Den svenska julen varar traditionellt i tjugo dagar – från julafton till Sankt Knuts dag den 13 januari. Knut Lavard (omkring 1090-1131) var en dansk prins som blev mördad och vördad som ett helgon.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 13 januari 1435 väljs upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson (ca 1390-1436) till rikshövitsman Arboga möte. Detta möte räknades i äldre historieskrivning som Sveriges första riksdag.

Spekulationerna kring Palmemordet (vem utförde mordet? varför får vi aldrig någon trovärdig lösning?) ser ut ungefär som spekulationerna kring orsakerna till Sveriges problem i allmänhet. Antingen är vi utsatta för en komplott och för en illistig mörkläggning. Eller också är vi bara offer för vår egen dumhet. En ny dokumentär om Palmemordet ställer återigen frågan hur vi ska begripa det offentliga Sveriges till synes obegripliga inkompetens.

Det stora hotet mot yttrandefriheten förr i världen var att regeringen censurerade medborgare. Nu står vi inför en ny situation – det är den folkvalda regeringen som riskerar att censureras av techjättarna. USA:s president Donald Trump blev nyligen avstängd från Twitter och Facebook.

Trots att två aktuella händelser har så olika emotionell laddning skulle jag säga att de är uttryck för samma globala tendens: Dan Eliassons avgång och Trumpanhängarnas mobbangrepp på den amerikanska kongressen. Den gemensamma globala – eller i varje fall västerländska – tendensen är att den sociala huvudmotsättningen inte längre står mellan arbetare och kapitalister som i det gamla industrisamhället utan i stället mellan en politikerledd elit och en grupp som kanske kallar sig folket men i varje fall känner sig åsidosatt och missunnar eliten dess åtminstone påstådda privilegier.

För den som förmått höja blicken från den exalterade rapporteringen och kommentarerna i CNN och SR/SVT, framstår talet om statskupp i Washington som allt mindre rimligt.

Däremot verkar det nu pågå ett verkligt angrepp mot det fria ordet och yttrandefriheten som samma media verkar välja att blunda för.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 12 januari 1528 kröntes Gustav Vasa i Uppsala domkyrka till kung av Sverige. Han är den andre svenske kungen som har kallats landsfader, pater patriae. Den förste som kallades så var S:t Erik, som blev martyr i Uppsala den 18 maj 1060.

I Olaus Petris predikan vid Gustav Vasas kröning framhåller han helgonkungarna S:t Olof och S:t Erik som förebilder som den nye kungen bör efterlikna.

Den italienska skådespelerskan Mariangela Melato dog den 11 januari 2013. Hon är mest känd för rollen som Kala, chef för kejsar Mings säkerhetspolis, i filmen Blixt Gordon från 1980. Hon var vacker och grym och piskade sina offer med en niosvansad katt.

Av ett självklart skäl har kapitalister aldrig brukat vara socialister. Det självklara skälet är att kapitalismens avskaffande står högst på socialisternas dagordning. Om någon vill avskaffa sig själv finns det enklare metoder än att genomföra en hel revolution för att uppnå sitt mål.

Jag har just sett dokumentärserien ”Mommy Dead and Dearest” på HBO. Det är inte första gången jag ser den, jag har faktiskt sett den två gånger tidigare, men den är så intressant att den tål att ses många gånger.

”Mommy Dead and Dearest” handlar om Dee Dee Blanchard och hennes dotter Gypsy Rose – ett av världens mest kända fall av den fruktansvärda psykiska sjukdom som kallas Münchhausen by proxy, eller Münchhausensyndrom genom ombud som man ibland säger på svenska.

Filmen Grease (1978) är en amerikansk romantisk komedi-musikalfilm om ungdomar på 1950-talet. Filmen, parodierar flera av sina föregångare, i synnerhet West Side Story (1961), är baserad på en musikal med samma namn. Huvudrollerna spelas av John Travolta och Olivia Newton-John.

När filmen sändes i brittisk teve på annandag jul förra året (2020) blev den hårt attackerad av ”wokevänstern” på sociala medier som anklagade den för att vara sexistisk, rasistisk och homofobisk. Flera röster krävde att filmen skulle stoppas från att någonsin visas på brittisk teve.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660. Polackerna förde ett gerillakrig mot den svenska hären, vilket orsakade stora förluster. Ett av skälen till att så många polacker gick emot Sverige var religionen. Polackerna var katoliker och svenskarna protestanter.

