I egenskap av din kapitalförvaltningsrådgivare har jag en del synpunkter på dina funderingar att sätta någon miljard av dina egna pengar i Stegras pågående emission – eller åtminstone kapitalanskaffningsförsök – om sådäringa tio miljarder kronor totalt, tills vidare alltså. Jag har två synpunkter som du kanske bör ta i beaktande. Den första är den förväntade nya ägarbilden. Den andra är spelets gradvisa förvandling från något som påminner om traditionell privatkapitalism till ett mer stalinistiskt inspirerat upplägg.

Storägare Mix tycks inte planera att satsa egna pengar i emissionen utan har i stället rest till Nepal vilket ser ut som en signal om hans grad av engagemang. Hans roll som huvudägare kommer troligen att övertas av före vicepresidenten Al Gore och dennes miljöfond Just Climate som i sin tur ägs av en annan juridisk person som heter Generation Investment Management (vars ledare syns på bilden; Gore är ordförande) som disponerar uppemot 200 miljarder kronor (tre svenska bnp-procent) plus de extra pengar som de enskilda investeringsobjekten kan locka fram.

Att ha Just Climate som ägare kan passa Stegra utmärkt. Just Climate räknar inte med någon avkastning på kort sikt, kanske inte alls. Dessutom specialiserar sig Just Climate på särskilt svåra investeringsprojekt som kommer att ta lång tid och jobbar med ännu inte färdigutvecklad teknik.

Om du tänker köpa andelar i Stegra ska du därför betänka att Al Gore och Harald Mix troligen tänker olika. Mix vill nog tjäna pengar och ju bättre du lyckas följa honom i kölvattnet (om du lyckas komma så nära) desto mer kan det bli över till dig. Al Gore är mer de stora institutionernas man. Hans pengar kommer enligt ChatGPT från pensionsföretag, välgörande stiftelser, miljöfonder och andra institutioner som bryr sig mer om långsiktiga satsningar med oklara utsikter men med respekt för sådant som Environmental, Social, and Governance (ESG)-värderingar än om avkastning. (Trots det behöver du inte oroa dig för Al Gores försörjning. Han får säkert sinekurer så det räcker.)

För det andra kommer ett näst intill oöverstigligt berg av administrativt krångel att uppresa sig framför Stegra om verksamheten visar sig så framgångsrik att tekniken kan tillämpas i den planerade stora skalan. Men även om tekniken kan förmås att fungera blir priset per ton koldioxidfritt stål – om inget tekniskt underverk inträffar – avsevärt mycket högre än för normalt koldioxidstål. Det är enligt de flestas bedömning osannolikt att stålköparna, till exempel bilfabriker och privatbilister, kommer att vilja betala något särskilt för att får koldioxidfritt stål. Stegras hopp inför framtiden är därför att EU och nationella myndigheter ska höja priset för utsläppsrättigheter avseende koldioxid på företag som producerar koldioxidstål. Med statliga pålagor skulle prisskillnaderna mellan koldioxidstål och grönt stål därmed kunna utjämnas och Stegra få en säkrad avsättning och därmed framtid.

Men att ge sig in i ett sådant spel är att försvära sig åt olika myndigheters byråkratiska råttbon. Den etablerade branschen av koldioxidstålproducerande företag, som tills vidare är större och starkare än Stegra och eventuellt tillkommande tillverkare av grönt stål, kommer att göra högljutt motstånd och tillika konsumenterna som i sista hand kommer att drabbas. För att få tyst på alla sådana processer och jämna vägen för det dyra (och än så länge icke färdigutvecklade) gröna stålet kommer det troligen att krävas särskilt kraftfulla byråkratiska ingrepp från olika slags myndigheter.

Jag kan därför inte med gott samvete rekommendera dig att satsa dina pengar i Stegra och ej heller i något annat ”hållbart” som drivs av politiker, miljöbyråkrater och klimatfanatiker. Visst ska vi vara tacksamma för att kreativa ingenjörer och uppfinnare genom åren kommit på effektivare och energisnålare produktionsmetoder, men om dessa har egenskapen att de förbättrar människornas liv så kan vi vara säkra på att de kommit även utan byråkratiska ingrepp och statligt tvång. Marknadsekonomin och näringsfriheten har under de senaste århundradena gett människorna aldrig tidigare anade framgångar. Just de problem som folk har haft har avhjälpts lite i taget om det så är hunger eller sjukdomar. Varför skulle byråkratisk styrning med stalinistiska metoder just nu ha blivit så mycket mer verkningsfullt?