Som självutpekad judevän har jag naturligtvis, för min allmänna trovärdighets skull, större anledning att ta all information från Mellanöstern med stora nypor salt för att inte fastna i partiska perspektiv som där, i alla läger, verkar både våldsammare och vildsintare än man är van vid. Dagens huvudbråk, åtminstone i svenska morgontidningar, verkar vara Israels nya livsmedelspolitik för hungrande palestinier.

Integrated Food Security Phase Classification, IPC är en av de troligen tiotusentals internationella NGO:er som kanske gör nytta, i det här fallet genom att mäta och räkna graden av hunger i olika områden med matbrist och sedan färgkoda områdena enligt en femgradig skala från ”acceptabla förhållanden” till ”svält”. Fram till i september räknar IPC att Gaza ska ligga nivå tre och fyra, alltså ”allvarligt” respektive ”kritiskt” läge. Men det finns också uppgifter om att nästan halva befolkningen redan nu ska ligga på nivåerna fyra och fem. Om IPC trots det är något att lita på finns uppenbarligen problem.

Israel har fått skäll från den samlade internationella hjälpapparaten för att inte längre vilja utnyttja de traditionella kanalerna för att sprida livsmedel till palestinierna. Israels inställning beror naturligtvis på att de traditionella kanalerna kontrolleras av Hamas som enligt uppgift tar hand om maten och fördelar den bland sina stridande och anhängare. Det går att förstå att Israel ogillar tanken att fienden prioriteras när den israeliska maten delas ut.

Tillsammans med USA har Israel sedan två månader tillbaka etablerat ett annat system i regi av Gaza Humanitarian Foundation. Idén är att bara dela ut mat till pålitliga människor och då i så små portioner att familjerna inte vill dela med sig till Hamas.

Signalen till Hamas är att krigarna och deras anhängare nu får välja mellan svält och underkastelse. Upplägget har väckt ont blod i biståndskretsar. Till exempel vill Sidas humanitära byrå att det svenska biståndet även fortsättningsvis ska utgå via Unrwa, som anses kopplat till Hamas, medan den svenska regeringen vill stoppa sina leveranser (och alltså inte ansluta till det nya israeliska livsmedelsupplägget).

Kritiken mot israelernas innovation är att matleveranserna därmed blir en del av Israels krigföring. Själv förstår jag inte det argumentet med tanke på att den reguljära metoden har varit att den israeliska maten utnyttjas som en del av Hamas krigföring.

Men hur kan den israeliska krigsmakten veta vilka palestinier som är att lita på och vilka som har någon knytning till Hamas? Här öppnar sig en värld av AI-förstärkt högteknologiskt människospioneri som jag knappt trodde fanns annat än möjligen i Kina. Den här tekniken finns oberoende av behovet av att distribuera katastrofmaten och att med hjälp av den utöva utpressning mot Hamas. I huvudsak verkar den ha utvecklats för att identifiera Hamas-anknutna soldater. Den här artikeln (som kanske ligger bakom brandvägg) är som ett kaninhål med intressanta förgreningar i ärendet.

Som jag begriper saken övervakar Israel alla människor, i varje fall i Gaza, för att identifiera olika slags militanta araber som är landets fiender. Hur information inhämtas vet jag inte, men det kommer mycket nyttigt material från folks telefoner. Israelerna har till exempel en databas över Hamas ledare – som heter Lavendel – och en annan med information om var dessa bor och vilka andra som bor där – som heter Evangeliet. När en person som Israel vill ha död på kommer hem (och därmed utlöser koden ”Var är pappa?”) spränger en förprogrammerad raket bostaden och alla som bor där. Ibland blir det fel så att målet slipper undan och raketen bara dödar några dussin bifigurer som barn och äldre släktingar (”collateral damage”). Målets militära rang hos Hamas avgör hur många bifigurer som kan riskeras vid varje automatiskt anfall.

Mer precist går databearbetningen till så här:

Lavendel-programvaran analyserar information som samlats in om de flesta av de 2,3 miljoner invånarna på Gazaremsan genom ett system av massövervakning, och bedömer och rangordnar sedan sannolikheten för att varje enskild person är aktiv i Hamas eller PIJ:s militära gren [Palestian Islamic Jihad är knutet till Muslimska Brödraskapet]. Enligt källor ger maskinen nästan varenda person i Gaza ett betyg från 1 till 100, vilket uttrycker hur troligt det är att de är militanta.

Lavendel lär sig att identifiera karaktärsdrag hos kända Hamas- och PIJ-agenter, vars information matades in i maskinen som träningsdata, och sedan att lokalisera samma egenskaper – även kallade ”egenskaper” – bland den allmänna befolkningen, förklarade källorna. En individ som visar sig ha flera olika komprometterande egenskaper kommer att nå ett högt betyg och blir därmed automatiskt ett potentiellt mål för mord.