Förra sommaren stod jag och väntade på att trafikljuset för fotgängare skulle slå om till grönt, så att jag kunde korsa gatan i mina tämligen lugna innerstadskvarter. En kvinnlig förare hade just stannat vid övergångsstället och väntade på sin tur för att köra. Samtidigt kommer tre ungdomar, en tjej och två grabbar i 20 till 25-års åldern, av utseendet att döma med bakgrund i Mellanöstern, gående mot rött.

För trettiofem år sedan, i historieboken På spaning efter Moder Sveas själ, myntade jag uttrycket ”politikerväldet”. Det var inte bara en uppkäftig tillvitelse mot makthavarna – att tala om ledarna i termer av ett ”välde” är såklart förolämpande – utan framför allt ett försök att placera in vår epok i historien och att ge den ett namn i enlighet med etablerad svensk historiografi. Historieböckerna brukar indela tiden i historiska epoker och namnge dem efter de huvudsakliga makthavarna: folkungatiden, stormannatiden, sturetiden, vasatiden, det karolinska enväldet och så vidare. Min enkla tanke var att historien inte tagit slut utan att vi lever i den och att vår epok rimligen måste heta något i framtidens historieböcker. Varför inte följa traditionen att ge tidevarvet namn efter de främsta makthavarna? tänkte jag och kom fram till att det intresse som tar hand om runt hälften av BNP rimligtvis bör kvala in som makthavare nummer ett.

Odysséen är ett epos, som tillsammans med Iliaden, brukar tillskrivas Homeros och utgör den äldsta bevarade europeiska litteraturen. Det antas att Odysséen skrevs några årtionden senare än Iliaden, omkring 700 f.Kr.

I tidningen The American Conservative skriver Matt Purple om hur en lärare Lawrence, Massachusettes, tagit bort Odysséen ur undervisningen eftersom den inte anses politiskt korrekt. Artikelförfattaren menar att diktverket ska kritiseras – och det kritiserades även av grekerna under antiken – men inte tas bort:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjölds ledning återvänder till Stockholm den 10 januari 1904.

Geologen Otto Nordenskjöld (1869-1928) var ledare för den Första svenska Antarktisexpeditionen 1901 med skeppet ”Antarctic”.

Man har nog bara rätt att skriva ett begränsat antal artiklar per år om coronat och det antalet har jag säkert överskridit men nu är det ett nytt år och jag bör ha fått en ny kvot.

En observation som många med mig gjort är att man säkert vet mycket om viruset men knappt något om den fråga som hittills har varit den viktigaste av alla, nämligen med vilket slags politik sjukdomen bäst ska motarbetas. Det finns två motsatta huvudlinjer med varsin benfast övertygad grupp anhängare. Den ena huvudlinjen är att samhällena så långt det går ska stängas och den andra att de i möjligaste mån ska hållas öppna.

Mycket av svensk debatt om rätt och fel, om brott och straff har utgått från det faktum att vi har en överrepresentation av invandrare i brottsstatistiken. Vems är felet? Vem ska lastas? Och hur ska problemet tacklas? Ska vi ställa samma krav och ha samma förväntningar på alla oberoende av deras ursprung? Det kan låta som en bra lösning. Frågan är bara om den inte stjälper mer än hjälper. Den kan nämligen få oss att tro att vi alla är så lika. Oberoende av ursprung.

Parisavtalets mål är att jordens medeltemperatur inte skall överstiga 2°C och helst inte 1,5°C. Den globala medeltemperaturen har hittills stigit med 1 – 1,2°C jämfört mer förindustriella förhållanden och ökningstakten ligger för närvarande på 0,15 – 0,20°C per årtionde. En ökning med 1,5 °C kommer därför med stor sannolikhet att inträffa under tiden 2030 – 2040.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Kolding stod den 9 januari 1644 i Kolding mellan svenskt och danskt kavalleri och slutade med svensk seger.

Torstensons krig kallas kriget mellan Sverige och Danmark-Norge mellan 1643 och 1645. Kriget anstiftades av Axel Oxenstierna med målsättningen att häva den danska Öresundstullen och göra strategiska landvinningar för att försvåra framtida danska anfall mot Sverige.

