BIRGITTA SPARF: Ett första litet men viktigt steg

I P1 Morgon kan vi höra migrationsminister Maria Malmer Stenergard debattera de nya lönekraven för arbetskraftsinvandrare från utanför EU som införs idag mot programledaren Elias Wahlberg.

Det ska föreställa en intervju, och visst ska Wahlberg väga för och emot i ett sådant inslag. Men eftersom den neutrale och politiskt obundne Wahlberg är så tydligt upprörd och helt emot de nya reglerna så blir det en stundtals ganska het debatt. En debatt som Malmer Stenergard enkelt vinner genom sval saklighet mot Wahlbergs känslomässiga upprördhet.

Malmer Stenergard hänvisar bland annat till att vi har fler än 300 000 arbetslösa i Sverige som borde kunna ta dessa arbeten istället för att människor ska flytta hit från andra sidan jorden för att utföra arbeten inom främst lågkvalificerade låglöneyrken.

Enligt SCB så var antalet öppet arbetslösa i januari 2023 hela 422 000 och arbetslöshetstalet var 7,6 procent. Därefter har antalet långtidsarbetslösa sjunkit med 34 000. Visserligen är detta fler än 300 000, men jag skulle nog personligen säga att de är närmare 400 000 snarare än fler än 300 000. Men jag ska inte stanna vid petitesser.

Att den faktiska arbetslösheten dessutom är betydligt högre än vad siffrorna från SCB anger, vilket beror på alla som trollats bort från statistiken genom lönebidragsanställningar och andra statligt finansierade arbetsmarknadsåtgärder, återkommer jag till i ett annat inlägg. Men antalet med lönebidrag 2021 var cirka 84 000 personer, enligt tidningen Arbetet.

Alla larm om att sjukvården nu kommer att kollapsa visar sig också vara fel. År 2022 arbetskraftsinvandrade 18 sjuksköterskor från utanför EU, att jämföra med 6 500 bärplockare och skogsplantörer. Samt 37 sjukvårdsbiträden mot över 900 till städbranschen.

Wahlberg hänvisar till protester som kommit från vissa kommuner i norr som kommer att få svårt att klara äldreomsorgen, Svenskt näringsliv tror inte på det här, inte heller företagarna, inte ens Moderata ungdomsförbundet. Hur kan Malmer Stenergard göra en helt annan bedömning? Hon blir inte svaret skyldig:

– För att de MÅSTE ta de här jobben! Vi kan inte nöja oss med att det finns mycket stora grupper i Sverige som väljer att inte ta dom jobb som faktiskt finns.

För detta krävs även en bidragsreform, ett bidragstak som regeringen nu utreder, samt högre krav på att människor faktiskt flyttar dit där jobben finns.

Vår nya regering vill främst ändra karaktären på arbetskraftsinvandringen. Från städ-, bärplockar- och snabbmatsbranschen till högkvalificerade och högutbildade som våra högteknologiska företag och industrier behöver.

Wahlberg hänvisar till att Industriarbetarna hävdar att regeringen lägger sig i lönesättningen, och även här har Malmer Stenegard ett klart svar. Regeringen sätter inte lönerna, däremot bestämmer regeringen över invandringen och migrationspolitiken.

Jag märker ett tydligt paradigmskifte i denna fråga, och det var faktiskt socialdemokraterna som tog initiativet. Regeringen fullföljer bara vad socialdemokraterna startade och lägger sig faktiskt något lägre än medianlönen, vilket sossarna ville.

Jag ser detta som ett litet steg i rätt riktning för Sverige. Som ett första men ändå betydelsefullt steg!

Birgitta Sparf