Arabiska är ett av de stora språken. Det var tidigare lärdomens språk i den islamiska världen, motsvarande latinets ställning hos oss. I modern tid produceras dock mycket lite av intresse på arabiska.

Tittar man till exempel på arabiska Wikipedia inser man ganska snart att väldigt många artiklar är översättningar av varierande kvalitet från engelska.

Men det kan ändå vara nyttigt att kunna arabiska för den som vill heta hur de arabisktalande tänker och följa med i det som händer i deras värld.

Sociala medier har underlättat enormt för den som vill lära sig språk. Idag kan man sitta hemma på sin kammare och lyssna på hur modersmålstalare låter när de bråkar, när de lagar mat och när de skojar. Tidigare fick språkforskare resa runt med inspelningsutrusning ute i byarna för att samla ljudklipp.

När jag började lära mig arabiska för länge sedan gick jag till biblioteket och lånade en bok. Sedan prövade jag ord och fraser med araber jag hade turen att stöta på.

Numera finns det gratis grammatikböcker att ladda ner i pdf. Dessutom finns böckerna – från första till sista kapitlet – förklarade av duktiga lärare i långa videoserier på YouTube.

Tack vare den tekniska utvecklingen har jag lyckats bli ganska bra på arabiska.

En resurs som jag använder är YouTube-kanalen ”Arabian Fairy Tales”. Kanalen borde egentligen heta ”Fairy Tales in Arabic” för inte alla sagor är arabiska, men de är på arabiska.

Hur som helst så tittade jag här på deras version av den fornnordiska sagan om hur Tor fick sin hammare. Då gjorde jag en upptäckt. Jättarna på arabiska kallades ”amaaliqa” (عمالقة).

Slår man på detta ord på arabiska Wikipedia här finner man att detta ord syftar på samma folk som det bibliska namnet ”amalek”.

Den arabiska Wikipediaartikeln innehåller några märkliga teorier om amalekiternas ursprung framställda av lärda från medeltiden. Det sägs att de ska ha varit ättlingar till en urgammal arabisk stam.

Enligt Bibeln var Amalek – han som gav folket dess namn – son till Elifas, son till Esau. Stammens far är alltså Esau.

Amalekiterna var fiender till israeliterna och Moses och Josua krigade mot dem. De var så onda och besvärliga att Gud gav order om att utrota dem.

Den engelska Wikipediaartikeln är sakligare än den arabiska. Men men får ingen klarhet i vilka amalekiterna var – eller om de ens har existerat på riktigt.

Amalekiterna tros vara nämnda i Koranen 5:22 där de kallas ”qaumun jabbarin” (قَوْمًۭا جَبَّارِينَ). I den vanligaste svenska översättningen har man skrivit ”ett folk av jättar”. Ordet ”jabbar” är mångtydigt och kan betyda ”mäktig”, ”kolossal”, ”vidunderlig” med mera.

Det är inte ovanligt att man föreställer sig urgamla folk som jättar.

Hur som helst är det roligt att jättarna i den nordiska mytologin på arabiska fått namn efter ett mytiskt bibliskt folk.

Men alltså inte bara de nordiska jättarna. På arabiska är ”amaaliqa” (عمالقة) en generell term för jätte som kan användas i både positiv och negativ mening. Jag hittade det här exemplet i den egyptiska tidningen Al-ahram där den sydafrikanske personligheten Nelson Mandela kallas för jätte, det vill säga ”amaaliq”:

لقد أمضى مانديلا حياته سجيناً وقد تحول الى أحد عمالقة النضال من أجل الكرامة الانسانية.

”Mandela tillbringade hela sitt liv som fånge och blev en jätte i kampen för mänsklig värdighet.”

BILD: Tor och jättarna tolkad av Louis Moe (1857-1947)