Nu påstår vissa Trumphatare att det som hände i Washington, D. C. i förrgår var ett kuppförsök. På svenska Twitter skriver till exempel den så kallade ”antirasisten” Bilan Osman:

Den store samhällstänkaren och ekonomen Adam Smith gjorde följande tänkvärda observation i Wealth of Nations, fjärde boken, åttonde kapitlet:

Folk som tillhör samma näring träffas sällan, även om syftet bara är glädje och underhållning, utan att samtalet slutar i en konspiration mot allmänheten eller i någon dold överenskommelse om att höja priserna.

Till att börja med äTrump inte i första hand republikan, utan president. Precis som Michael Flynn var han trogen det demokratiska partiet ända fram till epoken Obama, då korruptionen runt Vita Huset stegrades till såna nivåer att det blev svårt att samtidigt vara demokrat och patriot. FöTrump såväl som hans supportrar är patriotismen viktigare än partitillhörigheten.  

När Trumpanhängare stormade Kapitolium i Washington, D. C. den 6 januari sköts en kvinna till döds. Kvinnan, Ashli Babbitt, 35, försökte forcera en dörr när en polis på andra sidan avlossade det dödande skottet. Hon var en hängiven Trumpanhängare och på sociala medier hyllas hon av vissa som en ”martyr” för Trumprörelsen i kampen mot ”det stulna valet”.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Warksow var ett fältslag under Skånska kriget år 1678 mellan Sverige och Danmark vid Warksow på ön Rügen i Tyskland som Sverige vann. Anledningen till att svenskarna fick ett övertag var att danskarnas general Rumohr blev dödligt sårad i stridens inledningsskede och fördes bort från slagfältet. Detta slag blev fältmarskalk Otto Wilhelm Königsmarck största seger under Skånska kriget.

USA:s största kabinpersonalsfackförbund vill förbjuda Trumpdemonstranter att flyga. Detta på grund av att man anser att de utgör en säkerhetsrisk. Igår (6/1 2021) förekom flera incidenter ombord på flygplan med Trumpanhängare som var på väg till protestmötet i huvudstaden Washington, D. C., där Kapitolium stormades.

I väst gillar vi att idealisera andra och frossa i vår egen skuld. Mea culpa! Självkritiken är en bra egenskap som gjort att vi kunnat rätta och förbättra oss. Men när självkritiken urartar i självspäkning blir det fel. För sanningen är att vi uträttat mer gott än ont.

Man behöver inte leta länge för att hitta otaliga exempel i filmer och böcker som visar vår vilja att skönmåla andra och nedvärdera oss själva. Det är inte sällan man hör västerlänningar tala om kolonialismen, imperialismen och slaveriet i bestämd form singularis. De syftar på västerländsk kolonialism, västerländsk imperialism och västerländsk slavhandel. Ja, som om inga andra civilisationer har sysslat med sådant. Jag tror inte att man är så dålig på historia. De flesta vet att de finns fler kolonialismer, imperialismer och slaverier. Men det är liksom bisaker, de är inte lika viktiga.

Läser om en man som blev mördad när han tog ut pengar vid bankomaten. En handling som många av oss gör regelbundet, precis lika vardaglig som att handla en liter mjölk eller en dosa snus i kiosken, men som i det här fallet ledde till döden.

Det fanns många vittnen till mordet, sannolikt kunde flera av dem beskriva hur mördaren såg ut. Likväl klämmer polisen bara ur sig en beskrivning av mannens kläder. Hur är det möjligt? Det är ungefär lika intetsägande och meningslöst som när de vid ett annat tillfälle gav signalement på en grå moped. Det är ett hån mot hela samhället och i förlängningen innebär de vaga signalementen faktiskt att polisen i praktiken lierar sig med de kriminella.

I måndags (5/1) skrev Erik Helmerson detta i Dagens Nyheter: Det är svårt att tänka sig en värld styrd av kvinnor, ett matriarkat. Men vi kan sakta vara på väg mot en livssyn där traditionellt kvinnligt kodade värderingar som flit, ickevåld, samverkan, laglydnad och empati vinner mark. 

Han säger också att det viktiga inte är att världen blir bättre när flickor får en bättre uppväxt och kvinnor får mer inflytande. Det viktiga är att de får bättre egna liv. Efter att på olika sätt ha beskrivit hur samhället förbättras slutar han sin betraktelse med: Själv tror jag att just detta är räddningen för människan som art.