
Vi har vid åtskilliga tillfällen sett prov på det våldskapital som finns inom många kulturer, under korankravallerna 2022, de eritreanska grupperingarnas upplopp under ”kulturfestivalen” i Järva, och med bombdåd och skjutningar dagligen och stundligen.
Vad är det som säger att detta våld inte kommer att riktas mot etniska svenskar, om mediernas hets mot majoritetsbefolkningen fortsätter?
Om en person med invandrarbakgrund begår ett grovt brott försöker medierna ofta tona ner den etniska tillhörigheten eftersom man inte vill bidra till att alla invandrare dras över en kam.
Nu gör man precis tvärtom. Trots att polisen ännu inte hittat några belägg för att masskjutningen i Örebro var rasistiskt motiverad vänder medierna ut och in på sig själva i sin iver att visa det var just så.
Lika viktigt som det annars är att dölja brottslingars etniska ursprung genom att generellt kalla dem för ”svenskar”, är det nu att framhålla att en majoritet av Örebromördarens offer är ”invandrare”.
Budskapet är att invandrare inte längre kan känna sig trygga i Sverige. Om en etnisk svensk begår en masskjutning så kan man vänta sig samma sak av i stort sett alla svenskar. Eller, som kommunistiska Proletären skriver:
Efter attacken i Örebro vittnar alla personer med en invandrarbakgrund som Proletären pratat med att de känner en ökad oro över att röra sig i det svenska samhället. Många av dem är också rädda för att så kallade copycats ska härma attacken och rikta in sig på invandrare ännu en gång.
Medierna underblåser därmed inte bara en obefogad rädsla för etniska svenskar utan i förlängningen också ett ökande hat mot majoritetsbefolkningen.
De skapar alltså ett samhällsklimat där risken är överhängande för att vissa grupper med bakgrund i lättkränkta och våldsamma kulturer kan få för sig att hämnas på etniska svenskar. För om nu svenskarna är sådana rasister att invandrare inte ens kan känna sig trygga i vuxenskolan, varför skulle det inte vara rättfärdigat med en våldsam hämnd?
Innan vi vet ordet av kan det upplevas som rätt och rimligt. Vad gör medierna då? Letar fram förklaringsmodeller för att tona ner och försvara det som hänt?
Under korankravallerna 2022 gav sig kränkta män, kvinnor och barn – alla med ett påfallande stort våldskapital – ut på gatorna för att hämnas på polisen för att de skötte sitt jobb och tillät en demonstration. Den gången vek polisen undan och lät de rasande horderna göra vad de ville.
Om lika många ger sig ut för att ta hämnd på civila svenskar för det som av medierna beskrivs som ett rasistdåd kan precis vad som helst hända.
Den hetsande journalistikens apologeter hävdar att det ligger i journalistikens natur att spekulera och att det är till godo för allmänheten. Det väcker frågan varför de inte resonerar på samma sätt när det handlar om brott som begås av personer med invandrarbakgrund.
Den enda slutsatsen man kan dra, av den förda journalistiken, är att det är full fart framåt för att svartmåla hela svenska folket. Oavsett vilka förödande konsekvenser det kan få.
Foto: Skärmdump medierubriker efter masskjutningen i Risbergska


