Knappt ett halvår på partiledarposten blev det för Centerns Anna Karin Hatt. Själv säger hon att hon slutar på grund av hat och hot. Men i vad består detta hat och dessa hot? Det har hon inte klarlagt. Istället har hon valt att vara så vag som det bara är möjligt. Det är inte förtroendeingivande – istället har det gett upphov till många spekulationer bland medborgarna.

Hennes svepande argument bidrar dessutom till att urvattna begreppen ”hat” och ”hot”.

Det finns en stor fara i att politiker använder begreppet ”hat och hot” så vidlyftigt som de gör idag. Faran ligger i att de får allt svårare att hantera vanlig kritik. Är kritiken dessutom vass så är det väldigt bekvämt att avfärda den just som ”hat och hot”, det säger sig självt. Hat och hot behöver man inte bemöta – det enda man behöver göra är att förklara att det är ett hot mot demokratin.

Jag säger inte att Anna Karin Hatt är en av dem som intar den positionen men hennes ytterst vaga förklaring om sin avgång lämnar stort utrymme för spekulationer. Och spekuleras gör det. Det är också mycket tydligt att många tvivlar på hennes påståenden. Birgitta Sparf skriver på Facebook:

”Alla motgångar Hatt och hennes systrar möter förklaras med ”hatåhot”. Det Hatt utsatts för är så allvarligt att hon tvingas lämna sin post. Hatet och hoten är dock inte av sådan art att hon polisanmält, vilket säger en hel del om trovärdigheten.”

En annan som ifrågasätter Hatts förklaring till sitt avhopp är journalisten Joakim Lamotte.

”När en toppolitiker hotas på riktigt brukar Säpo kopplas in omgående. Det blir skydd, utredningar, åtal och allt dokumenteras. Men i det här fallet säger hon bara att beslutet grundas på “en samlad bedömning”.

Vad betyder det ens?

Det låter mest som en svepande formulering för att slippa förklara vad som egentligen ligger bakom avgången.”

Precis som så många andra politiker uppmanar Anna Karin Hatt allmänheten att se över sitt beteende. Vi ska fråga oss om vi bidrar till polariseringen och helt enkelt bli bättre människor, tycker hon. Men det är inte medborgarna som styr polariseringen – det är politikerna själva, tillsammans med journalistkåren, som skapat det samhällsklimat som Hatt nu vänder sig emot.

Så vad tror folk om Hatts avgång då? De flesta verkar tro att hon helt enkelt insett det hopplösa i att sitta vid rodret i ett parti som skvalpar runt i något slags utopisk mittfåra och som, på grund av den envetna antipatin mot landets näst största parti och deras väljare, endast kan blicka åt vänster för att ha en möjlighet att alls få vara med och delta i det politiska arbetet.

Hur det ligger till med den saken, det vet endast Anna Karin Hatt.

Bild: Anna Karin Hatt under Almedalsveckan 2025 (Wikimedia Commons)