PATRIK ENGELLAU Att administrera informations- och yttrandefriheten

Även om det kan finnas goda argument mot min uppfattning så menar jag att Storbritannien och USA är frihetens, särskilt informations- och yttrandefrihetens, stamorter på jorden. För några dagars sedan hölls i London en mäktig demonstration under beteckningen Unite the Kingdom under ledning av politikentreprenören från arbetarklassen Tommy Robinson (bilden) som mer liknar en gosse Ruda än en svensk medietränad broilerpolitiker. Så har han också suttit i fängelse åtskilliga gånger.

Med 110 000 eller fler deltagare var detta en av Storbritanniens största demonstrationer. Ämnena för demonstrationen säger vad som nu för tiden är angelägna politiska frågor för britterna. ChatGPT anger följande:

Protest mot invandring, särskilt illegal invandring (Reuters+2Reuters+2), krav på “fri talan / free speech” och kritik mot regeringens migrationspolitik.

Vad har då yttrandefrihet med invandring att göra? Ett åtminstone preliminärt svar på den frågan kan man få om man undersöker kopplingen i Sverige mellan de årliga invandringsvolymerna och allmänt tillgänglig information om svensk invandringspolitik.

Om hur svenska folkets uppfattning om invandringen förändrats under innevarande århundrade finns god kunskap om eftersom saken undersökts noggrant av olika opinionsmätare. ChatGPT har läst hela materialet och sammanfattar:

2000-tidigt 2000-tal Generellt positiva attityder till invandring och mångfald. Man uppfattade att det var bra med invandring, att olika kulturer bidrar, att invandrare bör ges rättigheter etc.

Mitten av 2000-talet → omkring 2012 En tydlig ökande kritik mot volymen invandring. Fler började svara att “Sverige tar emot för många invandrare”.

Efter 2015 Invandringsfrågan blev mer politiserad, ofta kopplad till flyktingkriser 2015 (Syrien m.m.). Ökad oro hos vissa grupper för kostnad, integration, brott etc.

2020-2025 Kritiska attityder verkar dominerande i många mätningar vad gäller volym och påverkan. T.ex. att fler anser att invandringen är “för stor” än “lagom” eller “för liten”. Samtidigt fortsätter många att uttrycka stöd för att invandrare ska behandlas rättvist, integreras och ges möjligheter. Flera mätningar visar också att invandring/integration är en av de viktigare politiska frågorna.

Chat sammanfattar med denna graf:

En viktig fråga är hur de ledande politikerna förhåller sig till denna alltmer dominerande folkopinion och hur den informerar väljarna. Den svenska metoden tycks ha blivit att felaktigt hävda att frågan om invandringen redan fått en politisk lösning genom att volymerna kraftigt skurits ned och att saken på det hela därför är utagerad.

De människor som får uppehållstillstånd i Sverige beviljas sin uppehållsrätt under olika rubriker. Där finns till exempel asylsökande, studenter, anhöriga, arbetskraftsinvandrare med flera. Fram till för några år sedan utgjorde de asylsökande den stora majoriteten. I den allmänna svenska debatten blev ”invandrare” näst intill synonymt med ”asylsökande”. Sedermera har emellertid förhållanden utom kontroll för svensk politik förändrat kategoriernas relativa storlek så att det exempelvis kommer allt färre asylsökande men betydligt fler anhöriga. När man emellertid tittar på den årliga summan av antalet utdelade uppehållstillstånd visar sig detta dock vara i stort sett oförändrat över åren, ungefär 100 000 stycken, enligt följande tabell:

I syfte att föra väljarna bakom ljuset – jag kan inte föreställa mig någon annan förklaring – säger ledande politiker att de åtgärdat invandringsproblemet eftersom asylinvandringen numera ligger på obetydliga volymer utan att nämna det stora och bestående besväret som är de fortsatta invandringsvågorna på hundratusentalsnivån. Chat påpekar att statsministern i regeringsförklaringen ”sagt att asylinvandringen minskat kraftigt sedan 2022… Regeringen talar inte om ett exakt målantal för invandring eller asyl, utan om komponenter: att asylinvandringen ska minska, att arbetskraftsinvandringen få större tyngd, och att hela migrations-/integrationspolitiken ska vara mer hållbar”.

Väljarna vilseleds att tro att den totala invandringen minskar bara för att delkomponenten asylinvandring blir mindre. Vad ”hållbar” betyder är det för övrigt ingen som vet.

Patrik Engellau