BIRGITTA SPARF: När samtliga sprider lögnaktig propaganda

Nu börjar bilder på Karolin Hakim valsa runt på Facebook igen. Hon som blev skjuten ”med sitt lilla spädbarn i famnen” i Malmö hösten 2019.

Och visst, hon bar på sin tvåmånaders bebis när hon sköts. Det är sant. Men detta är bara halva sanningen. De som främst verkar vilja hetsa mot invandrare i största allmänhet delar mer än gärna denna halva sanning. Utan några som helst egna kommentarer.

Men jag har även sett riktigt skarpa skribenter, både här på Facebook och journalister i pressen och annorstädes, som använder sig av dessa lögnaktiga och trötta klichéer, utan vidare analys.

Vad som också retar mig i uttrycket om ”sitt lilla spädbarn” är betoningen på ”lilla”. Ja, tvåmånaders bebisar är i allmänhet små, väldigt små faktiskt. Var just detta spädbarn extra litet till växten?

Vad man tycks vilja säga när man upprepar detta om ett litet spädbarnn om och om igen, är att nu har den grova gängbrottsligheten gått så långt att vem som helst, till och med en kvinnlig läkare med invandrarbakgrund, kan bli skjuten till döds när hon bara är ute och promenerar i all fredlighet i solen med sitt spädbarn i famnen, tillsammans med barnets far.

Men detta är så långt ifrån den verkliga sanningen som det någonsin går att komma. I vart fall vid denna dödsskjutning. Vad man utelämnar är att hon var i sällskap med sin välkände gängkriminelle sambo, tillika barnets far, när hon sköts.

Ett annat liknande fall var Adriana, 12 år, som enligt mediauppgifter bara ”var ute och rastade familjens hund” i Hallunda sommaren 2020 och sköts till döds. Vad det hela egentligen handlade om var att hennes mor var utomlands på semester, hennes far jobbade natt. Och Adriana ville träffa sina kompisar som nattetid brukade hänga vid Shellmacken vid E4. Ett känt tillhåll även för gängkriminella.

En SMS-konversation visar att en äldre vän till Adriana försökte få henne att avstå från att åka dit eftersom det var farligt. Den finns på nätet för alla som vill se. Men de som den gången upprepade att Adriana blev skjuten när hon bara var ute ”för att rasta hunden” var oändliga till antalet. Inom samtliga media.

Själv blev jag ovän med en på den tiden mycket välkänd skribent och författare i ropet. Han överöste mig offentligt med grova invektiv, förolämpningar och indirekta hot när jag försökte ge hela bilden av Adriana-fallet. Han kontaktade mina FB-vänner och uppmanade dem att ta bort mig eftersom jag enligt honom är en farlig människa. Så stark var masspsykosen.

Tre män dömdes 2023 till livstids fängelse för dödsskjutningen av Adriana, som alltså självfallet inte var själva måltavlan utan andra gängkriminella.

I Hakims fall var måltavlan troligen hennes sambo, det har inte gått att fastslå. Och nu lägger åklagaren ned sin utredning i brist på bevis. I Adrianas fall var det enbart en ren slump som avgjorde hennes livsöde.

Hakims sambo dömdes 2010 för medverkan i det största rånet i Danmarks historia till åtta års fängelse. Han släpptes 2015 efter att ha avtjänat tre fjärdedelar av straffet. I slutet av november 2020 blir han anhållen i sin frånvaro, misstänkt för stämpling till mord i en omfattande hämndspiral efter mordet på Karolin.

Karolin Hakim var därmed inte vem som helst. Hon hade valt att inleda ett nära förhållande med en känd och grovt gängkriminell och skaffat barn med honom. Visst kan man tycka att ingen ska behöva bli skjuten bara för en sån sak. Men då är man inte bara naiv, man är direkt okunnig. Man vet inte ett dugg om klankulturer och hur dessa är uppbyggda. Och vilken kraft och styrka de har.

Den gamla svenska rättsprincipen att ingen må dömas för andras gärningar är sedan länge satt ur spel. Vilket alla normalbegåvade borde ha känt till redan 2019. Nu skjuts anhöriga till gängkriminella till döds i parti och minut. För gamla knarkskulder, för heder eller bara för att. Men främst för heder.

Menar jag då att Karolin Hakim får skylla sig själv? Ja, enkelt uttryckt menar jag det. Man har faktiskt ett ansvar för sitt liv här i Sverige. Men Hakim är inte helt ensam om ansvaret. Hon och hennes klan tilläts flytta hit och här, med hjälp av skattemedel och svensk media förstärka sin klanmentalitet.

Aftonbladet skriver hösten 2019 om Karolin Hakim: ”Hon har inget brottsligt förflutet, utan tvärtom, av allt att döma, strävat efter att leva ett bra och sunt liv.”

Av allt att döma? Om jag som kvinna i 30-årsåldern hade genomgått en krävande topputbildning, (låt vara i Polen som i hennes fall, där man lätt kan köpa sig en läkarexamen om man har tillräckligt mycket pengar) och samtidigt flyttat ihop med en mycket välkänd och straffad grovt kriminell brottsling med aldrig hittade nedgrävda miljoner, vilket hennes pojkvän alltså hade, och skaffat barn med honom – då hade jag alltså, av allt att döma, strävat efter att leva ett bra och sunt liv, enligt Aftonbladet.

Detta är direkt falska och lögnaktiga påståenden som dessa som får oss normalt funtade människor att helt förlora tron på en vettig och normal framtid i Sverige.

Det är därför mängder av smarta och begåvade människor bosätter sig utomlands, när idiotin här hemma blir allt för svår och omfattande. Och de har alla min fulla förståelse. Andra, som jag, väljer att stanna kvar, Allt mera hotade, inte bara av ett kriminellt men även ett minst lika stort intellektuellt förfall, som även det borde betraktas som kriminellt.

Hade då även 12-åriga Adriana ett eget ansvar? Självfallet inte. Hon var bara ett barn som, genom olyckliga omständigheter och medveten och vansinnig invandringspolitik, råkat hamna i en miljö där brott blivit mera vardag än undantag och där det bland barnen ses som normalt att man hänger vid Shell-macken tillsammans med andra barn och vuxna kriminella vid E4:an söderut mitt i natten.

Karolin Hakim var alltså inte en random småbarnsmor och läkare som av en ren slump råkade skjutas till döds. Hon hade medvetet valt sida, förmodligen för att vinna egna ekonomiska fördelar genom detta. Vilket är mina egna spekulationer, men jag kan inte dra några andra slutsatser. Hon kommer från ett renodlat klansamhälle, och hon levde enligt klansamhällets alla regler.

När ni på Facebook, eller på andra plattformar, sprider myter om att vem som helst kan bli skjuten till döds på gatan med sitt barn i famnen, eller en 12-åring vid en hundpromenad på natten, då är ni precis exakt lika lögnaktiga och förljugna som alla de medier som ni annars brukar vara snara att fördöma och kritisera för felaktig och lögnaktig propaganda.

Birgitta Sparf