Andra världskrigets två angripande parter var Japan och Tyskland. De drevs av revanschbehov, ansåg att de var illa behandlade, men de hade också styrkt sig med föreställningar om att vara andra överlägsna.

Ryssland har gått segrande ur de flesta krig, (med undantag av första världskriget, Krimkriget och japanska kriget.) Andra världskriget gav landet en efterlängtad, och fortfarande årligen hyllad seger, medan händelserna efter murens fall återigen fått landet att anse sig förfördelat – därav åsikten att Ukraina ”egentligen” tillhör Ryssland.

Det är därför landet uppträder med den rädde mobbarens brutalitet. Befolkningen och landets ledning vet med sig att Ryssland ses som oattraktivt och dess uppträdande som frånstötande. Detta för med sig att befolkningen ängsligt tyr sig till sin ledare, Putin, som hat stort stöd, samtidigt som landets elit med sina resor och sina investeringar utanför landets gränser avslöjar sin beundran för och avundsjuka gentemot väst. De som så kan låter också gärna sina barn studera i väst.

”Vi skall inte behandlas som ett andra klassens land – vi förtjänar vår plats bland stormakterna” är inställningen, dock inte så ofta uttalad eftersom det varje gång avslöjar en känsla av mindervärdighet – som alltid är närvarande.  

Landets enda styrka är den militära, nu som tidigare. ”Hur många divisioner har påven”, snäste Stalin vid Jalta, när den andliga ledarens inställning hade anförts.

Deras soldaters brutalitet är ett uttryck för denna underlägsenhet. ”Kan vi inte övertyga kan vi i alla fall hävda våra intressen och vilja med tortyr och avrättningar.”

Det finns mycket att avsky – men dagens fullständiga isolering av landet är orimlig. Bättre är att låta dem fortsätta med sina resor, investeringar, husköp och studier i väst. Kanske inte bara individen utan också landet i någon mån påverkas – även om det kan verka otroligt. Landet har förblivit detsamma alltsedan det betvingades av mongolerna. 

BILD: Militärparad i Moskva. Segerdagen år 2022.