
President Trumps hälsominister Robert F. Kennedy Jr är en kraftfull, solbränd person som verkar vara hemfallen åt populistiska medicinska teorier, vilket i det här fallet betyder teorier som läkarkåren mestadels inte vill anamma. För tre år sedan recenserade jag en medicinsk bestseller han skrivit om hur folket blir lurat av Big Pharma och Bill Gates. Så här sammanfattade jag:
I Kennedys värld styrs händelserna av mäktiga skurkar som Fauci (bilden) och Gates som för sin omåttliga girighets skull exempelvis såg till att medicinerna hydroxiklorokin och ivermectin tidigt i coronapandemin blev förbjudna eftersom de enligt uppgift var billiga och effektiva covidmediciner som skulle ha stått i vägen för de vacciner som Big Pharma med Pfizer i spetsen stod redo att med oerhörd avans lansera på marknaden.
Att jag skriver så långt om detta beror på att Kennedy i dagarna har samlat sig till en ny attack mot det medicinska etablissemanget. Don Quijote har upptäckt en ny väderkvarn (säger jag lite oförsiktigt ty även jag sitter i glashus).
Det finns i västvärlden ett exploderande antal diagnoser för autism, som branschen av psykiatriker, pediatriker och neurologer inte lyckas förklara och komma till rätta med, men som Kennedy nu förklarar med att de autismsjuka barnens mammor tagit det receptfria, smärtstillande medlet paracetamol, som ingår i Alvedon och Panodil, under grossessen. Detta är, gissar jag, som långt ifrån är någon branschexpert, en ny snyting mot Big Pharma för vilket produktionen av paracetamol är en hygglig kassako.
Svenska forskare påstår sig emellertid i omfattade, vetenskapliga studier ha vederlagt tesen om paracetamolens skadeverkningar och dess inflytande över autismens skrämmande utveckling. Troligen har dessa svenska forskare slutgiltigt utplånat Kennedys hypotes om autismens orsaker.
Men förfäras ej, du lilla hop, som vill ha en trovärdig förklaring till autismens epidemiliknade utveckling, ty jag har en annan förklaring som är bättre än Kennedys.
Den som konsulterar 1177 Region Stockholm inser snabbt att det medicinska etablissemanget inte riktigt bestämt sig för vad autism egentligen är:
Autism är en funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Autism kan märkas olika mycket hos olika personer. För att få diagnosen autism behöver du få en utredning… Autism är ingen sjukdom utan ett sätt att vara… Du kan ha svårt att kommunicera och anpassa dig i socialt samspel med andra människor.
Sjukdomens ogripbarhet framgår också av hur den beskrivs i psykiatrikerbibeln DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Med tiden har fler och fler diffusa tillstånd stoppats in under rubriken autism. Till exempel står det i DSM 1980 att ”andra utvecklingsstörningar (t.ex. intellektuell funktionsnedsättning) utesluter diagnos” medan DSM 2013 har blivit mer välkomnande: ” Diagnosen kan ges tillsammans med intellektuell funktionsnedsättning eller språkstörning; dessa beskrivs separat”.
Jag har kommit fram till den hypotetiska slutsatsen att sjukdomen autism möjligen inte finns (eftersom den inte verkar kunna fångas på något stringent sätt) men att vad som definitivt finns är autismdiagnoser. Trots att man inte säkert vet vad autism är så ökar antalet diagnoser. Någon helhetsbild över autismdiagnosernas utveckling har jag inte hittat (och inte min vän ChatGPT heller). Men styckevis och delt finns information. Så här rapporterar ChatGPT:
Vad man vet
- En studie från Göteborgs universitet visade att andelen personer med diagnosen autismspektrumtillstånd i patientregister ökade från ca 0,5 % i början av 2000-talet till över 2 % omkring 2014. forskning.se
- En aktuell kartläggning visar att år 2023 fanns drygt 155 000 personer i åldrarna 2-64 år i Sverige med autismdiagnos. psykiatri.regionstockholm.se+2Autism Sverige+2
- Det rapporteras att antalet nya autismfall ökat successivt mellan 2010 och 2023, för både barn och vuxna och för båda könen. psykiatri.regionstockholm.se+1
- Ökningen har varit särskilt stor bland flickor i åldern 10-17 år, där antalet som får autismdiagnos har mångfaldigats sedan 2010. psykiatri.regionstockholm.se+1
Jag tror att man måste skilja på fall av autism och fall av autismdiagnoser. Autismfallen vet vi inte så mycket om eftersom fackpersonerna, i huvudsak barnpsykiatriker och barnneurologer, inte kunnat definierar åkomman utan, som det verkar, hela tiden vill göra den mer allomfattande (så att fler barn och alltmer vuxna) ska kunna inrangeras i ett växande patientunderlag). Men antalet fackpersoner av dessa kategorier är väl känt:
Antalet barnpsykiatriker och barnneurologer i Sverige
År Antal
2000 200
2005 275
2010 350
2015 425
2020 500
Tillväxten av antalet fackpersoner visar sig alltså stämma rätt väl med utvecklingen av antalet utfärdade diagnoser. Därav drar jag slutsatsen att antalet diagnoser bestäms av antalet fackpersoner. Det välfärdsindustriella komplex som styr oss drar sig inte för att tillskriva folket allehanda sjukdomar som det kanske inte har om detta behövs för att säkra komplexets fortsatta expansion.


