LARS HÄSSLER: Hawaii – Där surfing föddes och Pearl Harbor bombades

Hawaii är en ö-grupp bestående 8 större öar och (125 mindre) i norra Stilla havet mellan USA och Japan. Befolkningen uppgår till 1,4 miljoner med nästan 1 miljon på ön Oahu, 657 km2 stor (Bornholm är något mindre, 588 km2) där huvudstaden Honolulu ligger. Ögruppen är USA:s 50:e delstat sedan 1959 och befolkningen är en salig blandning av ursprungsbefolkningen polynesier, kineser, japaner, latinare och vita.

Men låt oss börja med den amerikanske författaren James Micheners fantastiska bok ”Hawaii” som publicerades 1959 och har översatts till 32 språk. Den handlar om Hawaiis historia från de polynesier som befolkade ö-gruppen från Bora-Bora 1000 f kr, till de vita missionärerna och handelsmännen till de invandrade kineserna och japanarna. Michener (1907 – 1997) fick Pulizerpriset 1948 för sin första roman “Tales from the South Pacific” som blev musicalen ”South Pacific” och boken ”Hawaii” blev film. Michener har skrivit ett 40-tal böcker som sålts i 75 millioner ex. Han dog 1997, 90 år gammal.

Hawaii blev ett enat kungadöme efter ett inbördeskrig där en hövding, King Kamehameha, som 1795 segrade och hans släkt regerade fram till 1872. Kungariket var erkänt av USA som en suverän stat. Strax innan hade den brittiske upptäcktsresanden och sjöfararen James Cook som (troligtvis) förste vite man ”upptäckt” Hawaii. Cook kartlade nästan hela Stilla Havet och ”upptäckte” bland andra Nya Zeeland. Hans rykte var så stort att Englands fiender hade stående order att inte attackera honom, hans upptäckter var av intresse för alla konkurrerande europeiska sjömakter. Han anses som hjälte i väst, men polynesierna ser honom som en brutal och själviskt man som inte drog sig för att statuera exempel för att påvisa den vite mannens överhöghet. Dessutom öppnade han upp Söderhavet för kolonialism, med sjukdomar (syfilis), våld och tvångsarbete som följd. 1779 råkade Cook och hans besättning i gräl med en polynesisk hövding över en roddbåt och Cook blev ihjälslagen på en strand i Hawaii.

När kung Kamehameha V dog utbröt det kravaller och en ny kung, Kalakaua, installerades efter att amerikanske och brittiska trupper återställt ordningen. Men vita handelsmän och jordägare gjorde snart en statskupp och införde republik, vilket så småningom fick till följd att USA annekterade hela ö-gruppen 1898. År 1959 upphöjdes Hawaii från koloni till delstat. Kalakauas syster, Drottning Lili’uokalani, blev Hawaiis sista regerande kunglighet, dock utan någon makt. Här kan man jämföra med Tonga, som fortfarande är ett kungarike. Kuppen som iscensatts av de vita oligarkerna tillsammans med amerikanska trupper hade inte gått lagligt till. Och 1993 hände något ovanligt i kolonialismens historia; kongressen och president Clinton bad om ursäkt för att man ”stulit” Hawaii från den kungliga familjen, det vill säga man medgav att kuppen varit olaglig. Det har nog aldrig hänt att en kolonialmakt bett om ursäkt för att ha lagt beslag på ett annat lands territorium.

Palatset där kungafamiljen bott är idag museum, Lolani Palace, och det är det enda kungliga palatset i USA. Efter en folkomröstning 1959 blev Hawaii, som nämnts, en delstat i USA då 94 % röstade för och 5 % mot.

