Från Dagens Nyheter 1 maj:

”Arabisktalande svenskar uppmanas använda sina socialbidrag för att hjälpa en man att betala sina skadestånd efter påskupploppen. En syrisk-palestinier som kom till Sverige från Damaskus 2015 vill stödja mannen.” Han kallas av DN för Fadi men heter naturligtvis något helt annat.

Eller; något om vad som krävs för att bli en framgångsrik fotograf i Sverige idag.

Allt nedan har jag hämtat från en artikel om ”fotografen” Ikram Abdulkadir i Dagens Nyheter 30 april, samt från Borlänge Tidning.

Vi lever i de märkligaste av tider, där inga sanningar finns mer än de man själv väljer att tro på och vill leva efter.

Normer är till för att kritiseras och upplösas. För att därefter ersättas av ett normlöst kaos där var och en lever helt enligt sina egna regler och förväntar sig att alla andra också ska anamma de nya egenfabricerade individuella normerna.

Under sitt förstamajtal i Jönköping, med sin som vanligt stränga min:

”Sorry grabbar! Jag är ledsen att behöva säga det här, men rekryteringsfesten av småbarn till kriminell verksamhet är över!

Min revisor Thomas har gått i pension, fick jag veta. Jaha, kul för honom. Men mindre kul för mig. Han är min klippa i skattesammanhang.

Jag blev istället hänvisad till Ove. Tyvärr kunde inte Ove hitta minsta lilla digitala spår efter mig i redovisningsföretagets historia på datorn, så jag fick börja om från början.

Jag är lite gammeldags. Jag gillar att ibland få prata med en levande människa i telefon när jag har problem, som idag med en fråga till banken.

Med tanke på allt lidande det innebär att försöka få kontakt med någon på Swedbank så välsignar jag alla digitala tjänster som jag själv utför åt banken, även om de tar betalt av mig för att jag gör det. Men detta problem gick inte att lösa digitalt.

Murhaf Hamid är en kille som snart fyller 12 år. Hans mor flyttade till Sverige från Etiopien när hon var gravid med Murhaf, så han är alltså född här. Oklart om Murhafs far också var med vid flytten till Sverige, men jag utgår från det eftersom Murhaf idag har två systrar som är 5 och 7 år gamla.

Det är vad som enligt Studio Ett den 24 april nu råder i Egypten. Efter att Netflix framställer den faraoniska drottning Kleopatra som svart. Så här presenterar statsradion sitt inslag:

”I en ny dramadokumentär som släpps i maj på Netflix porträtteras flera afrikanska drottningar i historien, bland andra den egyptiska drottningen Kleopatra.”

Under 100 år, ungefär fram till 1950-talet, var det en populär teatertradition främst i USA men även i andra länder som Storbritannien, att vita skådespelare sminkade sig för att framstå som svarta. Denna tradition började dock ses som rasistisk och förnedrande och försvann därför från scen och film. Från Wikipedia:

Bakgrund: Personer som klassas som säkerhetshot ges tillfälliga uppehållstillstånd ett år i taget i Sverige. De ska egentligen utvisas direkt, men eftersom de riskerar att fara illa i sina hemländer så går det naturligtvis inte att verkställa utvisningarna.

Ordet Integrationsskuld utsågs 1 oktober 2018 av Språktidningen till Veckans nyord:

”Integrationsskuld skapas när personer bott i Sverige i flera år utan att komma in på arbetsmarknaden. Denna skuld sägs ha ökat i takt med de senaste årens flyktinginvandring.” Tidningens definition av ordet lyder:

Patrik Kronqvist på Expressen är ett av ljusen i det annars kompakta journalistiska mörkret. Jag delar hans artikel för att den är väldigt bra, om någon händelsevis har missat den. Jag instämmer i allt, förutom en passus som lyder:

I Dagens Nyheter 16 april återfinns ett reportage om anmälningsplikten för exempelvis socialsekreterare, vårdpersonal och lärare när det gäller personer som uppehåller sig illegalt i landet.

Reportaget är koncentrerat runt eleven Amir, till skolan samt tar upp skolpersonalens och lärarfackens reaktioner på förslaget. De flesta, utom en lärare, är negativa. Eller rättare sagt är de arga, ledsna, upprörda och ursinniga. De förklarar att de inte kommer att efterleva någon anmälningsplikt. En rektor pratar om ett angivarsamhälle som hon absolut inte vill se. Men varför ett sådant samhälle nu tycks nalkas har sin förklaring:

Från Ekot den 13 april: Eskilstuna kommun har, sett till folkmängden, flest skjutningar i gängkriminell miljö i Sverige, med 32 skjutningar förra året. Varav två denna vecka, den ena med dödlig utgång.

Erika Bjerström gör reportage från hela världen för att sprida sina villfarelser om den ”galopperande klimatkrisen”, som hon själv uttrycker det. Syftet verkar främst vara att hon vill överföra sin egen klimatångest till tittarna.

