Jag har nyligen skaffat ett konto på sociala medier-appen TikTok. (Min signatur är @arkeofuturist) Det beror dels på nyfikenhet, jag ville se vad det var ”alla pratar om”. Men också för att vissa islamkritiker som jag följer på YouTube hänvisade till islamkritiker på TikTok.

En sådan islamkritisk tiktokare kallar sig Infidel Noodle. Det är vanligt att avfällingar från islam, på grund av hotbilden, använder signaturer.

Jag har tittat på några av hennes videoklipp och hon verkar göra ett bra jobb. Förhoppningsvis kan hon få unga muslimer att börja tänka kritiskt.

Varför talar svenska politiker 2021 fortfarande om Hitler och nazismen? Varför har svenska skolklasser börjat åka på studiebesök till Auschwitz? Kan det vara så att Andra världskriget har blivit det moderna samhällsetablissemangets egen ursprungsmyt? Den ofattbara ondska vi med rätta associerar med nazismen har kommit att bli en behändig motbild till våra politikers egen förmenta rättfärdighet. Den “liberala samhällsordningen” (med dess mantran om öppenhet och jämlikhet) föddes ur segern över vilddjuret. Därför är liberala samhällsordningen också vårt enda värn mot vilddjurets återkomst.

Trots besöksförbud under rådande pandemi släpptes ett 30-tal anhöriga in till en döende patient på Näl, Norra Älvsborgs Länssjukhus, i höstas. Efter att de, till skillnad från så många andra anhöriga till sjuka och döende, särbehandlats och fått möjlighet att ta farväl passade de på att vandalisera sjukhuset – eftersom sorgen blev för stor. Så beskriver Sveriges radio det inträffade:

En aforism som följt mig genom livet kommer från Ordspråksboken 29:18 och lyder ”Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst”. I King James engelska bibel är motsvarigheten ”Where there is no vision, the people perish”.

Det där kan säkert tolkas på hundratals olika sätt och vad författaren kung Salomo (bilden) egentligen menade vet vi förstås inte men vi kan ju gissa. En profetia är en utsägelse om framtiden. En vision är en bild av framtiden. Vad Salomo avsåg var troligen kunskap om framtiden eller snarare, eftersom kunskap om framtiden inte finns, att folk hade en känsla av vad framtiden bar i sitt sköte.

Under februari och mars hålls en serie om sex seminarier på Liverpool John Moores University i Liverpool, England. Temat är ”avkoloniseringen” av vetenskapen och syftet är att reformera läroplanerna genom att införa mer ”mångfald”:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Tåget över Bält var ett svenskt fälttåg över isarna mellan de danska öarna som pågick mellan den 30 januari och den 15 februari 1658.

Det är kallt ute. Snön lyser vit och vacker. Nu borde klimatångesten kunna lindras en aning. Men jag tror inte det. Min instinkt säger mig att många i stället kommer att komma med ursäkter: Kylan vi upplever är bara en parentes. Ja, snart fortsätter den globala uppvärmningen att föra oss närmare undergången.

Som en påminnelse om att klimatet fortfarande är i kris nominerades Greta Thunberg till Nobels fredspris.

Det var inte mer än högst tio eller kanske bara sju år sedan jag på allvar började fundera över PK-ismen. Dessförinnan såg jag den inte. Jag såg bara en massa stolliga idéer utan uppenbart inre sammanhang som jag trodde skulle försvinna av sig själva när folk skrattat färdigt åt barnsligheterna.

En tossig idé som i och för sig varit med några år är att västerlandets välstånd skulle bestå av resurser som stulits från u-länder. Den teorin slog igenom på 1970-talet och förklarade att kolonialismen var en konspiration under ledning av drottning Victoria av Storbritannien som gick ut på att med våld och list och för sin egen bekvämlighet stjäla andras egendom.

Douglas Murray sa att alla länder på jorden anses vara till för de ländernas folk medan europeiska länder anses vara till för alla världens folk. Charles Murray säger att 97 procent av alla viktiga historiska bedrifter inom vetenskap har gjorts av personer från Europa och Nordamerika.

År 1960 hade västvärlden 25 procent av jordens befolkning, år 2000 var den siffran 16 procent och år 2050 kommer den ligga på 10 procent (enligt Pat Buchanan). År 2050 kommer medianåldern för västerlänningar att vara 50 år (enligt Buchanan). När Buchanan publicerade boken ”The Death of the West” år 2001 brukade han säga att det enda landet i Europa där kvinnorna får tillräckligt många barn för att landet ska kunna överleva i framtiden är muslimska Albanien. År 2100 beräknas halva Albaniens befolkning vara över 61 år.

