Ett exempel på hur tekniken kan påverka tron hittar man dagens muslimska debatter om månsiktning.

De två stora muslimska högtiderna kallas eid al-fitr och eid al-adha. Eid al-fitr firas efter fastan i månaden ramadan. Eid al-adha firas i samband med pilgrimsfärden till Mecka.

Den muslimska kalendern följer månen. När man siktar nymånen börjar en ny månad.

Problemet är att nymånen kan siktas i en del av världen, men inte i en annan. Det betyder att man kan fira eid i till exempel Afghanistan och Marocko på olika dagar.

I år firade en en stor del av muslimerna eid a-adha i söndags (den 16:e). En annan stor del firade i stället i måndags (den 17:e).

Förr i tiden var det här inget stort problem. Det var inget vanliga muslimer tänkte på.

Men sedan TV:n uppfanns och spreds i muslimvärlden har alla vanliga muslimer blivit medvetna om frågan.

Särskilt eftersom massor av muslimer sitter hemma och tittar på hajj, pilgrimsfärden i Mecka, på sina tv-apparater.

De förstår inte hur det kan vara eid i Mecka idag, som de ser live på TV, medan de själva firade dagen innan, eller ska fira nästa dag.

Den nionde dagen i hajj-månaden (vi befinner oss alltså i hajj-månaden nu) kallas Arafatdagen. Det beror på att pilgrimerna denna dag, som är dagen för eid a-adha, står på berget Arafat i Mecka.

Det anses förtjänstfullt att fasta på Arafatdagen.

Föreställ dig nu att muslimer runtom i världen sitter och tittar på sina tv-apparater, eller på sina mobilskärmar, och ser live hur hopar av pilgrimer står på berget Arafat.

Samtidigt blir de tillsagda av sina lärda, av sina religiösa ledare, att i deras land infaller Arafatdagen nästa dag, eller att den redan har infallit.

För många vanliga muslimer leder denna situation till förvirring.

Före tv-apparatens tid var detta en fråga som bara de lagkloka och skriftlärda debatterade. Men nu har det blivit ett debattämne, och till och med konfliktämne, för var och varannan vanlig muslim.

I många muslimska länder har frågan lett till splittring. En grupp tycker att man ska fasta samma dag som pilgrimerna faktiskt står på Arafatberget i Mecka.

De bryr sig inte längre om när man siktade nymånen.

En annan grupp menar att Arafatdagen är en dag, inte en plats. Instruktionen om att fasta gäller när dagen, den nionde i hajj-månaden infaller, oavsett om pilgrimerna står på Arafatberget eller inte.

Och dagarna ska räknas i enlighet med när man såg nymånen i det egna området.

I många länder firar numera alltså muslimerna eid på olika dagar. I Kenya, ett land jag känner till väl, pågår hätska debatter varje år då Arafatdagen och eid al-adha närmar sig.

Debatterna överskuggar för många själva högtidens syfte och mening.

Det händer till och med att medlemmar i samma familj fastar på olika Arafatdagar och firar eid på olika datum.

I stället för att bli glad när man får en glad eid-hälsning, uppfattar nu för tiden vissa hälsningen som en provokation. ”Ja så, du hör till den där usla gruppen som firar eid idag?”

Eid-hälsningar leder inte sällan till debatter och teologiska dispyter istället för till leenden.

Allt detta på grund av att TV:n gjorde att de muslimska massorna kunde se pilgrimerna stå på berget Arafat i Mecka.

BILD: Pilgrimer på berget Arafat.