LARS HÄSSLER: Kalifornien – Guldrusch, Hollywood och Cyberspace

Kalifornien är USA:s största delstat sett till antalet invånare med nästan 40 miljoner och dess yta 424 000 km2 yta gör den till USA:s tredje störst delstat (Sverige 450 000 km2). Stor-Los Angeles har nästan 20 miljoner invånare, vilket gör den till USA näst största storstadsområde, och San Fransisco Bay Area nästan 10 miljoner. Kaliforniens ekonomi är dock den största i USA, hade den varit en självständig stat skulle den vara världens 5:e största (efter USA, Kina, Japan och Tyskland). Kalifornien är bas för fem av världens tio största företag och hem för fyra av världens tio förmögnaste personer.

Los Angeles flygplats, LAX, är världens fjärde största och Port of Long Beach en av de största hamnarna i världen, se foto. Kalifornien har två av världens mest kända universitet; det privata Stanford och det delstatliga Berkeley. San Diego har en enorm marinbas för amerikanska flottan. Delstaten är världsledande i populärkultur som underhållning, sport, hippiekultur, musik (Beach Boys), ”fast food” (Mac Donalds), skateboarding, bil- och strandmode’, rymdindustri, Internet, ”Personal Computer” (PC) och filmindustri (Hollywood).

När de första européer, spanjorer, under 15 – 1600-talen kom till Kalifornien bodde det redan ca 300 000 indianer där och området blev snart del av det spanska riket (som styrdes från Mexiko, då koloni till Spanien). Spanska missionärer grundade flera missionsstationer som San Fransisco, Santa Barbara och Los Angeles. 1848 upptäcktes guld i Kalifornien och en helt galen guldrusch startade med en stor invandring av lycksökare. Strax innan utbröt krig mellan USA och México (som nu hade blivit fritt från Spanien) och i freden avstod México det som sen blev Kalifornien (resten av de mexikanska områdena blev så småningom delstaterna Arizona, Nevada, Colorado och Utah. Det enda område som México fick behålla var halvön Baja California).

Den spanska invandringen och den senare vita (men även kineser) invandringen av guldgrävare och boskapsskötare/jordbrukare, hundratusentals, innebar att den ursprungliga indianska befolkningen minskade katastrofalt, från 300 000 till 100 000, delvis genom vad som bör kallas folkmord, nybyggarna sköt ”helt enkelt” av indianerna. Massakrerna på indianer blev statssanktionerad av den nya guvernören efter att Kalifornien 1850 blev en delstat. De som inte dödades tvångsförflyttades till särskilda reservat där förhållandena var fruktansvärda. En av indianhövdingarna, tror det var Sitting Bull, sade:  ”Den vita mannen gav oss många löften, men de höll inga utom ett. De lovade att ta vårt land – och det gjorde de”. Under andra världskriget internerades alla japan-amerikanare i koncentrationsläger, något USA:s regering senare bad om ursäkt för.

Att resa från östra till västra USA var en tidsödande, flera månader, och farlig resa med häst och vagn, ofta med indianöverfall. 1869 blev dock den första transkontinentala järnvägsförbindelsen klar. Nu tog det bara några veckor att ta sig får öst till väst.

Det finns en frihetsrörelse som vill att Kalifornien ska bli självständigt från USA och det är även konflikter om delstatens färskvatten. Den förre guvernören i Kalifornien Arnold Schwarzenegger: ”We’ve been in crisis for quite some time because we’re now 38 million people and not anymore 18 million people like we were in the late 60s. So, it is now a battle between environmentalists and farmers and between the south and the north and between rural and urban”.

Kalifornien styrs av demokrater (typ Socialdemokrater eller ännu mer till vänster). Detta har inneburit att många företag och personer (800 000) flyttat ut från Kalifornien till mer konservativa delstater som Texas på grund av höga levnadskostnader, höga skatter och dåligt företagsklimat. Verkar som politikerna i Kalifornien skjuter sig själva i foten när skatteunderlaget nu minskar.

Jag landade i Los Angeles, hyrde bil och åkte till Ja Jolla, Palm Desert, Las Vegas och Santa Monica. La Jolla, uttalas La Hoja, är en förmögen liten förort till San Diego, ungefär deras Djursholm, med nästan 50 000 invånare. Den ligger vackert längs Stilla havskusten och här är bostadspriserna högst i hela USA och, hör och häpna, i denna lilla ort har både Rolls Roys, Bentley och Ferrari så kallade ”showrooms”. I det lilla centrumet nära vattnet ligger ett rosa hotell ”The Pink Lady of La Jolla”. Detta anrika hotell har haft anrika gäster; Mary Pickford, Gregory Peck, David Niven, John Lennon, Charlton Heston, och Ginger Rogers. I La Jolla hälsade jag på Pamela och Jo som jag känner från min tid på hippiefartyget Sofia i Söderhavet 1979/80.

