De stora tyska tidningarna som die Welt, Frankfurter Allgemeine och die Zeit, för att ta några exempel, tar fortfarande upp centrala frågor som höjer sig över det triviala och alldagliga. En sådan fråga, som berör vetenskapens roll i samhället, har nyligen skrivits av signaturen Thea Dorn (Christiane Scherer) i die Zeit.
Artikeln tar särskilt frågan om vetenskapens roll i det moderna samhället. Hur tillförlitlig är vetenskapen? Vad är det som vi vet och som vi kanske kommer att veta och vad är det som vi aldrig kommer att kunna förstå? Hur skall vetenskapen bäst kommunicera med samhället?
Jag har i många långa år stört mig på journalister. Jag är knappast ensam om detta men just i den här artikeln tänker jag inte fokusera exempelvis på rapporteringen om massinvandringen, hur katastrofal den än är. Istället handlar det nu om några mer övergripande problem inom den svenska politiska journalistiken, som i mitt tycke visar på brister.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 5 augusti 1164 blir Sverige genom en påvlig bulla ett eget ärkebiskopsdöme med säte i Gamla Uppsala. I Sankt Stefans katedral i Sens i franska Bourgogne vigs den svenske cisterciensmunken Stefan till svensk ärkebiskop i påven Alexander III:s närvaro. År 1273 flyttas det svenska ärkesätet från Gamla Uppsala till det nuvarande Uppsala.
På söndagsmorgonen sköts en 12-årig flicka ihjäl i den mångkulturella Stockholmsförorten Botkyrka. Enligt 
Det stora problemet, som jag ser det, är att jag och alla de som tycker som jag – och vi äro legio, ty vi äro miljoner – inte har något att säga till om. Fienden är välorganiserad och generöst finansierad (med våra skattepengar) och uppdaterar ständigt sitt PK-tänkande som fungerar som ett ideologiskt sammanhållande kitt. Vi, däremot, har bara strödda tankar som ofta inte går ihop. Vi är inte ens eniga om vem som är vår fiende. Vi vet att något är fel med Sverige men vi är inte säkra på vad det är.
Media har senaste veckorna rapporterat om hur opinionsundersökningar i USA enhälligt förutspår en valförlust för Donald Trump. Vissa talar om ett övertag för Biden på åtta procent, andra på upp till 13 procent. Att hämta in ett så stort försprång på tre månader, mitt under brinnande Coronakris och vad som i flera delstater påminner om ett fullskaligt inbördeskrig, låter som en tuff uppgift. Dessutom har en inflytelserik krets republikaner (Never Trump movement) annonserat att man denna gång kommer att rösta på Biden, eftersom en seger för Trump upplevs som ett större hot mot nationen än att det egna partiet förlorar. Att Trump själv beter sig som om valet redan var vunnet, visar väl bara hur självupptagen, skrytsam och verklighetsfrånvänd han är.
De senaste dagarna, eller snarare kvällarna, har maken och jag roat oss med att se om den svenska TV-serien Polisen i Strömstad. Hela serien (fem säsonger) bygger på Gösta Unefäldts kriminalromaner och regisserades av Arne Lifmark, och de blev omåttligt populära när de sändes på 1980- och 90-talen.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Fälttåget mot Norge pågick i 19 dagar juli och augusti 1814. Målet var att få Norge att gå med på en union med Sverige, som hade beslutats sex månader tidigare vid freden i Kiel i januari 1814.
På loppis hittade jag barnboken Öknen och borgen. Boken är tryckt 1960 och skriven av någon som heter Astrid H. Montelin. Jag har googlat men inte lyckats någon information henne. Hur som helst var det en trevlig berättelse som utspelar sig under medeltiden då delar av Spanien fortfarande låg under muslimernas makt.
