Nu har Northvolt begärt sig i konkurs och vd:n Peter Carlsson kan lämna den nu till botten sjunkna skutan 200 miljoner rikare. I SVT ställdes han mot väggen för sina aktieaffärer, och det blev han förstås mäkta irriterad över.

Själv är jag mer irriterad över att SVT inte ifrågasatte den så kallade gröna omställningen för flera år sedan. Tecknen fanns där på ett tidigt stadium. Trots det så valde SVT att lägga den granskande journalistiken åt sidan och istället ägna flera år åt att göra en reklamkampanj för ”den gröna omställningens” riskkapitalister. De hånade dessutom alla förnuftiga människor, som inte omgående köpte hela konceptet, som okunniga klimatförnekare.

Jag pratar naturligtvis om dokumentären Den gröna kapplöpningen som visades på SVT 2023. Den är ett journalistiskt haveri av sällan skådat slag – det är inte ens journalistik utan ren propaganda.

Northvolts Peter Carlsson, Hybrits Jan Moström och de andra företagsledarna, framställs som världens frälsare och intervjuas i familjär ton, som vore det Kamratposten som intervjuade ledarna för en pingisturnering på högstadieskolan i Degerfors. De filmas när de köper en enkel snabblunch vid en food truck (favoritlunchen är kebab, kebab och kebab), när de åker runt i sina energisnåla bilar och när de vandrar i vackra norrländska snölandskap. De är så goda, så ansvarstagande och så oerhört engagerade i klimatkrisen att glorian glittrar som en julgransbelysning kring dem.

Intervjuerna med ”mannen på gatan” lämnar inte heller något åt slumpen.

”Hoppas att dom smäller upp portarna fort!” säger busschauffören Ingemar Isaksson om H2 Green Steel och fortsätter:

”Vi måste få igång den fossilfria järntillverkningen och det snabbt. Säg åt alla beslutsfattare nu… Stämpla direkt, okej! Inget att fundera på.”

Leif Carlsén tror stenhårt på satsningen men bekymrar sig över att det finns så många ”pessimister”.

”Det är mycket negativt. Och i regel tycker jag det är gubbar i min ålder som är negativa.”

Budskapet är glasklart: Den som inte köper ”den gröna omställningen” med hull och hår är helt enkelt en negativ, reaktionär gubbe som inte ska tas på allvar utan hånas.

Norrbottens landshövding Lotta Finstorp tar emot journalisterna i väntan på 22 ambassadörer från EU. Alla vill vara med och kika in i ”det gröna fönster” som Norrbotten utgör. Klondyke 2.0! lallar hon lyckligt.

Men sen finns det ju besvärliga enskilda som sätter käppar i hjulet för den gyllene framtiden.

– Det finns ett motstånd… Eller, det finns ett ifrågasättande… litegrann… Varför ska det här hända, eller varför ska den här stora fabriken byggas så nära mitt hus… Äääh… Här har vi bott i generationer… eeh.. Och det börjar röra på sig. Mer och mer.

Efter en konstpaus avslutar hon, med ett tonfall fyllt av ödesmättad oro:

– Tänk om det inte blir nåt…

Så där fortsätter det. Det är som en jättelång och utdragen reklamvideo för Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel – totalt onyanserad och så full av floskler att man behöver skämskudde när man tittar på den.

Det är också högst intressant med hänvisningarna till Elon Musk. De gröna företagsledarna pratar entusiastiskt om ”Elon Musk-bacillen” som då – för bara ett par år sedan – var lika med framåtanda, genialitet och mod. Idag är Elon Musk ett rött skynke. Men är han verkligen en annan människa idag än han var när filmen gjordes?

Naturligtvis inte. Däremot är det ju så att journalistkåren, och kanske framför allt de journalister som jobbar för public service, saknar förståelse för världen och all förmåga till analys och kritiskt tänkande. Här och nu är ledorden – och där och då, när Den gröna kapplöpningen gjordes, var Elon Musk den stora förebilden.

2023 gjorde det alltså ingenting att Teslas anställda hade dåliga arbetsvillkor, eller att Elon Musk var världens rikaste man. Då var han rätt. Nu är han fel.

När den här ”mockumentären” sändes i SVT följdes den av ett panelsamtal där Camilla Kvartoft samtalade med några av de medverkande. Noggrant inbjudna gäster garanterade publikskratt vid rätt tillfällen – det vill säga när omställningshelgonen hånade sina kritiker som mindre vetande. Och Kvartoft flinade hånfullt åt tanken på alla ”folkhögskoleprofessorer” som inte riktigt förstod Moströms, Carlssons och de övriga hjältarnas storhet.

Detta panelsamtal är avpublicerat från SVT Play. Men Den gröna kapplöpningen går fortfarande att se. Och den säger egentligen allt om SVT:s särställning som propagandaorgan för det som, för stunden, anses som det enda rätta. I flera år följde SVT de här riskkapitalisterna på skattebetalarnas bekostnad – medan dessa företagsledare i sin tur skinnade svenska skattebetalare, inklusive blivande pensionärer, på monstruösa summor pengar.

För det fick vi en 58 minuter lång propagandafilm för ett haveri som får Stålverk 80 att framstå som en framgångssaga.

Foto: Skärmdump SVT Play