OPINION Sverige ska enligt ett riksdagsbeslut år 1975 vara ett mångkulturellt land. Enligt detta beslut ska var och en immigrant ha rätt att välja om han vill ansluta sig till den svenska kulturen eller om han föredrar att fortsätta med de sedvänjor som han haft med sig från hemlandet. Han behöver till exempel inte lära sig svenska språket. Om han får kommunikationsproblem med läkare eller myndighetspersonal så erbjuder svenska staten nödvändig tolkhjälp.

I verkligheten – om man med verkligheten menar något annat än de offentliga bidragsmyndigheter som ägnar sig åt att finansiera etniska föreningar och olika mångkulturella evenemang såsom exempelvis eritreansk musik – så utgår Sverige från att immigranter ska anpassa sig efter svenska förhållanden. Arbetsförmedlingen förbereder, naturligt nog, immigranterna för svenska jobb på den svenska arbetsmarknaden. Det finns inga kurser för osvenska men i många migranters hemländer vanliga och hedersamma jobb såsom piga, getherde och halalslaktare. I verkligheten kan det officiella Sverige inte förhålla sig till det mångkulturella.

I Borås kommun (som kallar sig Borås stad) finns en stadsdel som heter Norrby och domineras av somalier. Staden har problem med Norrby och därför har Stadsledningskansliet gjort en utredning med förslag till åtgärdsplan. Här handlar det inte alls om att värna mångkultur och att uppmuntra somaliska sedvänjor utan tvärtom om en samlad jättesatsning på att få bukt med det osvenska.

Det radas upp en massa problem, till exempel ”radikalisering och våldsbejakande extremism”, ”moskén och da´warörelsen”, klotter, dumpade sopor, förstörda tvättstugor, ”otrygghetsskapande faktorer” och ”otillbörlig påverkan”. Med otillbörlig påverkan menas ”händelser och processer som står i strid med målet att värna våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter” till exempel att ”flickor och kvinnor på området samt inom de olika sociala institutionerna som skola, mötesplats, lekparken med flera som inte går med slöja angrips på olika sätt”.

Stadsledningskansliets utredning har kommit fram till att alla de oönskade osvenska företeelserna – fast kansliet uttrycker sig förstås inte på det sättet – hänger ihop vilket illustreras med denna klargörande skiss:

Allt ingår kort sagt i samma system vilket saker och ting gör i kulturella sammanhang. Stadsledningskansliet säger att man inte kan göra en social insats på en enskild punkt och hoppas på positiv effekt, snarare inträffar motsatsen:

Oavsett hur de olika problemområdena hänger ihop visar analysen att insatser mot endast ett problem troligtvis inte kommer att ge särskilt hög effekt. Exempelvis, om insatser sätts in i syfte att motverka bristen på tillit och samtidigt inga åtgärder vidtas för att motverka den otillbörliga påverkan kommer med största sannolikhet inte insatserna att ge effekt… Enskilt ”snabba lösningar” anses snarare kunna göra större skada än nytta.

Som Stadsledningskansliet ser det finns det angelägna behov av massiva sociala insatser och ett samlat grepp över hela problemkomplexet omfattande nästan hela Borås, till exempel Arbetslivsförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Bostadsbolagen, Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Individ och familjeomsorgsförvaltningen, Ideella föreningar, Polismyndigheten och ytterligare något dussin myndigheter och organisationer.

Just nu tänker jag inte ondgöra mig över att det här ser ut som julafton för det lokala välfärdsindustriella komplexet i Borås med omnejd med åtföljande behov av resursförstärkningar och skattehöjningar. I stället tänker jag bara uppgivet sucka eftersom flera sådana här åtgärder, vars outtalade syfte är att göra svenskar av somalierna, hur mycket av skattebetalarnas pengar man än strör över dem, från början är dömda att misslyckas.

Eller mer konkret: hur ska man kunna få ihop de motsatta strävandena om assimilation och mångkultur?

Jag undrar om inte första villkoret – efter stängda gränser – för att en svensk integrationspolitik ska vara trovärdig måste vara att upphäva bestämmelsen från 1975 om mångkultur. Immigranter som kommer till Sverige måste inpassa sig i det svenska samhället. Annars går det svenska samhället sönder. Vi har nog inte så mycket tid på oss. Se här Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd: