Mördarsniglar är trendordet nummer ett så här i trädgårdstider. Varenda tidning är full av tips och råd om hur man bäst tar livet av dessa marodörer. Men det finns också sniglar som gör nytta. En sådan är trädgårdssnäckan.

Även om man i dagligt tal gör skillnad på sniglar och snäckor, på grund av det spiralformade skalet på snäckornas rygg, tillhör faktiskt alla sniglar ordningen landlungssnäckor, inom arten blötdjur. En snigel är alltså en snäcka utan skal.

Det finns 107 arter av snäckor i Sverige, medan det finns drygt 20 snigelarter. Den största snäckan i landet är vinbergssnäckan, vars skal kan bli upp till 30 millimeter högt och 40 millimeter brett. Betydligt vanligare är dock trädgårdssnäckan.

Trädgårdssnäckan, Cepaea hortensis på latin, förekommer i stora delar av Europa och är aktiv från mars till oktober. Dess skal är klotformigt och blir omkring 16-17 millimeter högt och 20 millimeter brett. Grundfärgen är ljusgul eller klargul, men den förekommer i många olika färgvariationer, från helt gula till randiga. Skalet är gulaktigt med bruna eller svarta strimmor, men det finns också individer som helt saknar strimmor. Det finns också varianter där linjerna tagit över och skalet är helt mörkt.

Trädgårdssnäckan är vanligt förekommande i hela Sverige, men främst i Stockholmstrakten och söderut. Den trivs i alla slags miljöer, från torra och sandiga platser till fuktiga. Den äter både levande och döda växter, och bidrar till mullbildningen och betraktas därför inte som ett skadedjur utan anses nyttig. Däremot har den många naturliga fiender. Några av dessa är mullvadar, näbbmöss och igelkottar. Även många fåglar äter med god aptit de små snäckorna, liksom vissa arter av skalbaggar.

Foto: Trädgårdssnäcka, Wikimedia Commons