Lika oorganiserad som Trump är i sitt huvud – stundens tillfälligheter bollar med hans brist på koncentration – lika skärpt är Marine Le Pen

Hon har trots det mindre möjligheter att forma politiken efter sina och hennes många anhängares önskan. Det franska rättsväsendet förmår försvara sin oavhängighet gentemot den som tills helt nyligen, före rättens utslag, sågs som landets nästa president.

Han, med sitt splittrade sinne, förmår ändå påverka sitt lands institutioner, efter sina intressen.
Hur kan det komma sig?

Redan inför Trumps makttillträde förra året började jurister och personal inom FBI försöka anpassa sig för att om möjligt kunna undkomma den hämnd som de fruktade från Trump, efter att de varit inblandade i åtalen mot honom för den hantering av hemligstämplade dokument och annat som han misstänktes för.

USA har en konstitution avsedd att garantera maktdelning och därmed rättssystemets självständighet, Det fungerar uppenbarligen inte, en enskild, hänsynslös individ kan välta maktbalansen över ända.

Frankrike besväras inte av sådana hänsynstaganden. Den politiska makten är mycket centraliserad och valen till nationalförsamlingen sker i enmansvalkretsar, vilket gör det möjligt att koalitioner mot Nationell samling lätt kan bildas. I de valkretsar där inget av de andra partierna väntar sig kunna segra kan de bilda koalition, samla rösterna till ett av de ingående partierna och så besegra Le Pen. Så skedde också 2024.

I den andra, avgörande omgången fick Nationell samling strax över 37 % av rösterna som gav 143 mandat. Koalitionen Nya folkfronten fick nära 26 % av rösterna och 182 mandat. Ensemble fick drygt 24,5 % av rösterna och 168 mandat.

Valsystemet, utformat för att hålla Nationell samling borta från makten, fungerade alltså.

Mot denna bakgrund är det inte märkligt att Le Pen anser att domen mot henne och ett antal andra företrädare för Nationell samling är politiskt betingad. (För en utomstående betraktare är det uppenbart att hon och de andra förfarit bedrägligt när de använt EU-pegar för inte avsett ändamål, men det är inte det som är diskutabelt. Det är påföljdens utformning.)

Hon förbjuds bl.a. att inneha politiskt ämbete under fem år, vilket hindrar henne från att ställa upp i det kommande presidentvalet. Ett val som hon länge väntats vinna. Hon kommer naturligtvis överklaga domen. Slutresultatet är okänt. Hindras hon också fortsättningsvis från att ha ett politiskt ämbete kommer ändå Nationell samling sannolikt att inneha presidentposten, företrätt av den från Italien invandrade Jordan Bardella.

Det franska politiska och rättsliga systemet kommer att bestå denna prövning, oavsett slutligt utfall. Detta hårt centraliserade land, som just därför utsätts för så mycket protester och demonstrationer kommer att klara sig. Vad som händer i USA, länge berömt för sin kloka konstitution, är osäkrare.

Tror jag. Jag kan ha fel. Den fortsatta utvecklingen i de båda länderna är hur som helst mycket spännande, och lärorik: Vad får institutioner att fungera väl och varför blir de föråldrade?

Kanske finns det inga institutioner som fungerar när politiken blir för polariserad, hetsig och förljugen? Och hur skall en sådan politisk miljö kunna undvikas?

(Kan du franska kan du följa en spänstig diskussion här)

BILD: Reliefen visar solguden Marduk i färd med att besegra kaosmonstret Tiamat. Scenen är hämtad ur det mesopotamiska skapelseeposet Enuma Elish.