Den frågan bör man ställa till de nämndemän som dömde Shakir Mahmoud Shakir till fyra års fängelse – och samtidigt såg till att han får stanna i Sverige, trots att han är irakisk medborgare. Han våldtog en 100-årig kvinna medan han arbetade i hemtjänsten i Stockholm men trots hennes ålder och utsatthet menar domstolen att våldtäkten inte var grov.

Det är en riktigt snuskig historia som rullas upp, detta, och jag är egentligen alldeles för rasande för att kunna skriva om det på ett nyanserat sätt. Samtidigt tänker jag, varför i hela h-vete ska jag nödvändigtvis vara nyanserad när jag skriver om en kretin som utnyttjar sitt jobb i hemtjänsten för att kunna våldta gamla kvinnor som inte kan göra motstånd?

Men domen gör mig nästan lika rasande som gärningen i sig. Dessa nämndemän, som spottar ur sig floskler om Shakirs ”anknytning” till Sverige, om att det skulle vara ”oproportionerligt” att utvisa honom för ett sånt brott – hur kan de sova om nätterna, hur kan de se sig själva i spegeln utan att kräkas?

I själva verket borde alla, exakt alla, icke-medborgare som begår våldsbrott utvisas. Direkt – och på livstid. Att det inte redan görs är helt perverst.

Men då har vi ju det där med våldet också. Det förekom nämligen varken ”hot” eller ”våld” under Shakirs våldtäkt mot 100-åringen, menar tingsrätten. Därför betraktar de inte våldtäkten som grov.

Det är fullkomligt omänskligt resonerat. Det här handlar om men kvinna som är äldre än de allra flesta av oss blir. Med åldern ökar skörheten, både den fysiska och psykiska, och dessutom pratar vi om en kvinna som är beroende av sin hemtjänst för att klara sin vardag. Bara det faktum att en man då kliver in i hennes hem och stoppar upp föremål i hennes vagina är väl hotfullt nog?

Och för det andra så har vi den där lilla detaljen om att Shakir inte använde våld. Inte? Att tränga sig in i någons hem och köra in ett föremål i personens underliv är alltså inte våld?

Vi tar det igen:

Att stoppa upp något i en annan människas underliv, trots att denna människa skriker och ber en sluta, är inte våld.

Så vad ÄR det egentligen? Kan någon förklara det för mig? För i min värld – i den värld jag växte upp – är det definitivt en våldshandling. Men med de här nämndemännens definition av vad som ska räknas som hot och våld kan vi lika gärna skrota begreppet våldtäkt överhuvudtaget.

Vilket får mig att fundera över vad de själva har för preferenser egentligen. Om någon skulle våldta dem genom att stoppa upp något i deras underliv, skulle de då tänka att ”ja, det här var kanske inte så kul men det är ju i alla fall inte hotfullt eller våldsamt, så det är tack och lov inget grovt brott”?

Så fan heller. Men när det gäller en gammal kvinna, då spelar det tydligen inte så stor roll. Då räcker det inte med att en främmande karl stoppar upp föremål i underlivet för att det ska betraktas som grovt. Vad hade behövts? Att han slagit henne halvt fördärvad medan han våldtog henne?

Det finns inga svärord i min vokabulär som kan beskriva det hat jag känner just nu. Mot Shakir Mahmoud Shakir. Mot en hemtjänstorganisation som anställer såna som honom. Mot nämndemännen.

Ja, hat. Och nej, det är INTE detsamma som hot. Hat är en fullt naturlig känsla som infinner sig när onda människor utför onda handlingar – och rättssystemet sviker offren.

Svensk hemtjänst behöver en rejäl omstart, det är ett som är säkert. Vi kan inte ha män från kvinnohatande våldskulturer som har fri tillgång till våra äldre kvinnor – det är ett rent hån och måste sättas stopp för.

Uppenbarligen behöver även rättssystemet en uppryckning. Att kalla ett sådant här genomvidrigt övergrepp på en gammal kvinna för något annat än grovt är skamlöst.

Här kan du läsa mer om våldtäkten och domen.

Bild: Pixabay