Black Panther är en amerikansk superhjältefilm från 2018, baserad på seriefiguren med samma namn från Marvel Comics. Filmen handlar om T’Challa, kung i det afrikanska riket Wakanda, som även uppträder som superhjälte och brottsbekämpare iklädd en panterkostym. Filmen utmärkte sig genom att hylla svart nationalism.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Fraustadt var ett fältslag som utkämpades den 3 februari 1706 (den svenska stilen) vid staden Fraustadt i Polsk-litauiska samväldet (dagens Wschowa i Polen) under Karl XII:s fälttåg i Polen 1701 och 1706. Slaget stod mellan en svensk armékår under befäl av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en sachsisk-rysk armé under befäl av fältmarskalk Johann Matthias von der Schulenburg.

Det kalla, frostiga vintervädret tycks bli kvar ytterligare en tid och likt Anders Leion, som nyligen skrev en härlig text om vinterglädje här på Det Goda Samhället, är jag väldigt förtjust i sådana här kalla, krispiga dagar.

Då och då lyssnar jag på anglosaxiska opinionsbildare på YouTube – förbannat vare dess namn men kanalen gör fin nytta – för att se om de kommit på något som jag inte har kommit på. Några av mina favoriter detta halvår är Douglas Murray, Victor Davis Hanson, Brett Weinstein och Jordan B. Peterson. Nyss lyssnade jag på det här samtalet på nästan två timmar – fast jag snabbspolade en del longörer – mellan Murray och Peterson.

Den amerikanska serietidningsindustrin går sämre för varje år och många bedömare tror att en av orsakerna är ”wokeness”. I en artikel i The Federalist (7/1 2021) skriver Peter Pischke hur woke-redaktörerna på de stora förlagen öppet föraktar serietidningsfansen.

I en artikel på bloggen Save The West radar Kenneth Abramowitz upp tio saker som han anser hotar den fria världen. Det är 1) Irans strävan mot kärnvapen, 2) en palestinsk terrorstat, 3) amerikanskt beroende av kinesisk tillverkning, 4) jihadism, 5) Kinas strävan efter makt i Stilla havet, 6) knarkmaffian, 7) illegal invandring till USA genom södra gränsen, 8) Ryssland, 9) kriget i Afghanistan, 10) ett korrumperat FN.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Viktor Rydbergs dikt ”Träsnittet i psalmboken” trycks i Handelstidningen 2 februari 1878 och omtrycktes i Nornan 1879.

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (förkortat GHT), även Handelstidningen, var en dagstidning som gavs ut i Göteborg åren 1832–1985, åren 1973–84 som veckotidning.

Viktor Rydberg anställdes som redaktör på GHT i maj 1855 och blev kvar på tidningen i tjugo år.

Den tredje augusti 1492 avseglade den italienskfödde Cristovoro Colombo med sina tre fartyg Santa Maria, Niña och Pinta på uppdrag av Spaniens kungahus västerut för att hitta sjövägen till Indiens, Japans och andra asiatiska områdens rikedomar. Åtta månader senare återvände han en båt fattigare till Spanien och hyllades kungligt för upptäckterna av ön Hispaniola – numera Haiti och Dominikanska Republiken –  och Kuba. Santa Maria hade gått på grund på en sandstrand i Hispaniola och virket använts för att bygga en spansk befästning som bemannades av en del av fartygets besättning. Dessa tvingades alltså stanna kvar i det okända landet.

I söndags skulle vi, min fru och jag, stiga ned på bryggan vid hemön efter att ha varit i Dalarö för att fylla på våra karantänsförråd.

Hon gick först, tog ett steg, tog ett till – och stöp. Bryggan var täckt av tunn, osynlig is. Hon bröt båda piporna på högra benet. Waxholmsbåten hade inte lagt ut. Ett par matroser hoppade av, hjälpte henne ombord och skaffade henne en plats att ligga på. Under färden in till Dalarö ringde de efter en ambulans som stod på kajen och väntade. Ett halvt dygn senare var hon opererad. Dagen efteråt skulle hon skickas hem. Det skrämde henne så att hon började gråta. (Jag var kvar på ön för att ta hand om allt olåst, dra upp båten och göra i ordning allt inför en längre bortovaro). Då fick hon stanna ett dygn till. Dagen därpå hjälpte grannen henne att provisoriskt komma i gång, i det hem som vi lämnat åtta månader tidigare.

Just nu har vi ett riktigt vackert vinterväder här i Stockholm, ja i hela Sverige såvitt jag förstår. Utanför mitt köksfönster ser det ut som ett julkort. Hundarna beter sig som ystra valpar när vi går ut och själv känner jag mig som barn på nytt. Det enda som fattas för att vinterdagen ska vara helt perfekt är den gamla sparkstöttingen, som tyvärr är försvunnen sedan länge.