Jag har roat mig med att läsa igenom en del av Özz Nujens Twitterkonto. Det består till största delen av retweetade inlägg av andra Sverigehatare. Som Henrik Arnstad, Ali Esbati, Anne Ramberg, skribenter på Etc med flera inom samma kategori. Men även en del uttryck för Nujens eget stora hat mot Sverige och svenskarna.

Det allra ädlaste, finaste och högsta tillstånd som går att uppnå på denna jord, det är att vara svensk. Enligt vår politiska och journalistiska maktelit.

Därför anser denna maktelit att varje invandrare, oavsett vem eller vad man är eller vad man gör, är en tillgång för landet. Varje outbildad analfabet från Mellanöstern och Afrika som lyckats flytta hit är exakt lika svensk som Nils Dacke, drottning Kristina, Selma Lagerlöf och Alfred Nobel.

Ekot rapporterar att miljösituationen och luften i Bangladeshs huvudstad Dhaka är så dålig att livslängden för invånarna förkortas med åtta år och barnen blir sjuka och dör. Detta är naturligtvis helt förfärligt.

TV-programmet ”Gift vid första ögonkastet” är för homogent, deltagarna är enbart vita medelklassmänniskor. SVT speglar därmed inte hela Sverige trots sitt uppdrag att göra just det. Enbart vita människor ansöker till programmet, därför bör SVT aktivt arbeta för att få in även andra etniciteter och hudfärger.

Donald Trump ställs inför rätta och har nu hörts om åtalet i en domstol i New York. Samtliga nyhetsredaktioner i svensk statlig radio och TV befinner sig i ett närmast deliriskt tillstånd.

Det har under några veckors tid gjorts långa inslag om saken. Korrespondenter på plats, politiska expertkommentatorer, kännare av det politiska systemet och rättssystemet i USA har fått säga sitt. Innehållet i alla dessa inslag är lika med noll.

Från ett inslag i Ekot 2 april:

”Evas son mördades och hon hade rätt till skadestånd. Men när mördarna inte kunde betala skadestånd fick hon ingen ersättning från Brottsoffermyndigheten på grund av sonens kriminalitet.

Kärt barn har många namn. Jag tänker här på ordet ”bidrag”. Alla olika bidrag som vårt samhälle bistår med, genom skattepengar till en ständigt växande skara, kan i Sverige kallas precis vad som helst, bara inte vad de faktiskt är; alltså rena bidrag.

Debatten rasar (se Sverige möts) efter Richard Jomshofs tweet 28 mars om att svenskarna är på god väg att hamna i minoritet i Sverige. Eller debatt är väl att ta i, vänstern går fullständigt bananas.

Som vanligt ser de Hitler, Tredje riket och gaskammare framför sig. Fast det gör de ju å andra sidan alltid när någon påpekar vad som håller på att hända i det mångkulturella Sverige. De är förvånansvärt enkelspåriga på det viset.

M-regeringen vill införa en aktivitetsplikt för dem som får socialbidrag på grund av arbetslöshet. Därför pågår en utredning om saken som ska vara klar i december i år.

Kravet om aktivitetsplikt finns redan i SoL kap 4, §§ 4 och 5, om skyldigheten att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet för att vara berättigad till socialbidrag. Om regeringen vill förtydliga detta krav eller göra det tvingande för samtliga kommuner återstår att se.

För om de är starka och handlingskraftiga eller svaga och handlingsförlamade. Nu påstår vissa att de är både och, och de bilderna går inte riktigt ihop för mig.

Ibland, vid sällsynta tillfällen, kan man få en indirekt och retroaktiv bekräftelse. Som i en ledare i Dagens Nyheter från 21 mars 2016. I den slås det fast att ”DN-reportaget från Östermalm visar att hatet mot ‘etablissemanget’ och medierna är på väg att slå över. Under ytan lurar barbariet”.

Ekot redovisar 22 mars vad den ”högerextreme” Rasmus Paludans koranbränningar har kostat polisen för bevakning av hans aktioner förra våren, eftersom hans demonstrationer orsakade våldsamma upplopp bland islamister och övriga korananhängare. Notan för Paludans tillståndsgivna demonstrationer i olika städer runtom i Sverige landade enligt Ekot på 84 miljoner kronor.

Nedanstående skrev jag för fem år sedan. Inte mycket har hänt när det gäller skillnaden i skolornas resultat, mer än att klyftorna har ökat ytterligare.

Vid en debatt som P4 Stockholm sände 29 september 2016 fick dåvarande ansvariga Stockholmspolitiker sina fiskar varma. Både elever och föräldrar på Järvafältet hade tacksamt anammat sina roller som ständiga offer, helt utan eget ansvar.

Populism i meningen ”lättköpta politiska poäng” är ett politiskt gift som vänstersidan älskar att beskylla högersidan för. Tyvärr gör finansminister Elisabeth Sventesson (M) sig skyldig till just detta när det gäller livsmedelspriserna.