Uppsalamoskén välkomnar jihadistisk imam

mohamed omar

 

 

 


Mohamed Omar

Gävle-imamen Abo Raad fortsätter att föreläsa och leda studiecirklar i Uppsalamoskén trots att hans jihadistiska hållning är känd. Av egen erfarenhet vet jag att han är populär och respekterad i moskén, särskilt av de unga, och att han fungerar som något av en ”ungdomspastor”. Det första man ser när man går in på Uppsalamoskéns hemsida är en annons för Abo Raads kurser. I flera inlägg på sociala medier och bloggar har jag vädjat till Upsala Nya Tidning att ta tag i saken.

Tidningen lyssnade på min vädjan och den 19 april kom resultatet, artikeln ”Kritiserad imam föreläser i Uppsala”. Det blev dock ingen granskning värd namnet. Man har bara återigen gjort vad man brukar göra, ringt upp moskén och ställt några frågor.

Vi vet att Abo Raad hyllade terrorgruppen Islamiska statens offensiv i Irak sommaren 2014. Vi vet också att han uppmanat sina Facebookvänner att stötta IS med pengar. Journalisten Magnus Sandelin, en av dem som kan mest om jihadism i Sverige, har samlat skärmdumpar som bevis.

Men när UNT ringer Uppsalamoskén och får tala med Samer Aburahmeh, moskéns vice ordförande och aktivitetsansvarig, påstår han att uppgifterna är ”lögn”. Antingen så är han okunnig eller så försöker han vilseleda UNT:s journalist. I vilket fall så är det allvarligt. Islamiska staten befinner sig i krig mot västvärlden, vilken innefattar vårt land. Föregångaren till IS, Islamiska staten i Irak, har redan attackerat Stockholm julen 2010. Fler än 300 unga muslimer har valt att förråda Sverige och ansluta sig till IS.

Samer drar självklart också fram islamofobikortet. ”Det här är återigen ett försök att svartmåla muslimer”, säger han. Men den som svartmålar muslimer är ju Abo Raad, en islamisk religiös ledare som torgför sina hemska åsikter i islams namn. Och de som försvarar honom och bjuder in honom som föreläsare och predikant i sin moské gör inte precis något för att förbättra svenskens bild av muslimer.

Abo Raad tillhör den salafitiska strömningen inom sunnitisk islam. Den kallas salafism eftersom den strävar efter att återgå till ”föregångarnas” eller på arabiska ”salaf”, sätt att förstå och utöva religionen. De försöker hålla sig strikt till Koranen och profeten Muhammeds undervisning och avfärdar alla moderna idéer. Salafismen har gett upphov till Al-Qaida, Islamiska staten och Al-Shabaab med flera så kallade salafi-jihadistiska grupper. Men det finns också icke-våldsbejakande salafism som menar att samhället istället ska förändras genom missionsarbete.

UNT frågar moskéföreträdaren Samer Aburahmeh om hur han ställer sig till salafismen och dess syn på segregation mellan muslimer och icke-muslimer, och han svarar att Abo Raad uppmuntrar ”alla att vara delaktiga i samhället och göra bra saker för samhället”.

Det svaret rimmar illa med informationen på Abo Raads salafitiska hemsida muslim.se som förespråkade stränga sharialagar. Enligt hemsidan är det förbjudet för en muslim att bli vän med en ”otrogen” och att delta i demokratin. Magnus Sandelin har även tillgång till en skärmdump av ett Facebookinlägg där Abo Raad säger att det är förbjudet för muslimer att rösta.

Hur man definierar ”bra saker” beror på vad man har för värderingar. Det som är bra i Abo Raads ögon, som IS offensiv i Irak och erövringen av Mosul, är fruktansvärt i andras. Om jag hade varit UNT-journalisten som intervjuade Samer Aburahmeh hade jag ställt flera följdfrågor så att läsarna skulle kunna få en inblick i hans värdegrund och en bättre förståelse för vad han menar med ”bra saker”.

Moskéföreträdaren tillägger att han och moskén tar avstånd från ”extremism”. Man tar alltså avstånd från extremism men inte från Abo Raad. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att man inte anser att imamens åsikter är extrema.

Vad som räknas som extremt i det svenska majoritetssamhället är inte nödvändigtvis samma saker som räknas som extrema i vissa moskéer. Vi har ingen svensk undersökning, men en ny brittisk opinionsundersökning visar till exempel att 52 procent av de tillfrågade muslimerna, då ingår både religiöst aktiva och namnmuslimer, anser att homosexualitet ska vara förbjudet i lag. Betydligt färre icke-muslimer i Storbritannien är av samma uppfattning.

UNT-intervjuarna borde ha tagit upp några av Abo Raads åsikter och frågat hur Samer Aburahmeh ställer sig till dem. Det är inte omöjligt att han skulle hålla med sin imam.