Teveserien En härlig tid (engelska: The Wonder Years), som sändes 1988–1993, utspelar sig åren 1968 till 1973, i en amerikansk småstad.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 1 februari 1594 begravs kung Johan III i Uppsala domkyrka, mer än ett år efter sin död (17 november 1592). Knappt tre veckor senare kröns hans son Sigismund, som sedan 1587 är kung av Polen och har efterträtt fadern i Sverige vid hans död, till svensk kung.

Johan III var son till drottning Margareta och kung Gustav Vasa och kung av Sverige 1569–1592 efter att ha tillskansat sig kungamakten genom att hösten 1568 fängsla sin bror Erik XIV.

I Vilhelm Mobergs roman Rid i natt! från 1941 grävs huvudpersonen Ragnar Svedje ned levande i jord som straff för att han kräver sin rätt till sin gård och sin frihet. När romanen skrevs var den menad som ett upprop till motstånd mot Hitlertyskland. Men budskapet är egentligen tidlöst: “Så går en budkavle genom nätter och dagar, genom år och århundraden, löpande sitt angelägna ärende, frambärande från tid till tid det brådskande budet, det yppersta och det sista.” Kanske är Rid i natt! mer aktuell än någonsin för oss svenskar: “Håll dig vid din rätt och släpp den icke ifrån dig!”

För några år sedan undrade förre Scaniachefen och dåvarande ordföranden i Svenskt Näringsliv Leif Östling vad skattebetalarna får för sina skatter. ”Vad fan får jag för pengarna?” sa han närmare bestämt och för det blev han petad som ordförande i den främsta svenska företagarorganisationen. Det var en deplattformering som hette duga innan man ens visste att det hette deplattformering.

Att fråga sig vad man får för sina pengar när man lämnar dem ifrån sig är en naturlig och vällovlig sedvänja. Varenda svensk gör det antagligen flera gånger om dagen. På ICA-hyllorna hänger lappar som anger varornas kilopris innan frågan ens är ställd.

Jag måste erkänna att jag studsade till när jag såg den här bilden dyka upp i mitt flöde. Både Patrik Sjöberg och Joakim Lamotte har alltid väckt min respekt, för att de så konsekvent ställt sig på offrens sida och krävt att pedofiler såväl som andra kriminella ska sota för sina handlingar.

Men ”Kill your local pedophile” (som även finns som T-shirt och träningsbyxor) skjuter över målet. Det känns faktiskt som att man uppmanar dalkarlarna i Björbo att ta fram högafflarna och marschera mot Federleys gård.

I ett reportage har tidningen Politico (26/1 2021) tittat på president Joe Bidens medarbetare i Vita husets hudfärg och konstaterar att en stor majoritet är vita.

”All but four of the 22 people we identified with a prime office on the first and second floors of the West Wing are white.”

I en essä i magasinet The Spectator USA (27/1 2021) skriver historikern Dominic Green hur USA håller på att förvandlas till en oligarki, ett fåtalsvälde:

”A republic, Plato noted, decays from within, not from invasion. Build the American Athens and, sooner or later, you will find yourself living in the American Rome.”

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Lena stod mellan kungasonen Erik Knutsson med svenskt och norskt krigsfolk och kung Sverker den yngre med en till övervägande del dansk här vid Lena i Kungslena socken i nuvarande Tidaholms kommun, Västergötland, den 31 januari 1208.

Slaget var ett led i maktkampen mellan de sverkerska och erikska ätterna, men också ett hopp för den danske kung Valdemar Sejr att införliva Västergötland med Danmark, som då var i ett expansivt skede.

Det är sällan jag skriver om näthat och nättroll. Det beror på att jag inte blir särskilt upprörd över sånt. När kända skribenter beskriver hur de hatas och hotas i kommentarsfält och på sociala medier brukar jag ofta fundera över hur mycket det egentligen ligger i påståendena. Är det verkligen så farligt med nedsättande kommentarer och ilskna tillmälen?

När jag för trettiofem år sedan i historieboken På Spaning efter Moder Sveas Själ myntade begreppet Politikerväldet var avsikterna rent deskriptiva. Jag ville bara hitta en lämplig beteckning på vår historiska era. Jag tyckte att ”Demokratins tidevarv” och sådant som man kan finna i skolböcker i historia var för fjäskigt och självförhärligande. Jag gjorde det självklara, nämligen identifierade den lilla grupp på något tiotusental personer varav de flesta inte har något att säga till om men som trots sin antalsmässiga ringhet kontrollerar ungefär halva bruttonationalprodukten. Ingen grupp i Sverige har så mycket makt och inflytande över vad som sker i landet, sa jag mig, och därför föll det sig naturligt att kalla hela epoken för Politikerväldet.