Igår (1 november 2025) hölls öppningsceremonin för Stora egyptiska museet i utkanten av Kairo. Med sin utställningsyta om 81000 kvadratmeter är museet det största i världen. Den sammanlagda ytan är 500 000 kvadratmeter. Det tog tjugo år att bygga det och kostnaden beräknas till omkring 1,2 miljarder dollar.

President Abdel Fattah al-Sisi skrev stolt på sociala medier att museet kommer att förena ”de forntida egyptiernas genialitet och de moderna egyptiernas kreativitet, och berika världens kultur och konst med ett nytt landmärke som kommer att locka alla som värdesätter civilisation och kunskap”.

Två salar är tillägnade de 5 000 föremålen ur kung Tutankhamons samling, som nu för första gången kommer att visas i sin helhet sedan den brittiske arkeologen Howard Carter upptäckte graven i Luxor år 1922.

Man hoppas att det nya museet ska locka fler turister till Egypten. Turismministern Sherif Fathy kallade det här ”Egyptens gåva till världen”.

Flera medier rapporterar nu om krav från egyptier på att européer ska lämna tillbaka föremål som till exempel Rosettastenen från British Museum, Zodiaken från Dendera från Louvren och bysten av Nefertiti från Berlin.

Man kan även se det magnifika öppnandet som en anledning till att fundera över Europas gåva till Egypten. För egyptologin skapades av européer.

Det var Napoleons Egypten-expedition 1798–1801 som lade grunden för egyptologin (av grekiska ”Aigyptos”, Egypten, och ”logos”, lära).

Napoleon hade med sig över 150 forskare, ingenjörer och konstnärer som dokumenterade monument och inskriptioner. Resultatet blev det monumentala verket Description de l’Égypte (1809–1829), den första stora vetenskapliga dokumentationen av Egyptens fornlämningar.

Innan dess visste egyptierna i stort sett ingenting om sin historia. De gick omkring bland tempelruiner och blickade upp mot de väldiga pyramidernas toppar, men de hade ingen aning om vilka som hade byggt dem, när och hur. Många trodde att monumenten var farliga och förbannade platser hemsökta av demoner.

Det man visste om det forna Egypten kom från berättelser från Bibeln och Koranen där Moses är hjälten och egyptierna ”the bad guys”.

Hieroglyferna kunde ingen läsa förrän fransmannen Jean-François Champollion knäckte koden med hjälp av Rosettastenen.

För oss svenskar kan det vara roligt att känna till att den svenske orientalisten Johan David Åkerblad (1763–1819) spelade en betydande men ofta underskattad roll i grundläggandet av egyptologin. Han var den förste som korrekt identifierade flera fonetiska tecken i den demotiska texten på Rosettastenen och visade att vissa egyptiska tecken återgav ljud, inte bara idéer.

Åkerblads förarbete, publicerat i Lettre sur l’alphabet des inscriptions coptes et grecques découvertes en Égypte (1802), blev en viktig förutsättning för Champollions genombrott 1822.

Utan européernas nyfikenhet och idoga vetenskapliga arbete hade egyptierna fortfarande levt i okunnighet om sin historia och deras identitet och självuppfattning hade sett annorlunda ut.