Vissa händelser fastnar för alltid i minnet.  De flesta minns var de befann sig när de först hörde om morden på John F. Kennedy och Olof Palme eller 9-11 attentatet i New York.

De flesta har också sina personliga upplevelser. Jag skall här nämna två sådana som hänger samman med mitt intresse för matematik. Till följd av en räknebegåvad farmor lärde jag mig de fyra räknesätten redan i 5 års åldern, och långt innan jag var läskunnig. Intresset för matematiska beräkning finns därför i ryggmärgen.  

Den första genomgripande upplevelsen var i tidig gymnasieålder när jag plötsligt insåg de enorma kraft som fanns i differentialkalkylen som att kunna beräkna maximum och minimum. De flesta känner till berättelsen om den indiske bonden som fick ett rep på 200m för att ringa in ett område i form av en rektangel som han kunde använda för odling. Hur skulle han bära sig åt för att få ett så stort område som möjligt? Detta kan man inte klara med reguladetri eller de fyra räknesätten men däremot med differentialkalkylen.

Min andra matematiska upplevelse fick jag igår när jag insåg den enorma kraft som finns i AI.  De flesta känner till primtal, dvs tal som inte är delbara med andra tal. Den tyske matematikern Christian Goldbach (1690- 1764) noterade av varje jämnt tal kan skrivas som en summa av två primtal. Eftersom jag just idag exakt råkar fylla 89 år och 11 månader vilka både är primtal med summan 100 så såg jag det som lämpligt att testa Goldbachs förmodan och fann att det faktiskt finns 6 sådan par.

Därefter bestämde jag för att testa AI. Jag fick en synnerligen detaljerad beskrivning bland annat att antal par av två primtal ökar ju större talet är

100 har 6 par

1000 har 36 par

100 000 har 1220 osv.

Däremot berättade AI att ännu har ingen efter 300 år strikt kunnat visa att Goldbachs förmodan verkligen gäller. AI berättade för mig att man undersökt tal större än 4x 10^18. Jag fick en utomordentlig detaljerad beskrivning av den matematiska historien om Goldbachs förmodan och Goldbachs korrespondens med Euler i frågan och lite till. 

Som avslutning på redogörelsen säger AI: ”Vill du att jag skall visa hur man kan skriva ett datorprogram för att hitta sådana par?”

Jag insåg då med morgonens klarsyn att här var något alldeles nytt och början på ett nytt skede i vår tillvaro. Och minst lika dramatisk som min insikt om differentialkalkylen för 72 år sedan. Och det är inte bara matematiska knepigheter som AI kan reda ut. Under det senaste året utför AI globala väderprognoser vid ECMWF som är minst lika bra som de som bygger på de naturvetenskapliga grundekvationerna. AI har lärt sig detta genom att analysera de dagliga väderkartorna för det senaste halvseklet.  

Krig, elände och arroganta politiker spelar mindre roll jämfört med den intellektuella revolution som fortlöper i all tysthet och som jag tror kan komma att betyda något helt annat och mer genomgripande för människans framtid på jorden.

För mig har AI nu blivit som en vänlig och djupt kunnig magister som kommer att berika mitt liv på ett sätt som jag omöjligt kunde föreställa mig.

Nästa gång skall jag fråga AI om Goldbachs förmodan är hållbar eller inte?