den, i faraonernas efterföljd, själv anser sig vara en gud. I varje fall menar den sig kunna göra underverk.
Nyligen 
Alltfler utropar klimatnödläge: Greta, kommuner, regeringen, EU och FN. Anledningen är den globala uppvärmningen som anses bero på människans användning av fossila bränslen. Lösningen är att gå över till förnybar energi. Men det finns även en annan lösning, nämligen 
En av de finaste, rättvisaste och mest utvecklingsfrämjande idéerna i hela det västerländska liberalkonservativa politiska tänkandet är enligt min mening drömmen om meritokratin. En meritokrati är ett samhälle där positionerna och pengarna fördelas efter envars meriter. I en fullt utvecklad meritokrati bortses från ovidkommande förhållanden när positioner ska besättas och forskningsanslag utdelas. Ovidkommande är sådant som ras, hudfärg, kön, sexuell läggning, religion och allt annat som det står i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna att man ska bortse från.
Idag är det första advent och väntan på julen har börjat på riktigt. Mötet med mångkulturen har gjort att många svenskar vill återupptäcka den egna kulturen. Man träffar invandrare som säger: I mitt hemland gör vi så här. Man kanske tänker: Hur gör vi svenskar? Man kanske möter ”nysvenskar” som hånler och säger något i stil med att svenskar bara äter potatis. Man kanske känner sig lite kränkt och vill visa att vi har ett ganska rikt kök.
Snart börjar väntan på ankomsten. När jag var barn trodde jag, på grund av ordlikheten, att advent betyder väntan. Det man väntar på Herrens ankomst, på latin adventus Domini.
DET GODA SAMHÄLLET 