MOHAMED OMAR: Vem läser svenska barnböcker på arabiska?

Många som ska lära sig språk, läser barnböcker på målspråket. Det brukar vara lätta att förstå och innehålla vardagliga och användbara ord.

Men den metoden funkar inte för den som studerar arabiska.

Arabiska barnböcker är skrivna på ett språk som de arabiska barnen själva har svårt att begripa. Det kan tyckas konstigt.

Och det är konstigt. Barnböcker på arabiska är skrivna på standardarabiska, ett litterärt språk som ingen har som modersmål.

Standardarabiska är en vidareutveckling av klassisk arabiska, som skapades av grammatiker på medeltiden med Koranen som mall.

Klassisk arabiska var med stor sannolikhet aldrig heller ett talat språk.

När de moderna nationalstaterna skapades i arabvärlden under 1900-talet valde man, i stället för att standardisera en vanlig variant av det talade språket inom landet, att göra standardarabiska till officiellt språk. Det används i skolan.

Det innebär att barn som börjar skolan i arabvärlden inte fullt ut förstår vad lärarna säger.

Vill man förstå hur araber faktiskt pratar ska man titta på teveserier. Såpoperor och dylikt. Där används det verkliga, levande språket.

De verkliga språken kallas av språkideologiska anledningar för ”dialekter”.

Det är lite sorgligt att bra svenska barnböcker blir översatta till standardarabiska i stället för det de språk som arabiska barn faktiskt pratar.

Jag har hittat två uppsatser från svenska universitet som tar upp problemet.

I uppsatsen ”Bröderna Lejonhjärta på arabiska” (Stockholms universitet, 2010) visar Fereshteh Andersson att den svenska barnboken på standardarabiska inte är barnvänlig.

Översättningen är skriven på ett vuxet och formellt sätt som är väldigt annorlunda än hur de arabisktalande barnen faktiskt pratar. Det är en helt annan upplevelse.

Det är helt enkelt en dålig översättning.

Samma tankar framkommer i uppsatsen ”Pippi på arabiska” (Lund, 2012) av Paulina Göth.

Humorn i Astrid Lindgrens berättelse är borta i översättningen till formell standardarabiska.

Den tänkta målgruppen, arabisktalande barn, kan inte tillägna sig innehållet.

Till och med i dialogerna i boken, barn emellan, låter det som att det är vuxna som pratar: ”Den höga stilnivån i översättningen riskerar att skapa en språklig distans till läsaren.”

I många svenska bibliotek finns det ett rikligt utbud av barnböcker på arabiska. Frågan hur många som efterfrågar dem.

Mohamed Omar