Min pappa gick sex år i folkskola. Tolv år gammal, direkt efter avslutad skolgång började han jobba – som springpojke, dödgrävare, skogsarbetare och mycket annat. Och att jobba var inte nytt för honom. Han hade ju jobbat hemma på bondgården sen han var liten parvel.

Det var då det. En annan generation. Dagens unga låter föräldrarna söka jobb åt dem – och vill helst ta med dem på anställningsintervjun.

Nej, det gäller förstås inte alla. Men det förekommer och det blir allt vanligare, om det har både SVT och TV4-nyheterna berättat om på senaste tiden. Och det handlar inte ens om högstadieungdomar, som söker sitt första jobb, utan om ungdomar i övre tonåren och upp till 25.

25?! Är man ens en ungdom när man är 25?

Tveksamt. Man borde åtminstone inte vara det. När man är 25 har man varit myndig i sju (!) år. Frågan är om man ens borde få vara det om man inte kan klara av att söka ett jobb utan mamma och pappa.

En annan fråga är om någon alls vill anställa en person som är så bortskämd och lat att han eller hon låter mamma och pappa sköta jobbsökandet. Klarar en sådan person ens av att sköta ett jobb?

En person som överlåter åt sina föräldrar att söka jobb lär snika sig undan en hel del annat i vardagslivet också. Lämnar de över tvätten till morsan? Åker de hem till föräldrarna och äter middag när det är tomt på nudlar i skafferiet? Kan de gå på toaletten och göra nummer två utan torkhjälp?

Jag har en god vän som är engagerad i kristet hjälparbete i England. Tillsammans med sin fru driver han ett boende för utsatta kvinnor och barn, som hamnat mellan stolarna på grund av trafficking och liknande vidrigheter, och det händer att han blir inbjuden att hålla föredrag runt om i Europa för att berätta om verksamheten.

En gång blev han inbjuden av svenska kyrkan i Göteborg. Han blev då ombedd att föreläsa även för kyrkans ungdomsgrupp. Efteråt frågade han mig hur länge en person anses vara ”ungdom” i Sverige.

– Varför frågar du det? undrade jag.

– Därför att när jag skulle hålla föredrag för svenska kyrkans ungdomsgrupp så var det personer där som såg ut att vara en bra bit över 30. När blir man egentligen vuxen i Sverige?

Det är en förbannat bra fråga.

En av de arbetsgivare som intervjuas av SVT säger att det ger ett bättre intryck om en person söker jobbet själv och inte skickar sin mamma. Att han alls behöver upplysa om det säger något om hur galet det här landet har blivit.

Den mest brännande frågan är förstås hur de här ungdomarna någonsin ska lära sig bli ansvarstagande vuxna. Hur kommer Sverige att se ut om tio, 20, 30 år? Kommer riksdagen att vara full av ungdomar på 45, flankerade av sina åldriga föräldrar?

Det är tur man börjar komma till åren så man slipper se hur de här ”ungdomarna” beter sig när de är medelålders.

Foto: Pixabay