Richard Carrier är en amerikansk historiker och filosof, mest känd för sina texter om religion, skepticism och kristendomens ursprung. Han doktorerade i antik historia vid Columbia University, med specialisering på den intellektuella och vetenskapliga kulturen i det tidiga romerska riket. Carrier är en framstående förespråkare för den så kallade ”Christ myth theory”, som hävdar att Jesus från Nasaret kanske inte var en historisk person, utan snarare en mytisk gestalt skapad av de tidiga kristna.

I böcker som Proving History och On the Historicity of Jesus tillämpar han formell logik och Bayesiansk sannolikhet på historiska frågor och utmanar konventionella metoder inom biblisk forskning. Även om hans åsikter ofta betraktas som marginaliserade inom akademin, är Carrier en framträdande röst i sekulära och ateistiska kretsar, och deltar ofta i offentliga debatter om religion, vetenskap och filosofi.

MythVision Podcast är en populär YouTube-kanal och podcast som ägnar sig åt att utforska religionens historia, mytologi och ursprung – särskilt den tidiga kristendomen och Bibeln. Den leds av Derek Lambert, en före detta kristen som lämnade fundamentalismen och nu förespråkar ett historiskt-kritiskt och sekulärt sätt att närma sig religiösa texter.

Genom långa intervjuer pratar Lambert med ett brett spektrum av gäster – från ledande forskare som Bart Ehrman, Dale C. Allison och Robyn Faith Walsh till mer kontroversiella figurer som Richard Carrier och Robert M. Price. Programmet syftar till att göra komplex akademisk forskning tillgänglig för allmänheten och samtidigt uppmuntra till öppen diskussion om tro, tvivel och avförtrollning.

Lambert är känd för sin passionerade och samtalston, och för att han ramar in akademiska debatter på sätt som tilltalar före detta troende och nyfikna skeptiker. Hans bakgrund – kampen mot missbruk, uppbrottet från religionen och jakten på kunskap – präglar kanalens fokus på personlig och intellektuell transformation. MythVision kombinerar ofta biblisk forskning, jämförande mytologi och motapologetik, och placerar sig i skärningspunkten mellan utbildning och aktivism. Även om den akademiska stringensen varierar beroende på gäst, har podcasten blivit en viktig plattform för att diskutera religion utanför traditionella akademiska miljöer.

Richard Carrier riktar sällan sin uppmärksamhet mot islam. I en ny diskussion med Derek Lambert i MythVision Podcast (29/10) här presenterade han dock en skarp sociologisk kritik av religionen – inte så mycket dess teologi, som dess intellektuella miljö.

”Jag undviker faktiskt Koranen,” medger han, ”eftersom man inte behöver attackera den för att bemöta islam.” För Carrier ligger islams problem mindre i själva skriften och mer i de system som skyddar den från granskning.

Enligt Carrier har många muslimska majoritetssamhällen isolerat sin tro från kritik så grundligt att islamisk apologetik har förblivit ”naiv och efterbliven.” Genom att blockera tillgång till kritisk forskning, förbjuda avvikande röster och behandla skepticism som tabu, har dessa samhällen oavsiktligt hämmat sina egna intellektuella immunsystem.

”När du aldrig låter någon ifrågasätta dig,” förklarar han, ”utvecklas dina argument aldrig. Sedan, när någon till slut ifrågasätter dig, har du inget försvar.”

Carrier kontrasterar detta mot kristendomens utveckling. Under århundraden i väst har kristna doktriner utsatts för ständiga angrepp – från vetenskap, filosofi och intern reform. ”Kristen apologetik blev mer sofistikerad just därför att den kritiserades skoningslöst,” noterar han. ”Islam ligger däremot fortfarande hundra år efter.”

Carrier har egen erfarenhet av att debattera muslimska apologeter, särskilt vid ett evenemang 2003 i Dearborn, Michigan – en stad med en av de största muslimska befolkningarna i USA. Den fem timmar långa debatten drog tusentals åhörare. Hans slutsats: debatter handlar inte om att omvända motståndarna på scenen, utan om att nå dem i publiken som aldrig tidigare hört den andra sidan.

”Du kommer inte att ändra apologetens åsikt,” säger han. ”Men du kan så ett frö hos någon som lyssnar – kanske fem procent börjar tänka annorlunda. Så sker framsteg: långsamt, över generationer, som ränta på ränta.”

Carrier berättar om ett möte med en före detta muslimsk kvinna från Saudiarabien som i hemlighet hade fått tillgång till hans antikristna skrifter på nätet. Eftersom saudiska censurmyndigheter blockerar anti-islamiskt material men inte kritik av kristendomen, blev hans essäer om kristendomen oavsiktligt hennes väg till ateism. ”Ett argument mot Gud är ett argument mot Gud,” sade hon till honom. För Carrier visade historien hur sårbara även djupt troende kan vara när de väl exponeras för öppet tänkande.

Carrier insisterar på att islam inte kräver någon särskild sorts ateism för att utmanas. Samma logiska invändningar som gäller mot kristendom eller judendom – det ondas problem, Guds dolda natur, den naturalistiska förklaringen av moralens utveckling – gäller även för islam. ”Du behöver inte skräddarsy argument mot Muhammed,” säger han. ”De grundläggande argumenten mot teism räcker redan.”

Även om Carriers kritik är obarmhärtig är hans ton inte fientlig. Han uppmanar andra skeptiker att undvika hån och förakt. ”Att bara vara respektlös hjälper inte,” varnar han. ”Engagera dig kritiskt, men med förståelse. Kom ihåg att de flesta muslimer aldrig ens har fått höra de här argumenten.”

Enligt honom handlar uppgiften inte om att förödmjuka, utan om att öppna ett samtal som länge har undertryckts. För en religion skyddad av censur och social konformitet kan även en liten dos ärlig debatt vara revolutionerande.