Jag har just sett dokumentären Biskopen och pojkarna, som visas på
Vad är det som gör att många av dem som har en röst i det offentliga rummet i vårt land läcker känslor som ett såll? Inom psykologin talar man ibland om ”affektinkontinens” eller ”emotionell dysreglering” när man inte klarar av att härbärgera sina impulser och processa dem genom förnuftet. I Sverige har under många år emotionerna dominerat i offentligheten vad gäller vår tids ödesfrågor som migration, klimat, feminism och identitetspolitik. Detta beroende på att PK-anhängarna inom media, politik, myndigheter och akademi alltid kan åberopa Den Heliga Värdegrund som yttersta instans.
IDÉ OCH KULTUR Unga människor i Sverige skulle må så mycket bättre om de arbetade mer. Alltför många slösar bort sina bästa år på utbildningar som inte leder någonvart och som bara tvingar in dem i ett okvalificerat arbetsliv där det inte finns några större pengar att tjäna. Samtidigt klagar svenska företagare på att det saknas kompetent yrkesfolk på arbetsmarknaden. Vi behöver hitta tillbaka till vår protestantiska arbetsmoral. Unga svenskar måste förstå att arbete faktiskt skapar välstånd och möjligheter.
”Allt det som är fel och dåligt med islam har inte med religionen att göra”. Det påstår Naouel Aissaoui, som intervjuats av 
Min portugisiskalärarinna i Rio de Janeiro anser att Sverige är ett av de mest förljugna samhällena i världen, kanske det mest förljugna. Med förljugenhet avser hon klyftan mellan å ena sidan den officiellt och allmänt påbjudna sanningen och å den andra verkligheten. Sin uppfattning grundar hon inte i första hand på vad jag säger, för det tror hon knappt på, utan på vittnesbörd från en barndomsvän som blev kär i en svensk och nu är tandläkare i Malmö. ”Dom är inte kloka”, säger barndomsvännen med avseende på svenskarna och det är ett argument som tar skruv hos portugisiskalärarinnan. Med omdömet menar barndomsvännen vad hon betraktar som principlös eftergivenhet från myndigheternas sida inom den sociala verksamhet som hon själv kommer i kontakt med inom Folktandvården.
Några av den svenska lyrikens mest välkända rader är de följande:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 28 juli 1914 utbryter första världskriget och strax därefter, den 2 augusti, mobiliserar Landstormen i Sverige.
Prideveckan må vara inställd, men Stockholms lokalbussar är likväl prydda med regnbågsflaggor. Förutom några i Rinkeby, alltså. Där vill man nämligen inte köra runt med ”fikusflaggor” på bussarna.
I maj i år utfärdade USA:s president Donald Trump en så kallad exekutiv order om censur på sociala medier. I ett meddelande från Vita husets presstjänst den 29 juli fastställs att sociala medier som censurerar inte ska slippa ansvar.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 1 augusti 1794 förbjöds kaffe i Sverige som en del av den så kallade ”överflödsförordningen”. Kaffeförbudet blev oerhört impopulärt eftersom kaffe under 1700-talet hade blivit en vardaglig bruksvara bland svenskar inom samtliga samhällsklasser. Förbudet upphävdes två år senare.
Månaden augusti har fått sitt namnen efter den romerske kejsaren Augustus (63 f.Kr.-14 e.Kr.). Han var den förste kejsaren av Romerska kejsardömet och han regerade från 27 f.Kr. fram till sin död.
Fredagen den 25 juli i år hölls den första muslimska gudstjänsten i Hagia Sofia i Istanbul sedan moskén gjordes om till museum på 1930-talet. Imamen som ledde bönen höll i ett svärd medan han hyllade Mehmet Erövraren, den turkiske sultanen som i sitt jihad krossade det grekiska, kristna östromerska riket. Hagia Sofia byggdes som en kyrka i det som då var en grekisk och kristen stad. När staden erövrades av turkarna år 1453 blev kyrkan en moské. Igår (30/7) hänvisade jag till J. R. R. Tolkiens sagor när jag skrev om Konstantinopel, idag hänvisar jag till en annan fantasyförfattare, amerikanen Robert E. Howard. 
DET GODA SAMHÄLLET 