Jag hade en gång en kompis som vägrade tro på UFO, fast han hade sett ett i verkligheten. En dag passerade just en sån där flygande tallrik ovanför hans hem i Kramfors och han såg det med egna ögon, innan den försvann bland molnen. Ändå trodde han inte på det. Han berättade det som en god historia och medgav att det lät motsägelsefullt.

Kom att tänka på den där historien när Jimmie Åkesson nyligen påpekade att det sedan 70-talet pågått ett ”folkutbyte” i Sverige. Hela det politiska etablissemanget gick i taket. Det var som om han pratat om UFO. Att säga att svenska folket håller på att bytas mot ett annat måste väl ändå vara en högerextrem myt. Jimmie Åkesson borde skämmas!

Samtidigt kan vem som helst som åker spårvagn till min förort konstatera att ganska få passagerare verkar ha svenska rötter och svenska som modersmål. Skolorna i mitt område har nästan bara barn med invandrarbakgrund. Det finns områden i Göteborg där proportionerna är de omvända, men de blir färre och färre och betraktas ibland som ”svenska enklaver”. Inte för att det stör mig nämnvärt att röra mig bland andra etniciteter, men att befolkningen till stora delar bytts ut sen 70-talet är ett faktum. Det Åkesson säger är självklarheter.

Att se något med egna ögon, och samtidigt resonera sig fram till att det nog inte finns, verkar vara ett genuint svenskt drag. Jag erinrar mig en klassisk monolog av Tage Danielsson – som visserligen handlar om kärnkraft (vars farlighet kanske överdrevs på den tiden) – men byter man ut ”det som hände i Harrisburg” mot ”det som hänt i Sverige de senaste 40 åren”, får man en bild av hur många svenskar tänker.

När det så småningom sjunker in att det faktiskt hände en allvarlig olycka där i Harrisburg, blev den naturliga reaktionen att kasta över pendeln åt rakt motsatta hållet. Kommer något liknande att hända när det gäller invandringen?

Inte ens Åkesson hävdar att en viss invandring till Sverige är en principiellt dålig idé. Men öppnar man gränserna på vid gavel och blundar för alla lågt flygande UFO, kommer det förr eller senare att inträffa en ”härdsmälta”.