Det händer ibland att saker som jag läst tidigare plötsligt får en ny och djupare innebörd när jag läser dem igen. Så var det häromdagen när jag läste och skrev om Lenins skrift Vad bör göras? Så här skrev jag:

[Lenin] framförde teorin att den kommande revolutionen inte kunde ledas av proletariatet eftersom arbetarna inte hade ett tillräckligt revolutionärt medvetande. I stället måste den stora omvälvningen genomföras under ledning av en liten grupp ideologiskt skolade kommunister. De vanliga arbetarna skulle bara schabbla bort revolutionen om de fick bestämma och nöja sig med obetydliga eftergifter från maktens sida och sedan inordna sig under den borgerliga ideologin. Lenins skarpa insikt var redan från början att folket inte ville vara med om några samhällsomstörtande äventyr.

Om man skruvar bara lite på Lenins sociologiska snilleblixt så kan man komma fram till tesen att det bara är när ideologiskt skolade fanatiker har makten som verkligt storstilade experiment med samhällena kan göras. Eftersom ganska få människor i en normal population bär på gener för fanatism utgör dessa människor bara ett fåtal. Men det hindrar inte att de kan åstadkomma stor förödelse eftersom en majoritet av de övriga människorna har starka lydnads- och följsamhetsgener vilket tar sitt uttryck i att denna majoritet inte säger emot ett fanatiskt ledarskap.

Jag misstänker att jag själv i mina tafatta försök att förstå vårt samhälle inte tillmätt fanatikerfaktorn tillräcklig betydelse. Liksom de flesta andra har jag sagt mig att den ryska revolutionen berodde på kommunismen liksom den kinesiska kulturrevolutionen berodde på maoismen. Jag har utgått från att det varit onda ideologier som legat bakom de fördärvliga laborationerna med den levande materia som samhället utgör. Nu inser jag, tror jag, att läror, böcker, ideologier, idéer och allt sådant egentligen är dött material som endast kan komma till liv och förverkliga sin ondskefulla potential om det får verka i skallen på fanatiker.

Av någon anledning erkänner vårt samhälle endast i ett historiskt fall fanatismens magiska kraft och det är när det gäller nazismen. Vi kan tillåta oss förklaringar som ”andra världskriget berodde på Hitler och hans fanatiska klick av nazister” medan vi har en tendens att betrakta bolsjevismen nästan som en folkrörelse snarare än ett litet gäng av galna trosivrare i kretsen kring Lenin. Det beror nog på att de överlevande samhällena, sedan hitlerismen krossades i grunden, velat avfärda nazismen som ett mänsklighetens snedsteg inspirerat just av elaka galenpannor.

Men jag tror inte att nazismen var ett tillfälligt snedsteg som vi kan avskriva och lägga till handlingarna. Det finns motsvarande andel fanatiker i andra samhällen än Weimarrepubliken och dessa letar bara efter idéer som är tillräckligt skruvade för att kunna ligga till grund för blådårars maktutövning.

Sverige styrs av en liten grupp politiskt korrekta fanatiker. De politiskt korrekta idéernas minsta gemensamma nämnare är att förespråka saker som inte uppstår av sig själva och därför förutsätter politiska ingrepp för att kunna förverkligas. Det gemensamma för de politiskt korrekta idéerna är att de tvingar politikerna att ta sig mer makt – vilket de gillar. För att ta sig mer makt behöver politikerna mer pengar och drivs därför av de politiskt korrekta idéerna att höja skatterna. Det är bland annat därför nettoskattebetalare medelklassare som jag själv ogillar de politiskt korrekta idéerna.

En politiskt korrekt idé är exempelvis att det borde finnas fler invandrare på framstående positioner i samhället. Fler än vadå? Fler än det blir när arbetsmarknaden får sköta sig själv. Hur ska då den önskade förändringen gå till? Genom fler åtgärder av politiker så klart.

En annan politiskt korrekt idé är att det går att vårda bort kriminalitet vilket betyder att brottslingar ska förmås lämna sin bana genom olika slags terapeutiska sociala offentliga insatser. Det är nästan omöjligt. Det finns ingen gräns för hur mycket makt politiker måste skaffa sig om de ska lyckas med något som är nästan omöjligt.

Ytterligare en politiskt korrekt idé är att skolbarn ska upptäcka kunskap på egen hand i stället för att katederundervisas av en lärare. Detta är en ordning som aldrig hade uppstått av sig själv eftersom den representerar en långsam, otillförlitlig och ineffektiv metod att försöka tradera kunskap mellan generationerna. Genom årtusenden har mänskligheten förfinat sina pedagogiska metoder och kommit fram till katederundervisningen. För att bryta mönstret och föra utvecklingen några tusen år bakåt måste politikerna ha en massa makt och pengar.

I tillräckligt många fall för att en normalt sunt förnuftig människa ska dra öronen åt sig strider de politiskt korrekta idéerna mot elementär logik och mänsklighetens beprövade erfarenheter. Man måste vara en alldeles särskild människa för att inte låta sig påverkas av sådant. Man måste vara fanatiker.