Det finns politiska rörelser på Hawaii som kräver skadestånd och/eller självständighet från USA och anser att det idag är en amerikansk militärockupation av Hawaii. Turism är nämligen inte populärt bland alla polynesier. Efter andra världskriget fick Hawaii en ökning av turister som såg ö-gruppen som ett tropiskt paradis, och turism är idag är den största industrin som står för 25 % av ekonomin med 10 miljoner besökare. Enligt kritikerna har det lett till ”kulturell prostitution”, ett utnyttjande av Hawaiiansk kultur, och enligt en undersökning önskar 2/3 av hawaiianerna att turismen ska minska (det finns likadana rörelser i till exempel franska Västindien). Men Hawaii skulle inte klara sig utan massiva bidrag från moderlandet. En andra inkomst, förutom turism, är ananasodlingar. Till saken hör att hawaiianerna är i minoritet, många dog tidigt av sjukdomar när den vite mannen kom. Idag består befolkningen 1,4 miljoner av 35 % asiater (mestadels kineser och japaner), 25 % blandade, 20 % vita, 9 % latinare, 1 % svarta och 10 % Hawaiianer/polynesier, 150 000 personer. Delstaten har den högsta procenten av asiat-amerikanare och den lägsta procenten av vita av USA:s alla delstater.

Huvudstad är Honolulu vilket betyder “säker hamn” och USA:s 3:e flotta är baserad i Pearl Harbor, en mycket skyddad naturhamn. Jag besökte basen som till viss del är museum över det fatala japanska angreppet den 7 december 1941, se foto. Japanerna lyckades då nästan att förstöra den amerikanska flottan. De tre stora hangarfartygen var dock ute på manöver, vilket på ett avgörande sätt avgjorde kriget i Stilla Havet. Jag har tidigare här på DGS skrivit om det stora sjöslaget vid ön Midway ett halvår senare.

I Pearl Harbor ligger det gigantiska slagskeppet Missouri som museifartyg. Det var på hennes däck som Japan kapitulerade inför General MacArthur och man kan stå på exakt det ställe där kapitulationen skrevs under. Hon blev det sista stora slagskeppet som var i operativ tjänst i världen (och var även inne i Östersjön några år innan Sovjetunionen imploderade).

Waikiki är nog världens mest kända beach. Hela området är full av stora höga lyxhotell och proppat med turister och naturligtvis surfare. Det var här på Waikiki som surfingen föddes och den mest kända surfaren på den tiden var Duke Kahanamoku (1890 – 1968). Han var förutom surfare, även Hawaiis bästa simmare. Duke blev fem gånger olympiamedaljör och fick guldmedalj i Stockholms olympiaden 1912 på 100 meter frisim och även silvermedaljör i olympiaden 1924. Och vem tog guldmedaljen där? Jo, amerikanen Jonny Weismuller (1904 – 1984) som senare i livet spelade Tarzan i flera filmer. Även Duke spelade in ett antal filmer och var mycket omtyckt i Hollywood. Duke dog 1960, 77 år gammal och hans aska spreds över havet utanför Waikiki.

I Honolulus Waikiki finns det ett glamoröst rosa hotell från 1920-talet, Royal Hawaiian Hotel, berömt som ”The Pink Palace of the Pacific”. Det är en icon av Hawaiis ”glory days” med kändisar, politiker och militärer som gästat.

I Honolulu finns det en uppsjö av ”malls” eller köpcentra, och hela området är antigen ett turistmecka eller turistgetto. Ala Moana Center, till exempel, är världens största ”open-air shoppingcenter” och naturligtvis Hawaiis största shoppingmall. I varje hörn i turistkvarteren runt Waikiki finns det en ABC-affär; en blandning av Systembolag, 7-11, ICA Nära, Pressbyrå och T-shirtaffär. På kvällarna är nästan alla matställen fulla, med långa köer till de mest populära. Jag åt på den nyss avlidne Jimmy Buffets f d krog; ”Cheesburger in Paradise”, som jag skrivit om här på DGS. 2011 seglade jag från Cabos San Lucas i Mexico (sydspeten på Baja California) till Honolulu, 2200 sjömil, och låg på Hawaiis Yacht Club invid Waikiki och seglade sen runt bland öarna.

Nu Kalifornien.

Lars Hässler