Alla former av beslutsfattande kräver inte bara kunskap och insikter utan även förmåga att bedöma konsekvenserna av fattande beslut. De flesta samhällen eller länder har i allmänhet fungerat bäst under perioder då kloka, kunniga och omdömesgilla personer varit i ledningen om det gällt antingen demokratiskt eller auktoritärt ledarskap.  

Fredrik II av Preussen (Fredrik den store, 1712 – 1786) sågs av många som ett exempel på en upplyst diktatur och Förenta Staterna under en stor del av sin existens som en väl fungerande demokrati. Som emellertid redan Platon klargjorde i Staten, finns det inget samhällssystem som fungerar väl under en längre tid utan alla tycks bära inom sig undergångens frö som förr eller senare urartar till kollaps och förgörelse. Detta gällde inte bara under antiken utan även i vår tid.

Den tyska nazidiktaturen följde på ett demokratiskt val 1933 och var sannolikt ett av de mest destruktiva samhällssystem som världen skådat. På den korta tiden av 12 år drabbades större delen av Europa och en stor del av den övriga världen av en närmast total katastrof.

Under de senaste 150 åren har världen upplevt ständiga katastrofer som krig och ekonomisk kollaps trots existensen av samhällssystem där det politiska ledarskapet kommit till makten i allmänna demokratiska val.

Under de senaste åren har allmänheten i flera europeiska länder känt ett stigande missnöje över den rådande politiken. Trots de demokratiska systemen och relativt väl fungerade försörjnings-och rättssystem upplever stora medborgargrupper att deras uppfattningar skiljer sig från ledande politikers och myndigheters. Missnöjet över migration och energi- och klimatpolitik är omfattande liksom en växande byråkrati inte minst på EU-nivå. Medborgarna känner sig alltmer utlämnade åt myndigheter och politiker med helt andra uppfattningar och värderingar.

Inte minst har detta aktualiserats i söndagens regionalval i Thüringen och Sachsen i Tyskland där det två så kallade ytterpartierna AfD (Allians fur Deutschland) och BSW (Bund Sarah Wagenknecht). AfD blev i särklass största parti i Thüringen och BSW mer eller mindre knäckte die Linke (det som var kvar av det gamla östtyska kommunistpartiet). Konsekvenserna för de etablerade partierna och framför allt för de tre tyska regeringspartierna i den tyska förbundsstaten (socialdemokrater, miljöparti och liberaler) blev förödande. De gröna försvann i Thüringen och socialdemokraterna var nära att göra detsamma. Liberalerna försvann helt både i Thüringen och Sachsen.

Media och de partier som förlorade anser med kraft att det demokratiska valet var odemokratiskt eftersom man valde partier som man inte gillade. Att medborgarna gjorde motsatsen möttes av samma attityder som det etablerade Sverige genomgående använt mot SD eller de bedrövliga personer som röstade på Trump 2016 och kanske gör detsamma 2024. Dessa föregivet stackars satar sablas ned av media som en grupp mindre vetande eller ”deplorables” som Hillary Clinton kallade dem.

Som sagt man gillar demokrati så länge de tycker som etablissemanget, annars får det vara.

Det är detta som är demokratins dilemma och kan bara lösas genom bättre utbildning om det kan lösas överhuvudtaget. Tills vidare kan man bara hoppas att klokt folk kan få mer inflytande. Gör man dessvärre och ignorerar sakkunskapen som man gjort når det gäller klimat- och energifrågor i Sverige och i stället vänder sig till Gretor och Medborgarråd får nog räkna med att konsekvenserna blir något annat än man tänkt sig.

BILD: Fredrik II av Preussen