Från La Jolla är det ca 3 timmars körning nordväst, till Palm Desert, en grannstad till den mer kända Palm Springs. Den består av låga hus utspritt mitt ute i öknen och är en populär turistort, mycket beroende på de hundratals tennisbanor och 30 golfbanor, och är känd som ”the World’s Golf Capital”. Här hälsade jag på en bekant Jonas som bott I USA sedan länge och jobbar som skribent.

Härifrån hade jag tänkt bila till Yosemite National Park, en fantastisk park som jag besökte på 1970-talet och sen söderut till Hearst Castle ett fantastiskt slott byggt av media magnaten William Hearst. Under 1930-talet köpte hans agenter dyrgripar billigt från fattiga adelsmän och kyrkor i Europa. Slottet är magnifikt och numera museum.

Det är dock 7,5 timmars bilväg till Yosemite så det fick bli Las Vegas i stället, ”bara” drygt 4 timmars bilfärd. Las Vegas är helt galet, massor med enorma, jag menar gigantiska kasinobyggnader med stora salar fulla med spelbord byggda mitt ute i Mojaveöknen. Och längs The Strip, en cirka 7 km lång gata med de mest namnkunniga och dyra hotellen, ligger bland andra Ceasar’s Palace och Trump Tower. 19 av världens 27 största hotell, räknat i antal rum, ligger på The Strip.

Med risk för att vara arrogant och överlägsen tycker jag dock att det är beklämmande att se alla dessa människor, de flesta 60+, som sitter fastnaglade framför spelautomater/spelbord, i timmar både morgon som kväll dessutom i skum belysning. Det är lite som att civilisationen gått förlorad. Men Las Vegas har många bra shower, jag såg en om Michael Jackson, fantastiska dansare.

Bilresan genom Mojaveöknen är vacker, man ser milslångt och trafiken är delvis kraftig. Öknen har fått sitt namn efter den indianstam, Mojave, som bodde här. Jag förundras över de nybyggare med vagnekipage som kämpade sig genom öknen för några hundra år sedan. De måste ha haft sig med vatten, mat och foder till hästarna – i öknen finns ingenting. Trafiken består delvis av stora långtradare, en del av det numera populära uttrycket, leveranskedjorna. De flesta transporter i Kalifornien (och i stora delar i USA) går på vägarna. Anledningen är att de tre stora företagen – General Motors, Exxon och Firestone – under 1930-talet beslutade att lobba, det vill säga betala, politikerna för att inte bygga järnvägar utan bara motorvägar, så kallade Freeways.

Längs vägen till och från Las Vegas passerar man Death Valley, en stor del av öknen som ligger under havsytan och anses som jordens hetaste ställe; 1913 uppmättes +56 grader C. I öknen ligger flera enorma solfarmer; bland andra The Desert Sunlight Solar Farm, en 550 megawatt anläggning som är den näst största i världen (ett atomkraftverk ger mellan 800 – 1300 megawatt).

Från Las Vegas blev det hela 7 timmars bilfärd, beroende på den tröga trafiken in till Los Angeles och Santa Monica. Los Angeles är verkligen bilarnas huvudstad – bilar, bilar och åter bilar. Tänk er en stad från Norrtälje till Stockholm till Nynäshamn, Södertälje och Enköping, bebodd av 20 miljoner (ungefär Sveriges, Norges och Danmarks befolkning) sammankopplade med kanske 25 sex-filiga Essingeleder i olika plan, så förstår ni problemet. Det gäller att vara uppmärksam, bilarna zig-zaggar mellan filerna i ett högt tempo och kör man av vid fel avfart kan det ta en halvtimme att komma rätt igen. Men med Google Earth på mobilen är det hyfsat lätt.

De trevligaste områdena bland Los Angeles många förorter är Santa Monica med Venice Beach och Marina del Ray. Här kan man promenera, cykla, åka bräda eller rullskridskor längs stranden i 2 mil. Framför allt Santa Monica, med ca 90 000 invånare, är trevligt med krogar och barer i mysig småstadsmiljö. Venice Beach har mer av den gamla hippiekulturen kvar med små stånd, affärer och barer längs promenaden. I Santa Monica finns det lokal polis som det gör i hela USA. Tänk om vi kunde ha detsamma i Sverige; lokalpolis med egna polisbilar och patrullerande poliser på gatorna. Marina del Ray, som ligger direkt efter Venice Beach, är världens största marina med upp till 10 000 båtar väl skyddade i ett före detta träsk. Jag är nu i London och min 5-veckors jorden-runt resa närmar sig slutet. Det har varit en intressant och lärorik resa och detta blir det sista resebrevet.

Lars Hässler