OPINION Ökad otrygghet bland medborgarna leder till krav på fler poliser. Politiken lyssnar och lovar att leverera. Det finns en bred politisk enighet om behovet av fler poliser och i princip alla partier utlovar idag 10 000 nya poliser, om än med något olika tidshorisont. Men är detta löften som det finns någon som helst chans att infria? För att testa realiteten i dessa utfästelser behöver man kunna matematik och googling på ungefär en femteklassares nivå, så låt oss räkna.  

För att vara lite snälla utgår vi från det som S, C, L och Mp har slagit fast i Januariavtalet – att det ska finnas 10 000 fler polisanställda 2024. Detta har senare preciserats till att 70 procent ska vara poliser och 30 procent civilanställda. I maj 2018 gick rikspolischefen ut och sa att om man väger in pensionsavgångar med mera så är rekryteringsbehovet cirka 22 000 personer fram till 2024. Nu börjar det bli intressant. 

OPINION För att förstå amerikansk politik måste man känna till Citizens United. I ärendet 558 U.S. 310 (2010) ”Citizens United mot Federal Election Commission”, angående kampanjfinansiering, slog Högsta Domstolen fast att klausulen om yttrandefriheten (1st amendment) förbjuder regeringen att begränsa beloppet för politisk kommunikation av företag. Med andra ord: i USA är det tillåtet för företag att spendera obegränsat med pengar på att påverka politiken.

Sedan Ronald Reagans dagar har eliten sakta men säkert förvandlat sin finansiella rikedom till politisk makt genom finansiering av båda de politiska partierna i Amerika – Republikanerna och Demokraterna.

OPINION Svensk ekonomi har varit en av den västerländska historiens framgångssagor i modern tid. Enligt EU:s prognos kommer BNP-tillväxten i Sverige att halveras i år jämfört med föregående år och fortsätta nedåt 2020. Inflationen blir högre än tillväxten och arbetslösheten fortsätter uppåt. En del av befolkningen kommer att uppleva reallönesänkningar samtidigt som priserna stiger. Vi ser för första gången på flera generationer att delar av medelklassen får det sämre. I takt med denna utveckling klarar det svenska samhället allt sämre av sina åtaganden gentemot medborgarna vilket vi påminns om dagligen i alla nyhetskanaler på väsentliga områden som säkerhet, skola och sjukvård. En känsla av kris sprider sig.  

OPINION En artikel med ovanstående rubrik hade omedelbart blivit nedsablad i svenska medier och av förståsigpåare – såsom varande konspirationsteorier – fram till för några dagar sedan. Men nu är situationen en annan. Internutredaren Michael Horowitz rapport om avlyssningen av Trumpkampanjen som pågick under 2016 och 2017 publicerades den 9 december 2019. Två dagar senare förhördes Horowitz i senaten om rapporten. 

Under sommaren 2016, när det stod klart att Trump skulle bli Hillary Clintons utmanare om presidenttiteln vid höstens val, inledde FBI en kontraspionageutredning mot Trumps kampanj. De hade fått misstankar om att några personer som arbetade inom kampanjen i själva verket var agenter för Ryssland. Personerna hade haft olagliga kontakter med ryssar, sas det.  

OPINION I takt med att kärnkraften i Sverige avvecklas och användningen av el ökar (elbilar) är det högst sannolikt att Sverige, i likhet med andra länder, kommer att bli mer beroende av fossil energi, troligtvis gas. Problemet med en kraftfull utbyggnad av de ”förnybara” energikällorna, sol- och vindkraft, är att det saknas marknadsincitament som säkerställer tillräckligt mycket kraft i energisystemet när vinden inte blåser och solen inte skiner.

I Sverige finns det dock två vitt skilda uppfattningar. Ett läger ser det som nödvändigt att värna kärnkraften för att bidra till ett stabilt elsystem med låga utsläpp. Men enligt energiöverenskommelsen, som gjordes upp mellan sju partier 2016, fanns en målsättning att all elproduktion skulle vara förnybar vid ett bestämt årtal. Då fanns inget utrymme för kärnkraften, vilket är anledningen till att M och KD nu väljer att lämna överenskommelsen.